Filosoficirkeln i Lund

Kom nyss på en fiffig titel för mitt framträdande på filosoficirkeln i höst:

Korruptionsbekämpning i Sverige: Är det lönt?

Det kanske inte alls är så fiffigt som jag tycker just nu. Säg gärna till i så fall. 13 oktober är datumet, hursomhelst.

...och plötsligt är det politiskt korrekt att kritisera Eva Lundgren!

Hösten 2005 stormade det rejält kring Eva Lundgren, vars forskning om mäns våld mot kvinnor fick utstå mycket kritik. Bland annat skrev hon om rituella barnamord på tämligen vag empirisk grund (se DN-intervju om bl a detta.).

Uppsala universitet ordnade en granskning av Lundgrens forskning, och kritiken blev tung. På DN-debatt drev dock Lundgrens försvarare en spännande linje:

"I ett hermeneutiskt perspektiv har emellertid ett begrepp som falsifiering inte någon större mening "

Detta uttalande spann jag naturligtvis loss på.

Nu till kruxet: När man kritiserar en genusvetare för att vara ovetenskaplig, uppfattas det lätt som kritik mot genusvetenskapen. Men nyligen har Lundgren dykt upp i ett annat sammanhang (låt vara att våld och sex alltjämt förefaller centralt): Hon har skrivit en bok om Knutbymordet - som tar den för anstiftan till mord dömde Helge Fossmos parti [!].

Nu är det plötligt är det kulturvänstern som - med all rätta - kritiserar Lundgren för att inte skilja på vetenskap och journalistik:

Lundgren kallar sitt arbete "forskning". [...] "Personligt engagerad journalistik" vore mer korrekt

skriver DN. Åsa Linderborg gör samma poäng i Aftonbladet:

Det Eva Lundgren åstadkommit är inte vetenskap. Hon har skrivit en partsinlaga och är ett empiriskt bevis på Helge Fossmos omvittnat magnetiska karaktär – han bockar och bugar själv i ett eget efterord.

Bästa recensionen står Klas Gustavsson för i Arena. Han visar (som jag tolkar honom) att om Lundgren hade varit mer vetenskaplig - mer trogen sin feministiska teori, mer benägen att ifråga sätta sina källor, mer benägen att använda transparenta analysmetoder som andra forskare kan reproducera - hade boken blivit bättre.

Klas skriver:

Nu är det plötsligt Lundgren som letar bland Saras [barnflickans] karaktärsegenskaper efter orsaker till den psykiska misshandeln. [...]  En doktorand får i uppdrag att genomföra en lingvistisk analys av de textmeddelanden som Sara mottagit för att på denna väg identifiera författaren. [...] De lingvistiska analyserna, som inte finns publicerade och därmed inte är tillgängliga för forskarsamhällets och allmänhetens källkritik, påstås stödja Helges berättelse. Eftersom lingvistiska analyser för identifiering av mördare inte är särskilt vanliga i svenska domstolar får Lundgren i brist på bättre bevis ägna sin bok åt fantasifulla spekulationer.

Sällan skulle väl ett konsekvent och analytiskt genusperspektiv vara så användbart som i analysen av Knutby-härvan. Men då gör alltså Lundgren helt om, och bestämmer sig för att försöka rentvå en dömd sektledarpatriark.

Se Roslingdokumentären igen.

Har nyss sett Hans Rosling-dokumentären för andra gången. Den är fantastiskt bra. Fyra tänkvärda påståenden från Hans:

1. Sett till hur situationen var i Afrika för 50 år sedan, är det faktiskt just i Afrika utvecklingen varit som mest imponerande.
2. HIV-problem i Afrika är faktiskt större i de rikare länderna.
3. Näringslivets investerare har en mer faktabaserad syn på Afrika än unga aktivister.
4. Indien var ett år före Sverige med att införa fri abort.

SVT Play.

Mp om förmögenhetsskatten

Miljöpartiet - ett av mina nya partier - går från klarhet till klarhet. För några dagar sedan kritiserade partiet socialdemokraterna för att de vill återinföra förmögenhetsskatten. Miljöpartiets argument:

Skattens namn leder tankarna till att man med denna skattkan omfördela från de rika till de fattiga. Men det är länge sedanförmögenhetsskatten fungerade på det sättet. Effekten är bara attkapital på ett godtyckligt sätt flyttas från vissa investeringar tillandra och ofta mindre produktiva, och framför allt driver kapitaletutomlands.Tyvärr har Socialdemokraterna hittills fortsatt att upprepa sitt krav på att återinföra förmögenhetsskatten.

Social spending i OECD

Efter tips från Niclas hittade jag följande visualisering av OECDs social spending som andel av BNP, ett ofta använt mått på välfärdsstatens storlek. Med skifttangent och musknapp kan man snabbt jämföra ett urval av länder. (Tidigare inlägg om dessa data)

Globalisering och välfärdsstat på UF i Linköping

Underlaget för gårdagens föreläsning för utrikespolitiska föreningen i Linköping har googlifierats och hamnat här. (Länk även i vänsterspalten, under presentationer. Ordning och reda!)

EU-partitest hos makthavare.se

Min medverkan i almedalsbloggen har på något sätt gjort att jag också är med på nya sajten makthavare.se

Kul saker med denna:

1. Sajten har en layout som påminner om tidningen OKEJ på 80-talet. Det är förmodligen oerhört modernt.

2. De har ett partitest inför EU-valet, där frågorna är vettiga, begripliga och inte konstigt formulerade. Tydligen ska jag rösta på Abir.

Vad lär man sig på a-makron egentligen? Om Finanspolitiska rådets kritik mot regeringen

i grundkursen i makroekonomi får man lära sig att de offentliga utgifterna bör öka i en nedgång

Martin Flodén på ekonomistas argumenterar för varför finanspolitiken borde vara mer expansiv. Det är tveksamt om utsagan är vare sig sann eller ett bra argument. Kika på följande diagram som Jesper Roine lånat av Torbjörn Becker:



Regeringen har nu fått kritik från Finanspolitiska rådet för att politiken inte är tillräckligt expansiv. Vi borde alltså ha större underskott. Hur mycket större? Pja, med Jespers ord:

flytta ner den röda markeringen så att den precis rör nollorna i 2009 så är det ungefär rätt.

Kanske skulle en sådan förändring göra susen, vad vet jag. Men, för att travestera hr Flodén:

När jag gick a-makron, fick vi lära oss att Keynesiansk fine-tuning inte funkar.

Metaverksamhet och kärnverksamhet vid universitetet

Åter till det kära ämnet metaverksamhet vid universitetet. Fick nyss följande mail, som illustrerar med all önskvärd tydlighet vilken verksamhet som är viktig och vilken som snällt får flytta på sig:

Som en följd av att morgondagens []seminarium med [forskare] tidsmässigt sammanfaller med informationsmötet om den nya redovisningsmodellen har det skett vissa förändringar i vårens seminarieschema.

Den gröna kapitalistiska välfärdsstaten?

Lustigt sammanträffande: 1970 - det år då Sverige var 4e rikast i världen - var också det år då CO2 utsläppen per capita i Sverige var som högst. Kort därefter påbörjade Sverige en ekonomisk eftersläpning, en kraftig ökning av den ekonomiska friheten och en tydlig minskning av per capita-utsläppen.

För den som blandar ihop korrelation med orsakssamband finns det med andra ord enorma möjligheter att dra vilda slutsatser åt alla möjliga håll. Glöm inte bort kärnkraftens roll i det hela bara!
(Länk)

Lunchnöje?

På p1 snart: Ekonomi - vetenskap eller gissningslek? Featuring Tore Ellingsen, Daniel Waldenström och Lars Pålsson Syll.

Räntor.

Korta räntor ner, långa räntor upp. Hur många svenskar lyssnade på Göran Perssons råd och band sin boränta tidigt i höstas?