Inför Visby: Ett självcentrerat program

Program för visbyveckan för mig är äntligen sammanpusslat:

Onsdag 1 juli, 10.40-11.45, Vägar till arbete, TransportNäring i samverkan, Clarion Hotel Wisby, Spegelsalen
Onsdag 1 juli, 13-15 Ekonomiklubben , Fores. 1: Finanskrisen nu och då – vad kan vi lära? 2: Baltikumkrisen. Högskolan, Cramérgatan 3, ”D20”
Onsdag 1 juli kl 20- Sverige efter krisen: pub. Ratio. Jag, Annie Johansson (c) och Luciano Astudillo (s) Gotlands Bryggerier, S:t Hansgatan 47
Fredag 3 juli 0830-1000 Vem värnas av värnskatten? Almega, Hästgatan 12
Fredag, 3 juli 12-13.30, Framgångsrik bostadspolitik i Stockholm, Moderaterna, Restaurang Friheten, Strandgatan 6

Höjdpunkter ovan är naturligtvis seminariet om värnskatten och fördelningspolitik samt Ratios pub efter Sahlins tal på onsdagen. Idéer om vadtusan jag ska säga om Baltikumkrisen tages tacksamt emot.

Vidare hoppas jag bevista och möjligen även bevaka åtminstone följande:

tisdag 30 juni, Socialdemokraternas ekonomiska seminarium, wisby strand 10-12.
torsdag 2 juli, 10-11 Krishanteringens statskonst. Ratios Peter Santesson-Wilson samt mäktiga moderater och sossar. Bolaget, Stora torget
2 juli Främlingsfientligheten i Sverige. Sensus feat. Gissur Erlingsson, Högskolan, Cramérgatan 3, ”D24”
Fredag 3 juli, 14-1530, Alliansens ekonomiska seminarium, biograf borgen.

NB1: På måndagen är det dock Söderling-Federer som gäller. Det finns en sportbar nära donners plats.
NB2: Under veckan skriver jag en del här, på det som tidigare och möjligen fortfarande kallades almedalsbloggen.

Flygplatsböcker

Flygplatsböcker
Originally uploaded by dirbergh

Från flygplatsen i Boston.

Nudge, God is not great, in defense of food, how randomness rules our lives (undertitel) med flera...

Tänkbar gemensam nämnare: Vetenskaplighet. Kanske.

Livegranskning av partiledardebatten i riksdagen...

är färdig, och kan beskådas här. Intressant upplevelse.

Bästa vetenskapliga tidskrift alla kategorier...

Att rangordna publikationer i vetenskapliga tidskrifter är inte lätt. Varje ämne brukar ha några solklara topptidskrifter, men när man ska jämföra över ämnesgränser blir det svårare. Nåväl, på www.journal-ranking.com kan man sortera enligt olika kriterier och inom olika kategorier. Tuffast är såklart att välja sammanvägd ranking för alla ämnen. Äntligen en objektiv skala vid dessa jämrans akademiska tjänstetillsättningar!

Så till de oundviliga frågorna, som jag lurat fram svaren på:

Vilken är den finaste tidskriften? Svar: ANNUAL REVIEW OF ASTRONOMY AND ASTROPHYSICS
Va? Är det inte Nature? Svar: Den kommer först på nionde plats.
Vilken är bästa ekonomitidskrift? Svar: Econometrica, plats 13.
Va? Är det inte American Economic Review? Svar: Nix, den kommer på plats 74.
Är AER bättre än APSR? Svar: Ja. Men det är jämnt; statsvetarnas flaggskepp driver in på plats 76.
Vilken tidskrift är sämst, alla kategorier? Svar: Sociogical Methodology. Men sistaplatsen är delad, och rymmer även "Cement, concrete and aggregates" samt "Canadian journal of remote sensing", med flera.
Hur långt räcker European Economic Review? Svar: Plats 495. Inte helt övertygande. Jag tröstar mig med att Sociological Methodology ligger på plats 8023...

En tentafråga och en kommentar

DN skriver om avgiftsförändringar i akassan:

När [avgifts]skillnaderna ökar lämnar många a-kassor med högre avgift och vissa som kan välja går över till en billigare. Därmed förstärks trenden med ännu sämre ekonomi för de svagare kassorna.

Vad kallar vi det fenomenet?

Artikeln är ganska tafflig eftersom den inte förklarar bakgrunden till avgiftsskillnaderna. Idén är att vissa fackföreningar tidigare kunnat driva igenom för höga löner utan behöva ta kostnaden för den resulterande arbetslösheten. Nu har kassor med hög arbetslöshet högre avgift, vilket ger facket incitament att hålla nere lönekraven. Detta är i vart fall tanken, vilket man inte lär sig av DN-artikeln.

Som överkursfråga kan man resonera lite kring hur väl mekanismen fungerar i praktiken. Vad händer om om arbetslösheten beror på strukturomvandling? Funkar mekanismen bättre eller sämre om akassan är obligatorisk?

Är västra hamnen uttryck för ett kapitalistiskt system?

Reclaim the streets-demon i västra hamnen verkar ha gått livat till. Sydsvenskan rapporterar:

Reclaim the streets håller tal. "De rika har det bra här i Västra hamnen medan de fattiga bor på gatan." "Västra hamnen är ett uttryck för ett kaptialistiskt system". De boende buar.

Är västra hamnen verkligen ett uttryck för ett kapitalistiskt system? Låt se:

1. På kockumsområdet bedrevs olönsam varvsverksamhet till långt in på 80-talet tack vare politiska ingrepp. I ett kapitalistiskt system hade detta inte fått kosta alla svenskar åtskilliga miljarder i subventioner och fallande valutakurs. Det rådde i allt väsentligt enighet över blockgränsen kring denna beklagliga politik.

Sedan låg där en SAAB-fabrik ett tag. Kommentar överflödig.

2. När politikerna sent omsider bestämde sig att det skulle byggas bostäder, var det plötsligt oerhört bråttom. Beslut och bostäder stressades fram för att sätta Malmö på kartan med en jippoartad bomässa. Än en gång rådde enighet över blockgränsen bland Malmös kommunpolitiker.

Än en gång var projektet allt annat än kapitalistiskt, och rejält med skattemedel plöjdes ner i byggen som jag inte är expert nog att kalla fuskbyggen, men väldigt mycket har fått repareras i efterhand.

Däremot har demonstranterna rätt i att de rika har det bra i Västra hamnen medan de fattiga (nåja, inte alla fattiga men låt gå) bor på gatan. Men det gäller väl i alla stadsdelar?

Om genuscertifiering vid Lunds universitet

Har med stort intresse läst "slutrapport från projektgruppen för genuscertifiering" från Lunds universitet. Nio mycket intressanta sidor som alla anställda vid LU borde ögna igenom. Rapporten avslutas med att antal konkreta förslag på hur genuscertifiering kan gå till enligt gruppen (som uppenbarligen haft rejält med resurser då de kunnat anställa en särskild projektsekreterare).

Några exempel på kriterier:

Problematiseras kursplanerna med avseende på genus? Tas genus upp i examinationen? Beaktas genus i kursutvärderinger?

Detta leder osökt till frågan: Exakt vad avses med genus? Det behandlas naturligtvis i rapporten, närmare bestämt så här:

Genusbegreppet
Begreppet genus (eng. gender) har under de senaste decennierna kommit att användas inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som en relationell term för de sociala och kulturella processer som skapar föreställningar om både kvinnor och män. Kvinnligt och manligt uppfattas i genusteoretiska sammanhang som sociala och kulturella fenomen, föränderliga i tid och rum.

Genus är följaktligen ett analytiskt begrepp som ligger till grund för ett kunskapsområde som uppehåller sig kring frågor om hur uppfattningar om kön konstrueras och reproduceras i en samhällelig kontext. Dessa idéer är av grundläggande betydelse för förståelsen av de villkor vi lever, och har levt, under. Samtidigt bör dessa föreställningar också relateras till andra sociala kategorier som klass, etnicitet och sexuell läggning (jfr Lewander & Jordansson 2000:10). Genusbegreppet har ersatt de äldre och snävare termerna könsroll, socialt kön och sociokulturellt kön.

Ok. Och så tar vi en certifieringspunkt igen:

Har kursplaner och andra styrdokument setts över med avseende på genus och
har detta synliggjorts för studenterna?"

Det är inte lätt att förstå exakt vad det innebär att "se över" en kursplan "med avseende på" genus som det definierats ovan. Om detta är något som universitetet centralt ska lyckas sprida i hela organisationen, borde det inte vara

a) lättare att begripa för icke-genusteoretiker, och
b) inte fullt så snävt?

I ett kommande inlägg ska jag försöka avkoda genusdefinitionen ovan.

Ännu en utvärdering av "social turism" och "bidragsrisker" pga EUs fria rörlighet

Hittade nyss detta working paper av Eskil Wadensjö, som jag hittills lyckats missa. Abstract talar för sig själv:

Sweden did not apply any transitional rules for migrants coming from the ten new European Union member states in May 2004. The migration to Sweden from these countries also increased, especially from Poland and the Baltic states, even if not to the same extent as the immigration to Ireland and the UK (two countries with transitory rules of minor importance). The composition of the migrants changed. While earlier many more women than men arrived, now the gender composition is much more even. In this paper the labor market situation is studied for people living in Sweden at the end of 2005 who were either born in one of new member states or born in Sweden. The immigrants are represented in all sectors of the economy but overrepresented in some sectors. Their wages controlling for education are somewhat lower than those for natives.

The labor market situation is rather good for the new immigrants and they are not overrepresented in different income transfer programs. The knowledge of these conditions may explain that Sweden abstained from introducing transitional rules also when Bulgaria

Ännu mer om grundskolans effekt på jämlikheten

Daniel Waldenström skriver på ekonomistas om nivågruppering i skolan jämlikhet. Hans slutsats:

En enhetlig grundskola är alltså troligtvis en av de viktigaste förutsättningarna för ett långsiktigt jämlikt samhälle

Daniel gör också en koppling till Björklunds elitklasser som är intressant - dock talar mycket för att en sammanhållen grundskola och nivågruppering på gymnasiet är en bra avvägning mellan jämlikhet och talangutnyttjande.

Tidigare inlägg och kul kommentarstråd här.

Min tidigare vetenskapliga favoritreferens är

Meghir, Costas and Mårten Palme. 2005. "Educational reform, ability, and family background." American Economic Review 95:414-425.

Daniel påpekar att det har kommit en snarlik finsk studie, med lika raffig identifikationsstrategi.

Mer bevis för det jag redan tror, alltså. Härligt!

"Myten om Internets demokratiserande effekt"

Hittade i Computer Sweden en intervju med Matthew Hindman, en statsvetare som hävdar att "Internets demokratiserande effekt är försumbar". Ett av argumenten:

Endast 0,12 procent av all nättrafik går till politiskawebbplatser. Trafiken till exempelvis porrsidor är hundrafaltstörre.

Om 0,12 procent är för lite, vilken nivå tyder på bäst demokrati? 100 procent? 2?

Sedan ställs en retorisk fråga (antar jag att den är tänkt som)

Matthew Hindman påminner omatt telegrafen, rotationspressen [som revolutionerade boktryckandet...], radion och televisionen på sintid förväntades ha en starkt demokratiserande effekt, men vadhände egentligen?

Ja vad hände egentligen? Har böcker, radio och TV gjort att vi har bättre demokrati nu än när dessa tekniker inte fanns?

Gosh. Någon som känner till fler statsvetare som forskat om Internets effekt på demokratin?

Två exempel på poängen med Twitter och andra sociala medier

Denna dag bjöd på två exempel av mycket olika slag.
1. I morse läste jag följande i New York Times:

China has issued a sweeping directive requiring all personal computers sold in the country to include sophisticated software [...] The software, which manufacturers must install on all new PCs startingJuly 1, would allow the government to regularly update computers withan ever-changing list of banned Web sites. [...]

Last week, as the 20th anniversary of the military crackdown on the Tiananmen Square protests approached, the government blocked a host of Internet services, including Twitter, Microsoft’s live.com and Flickr, a photo-sharing site, though by Monday evening, these sites had become available again. YouTube has been inaccessible in China outside Hong Kong since March.

Genom att vara ett kommunikationsverktyg är alltså Twitter och liknande ett verktyg för kollektivt handlande. Diktaturer har som vi vet goda skäl att hindra folk från att få tag i verktyg som underlättar kollektivt handlande. Naturligtvis är detta omöjligt i längden. Trevligt!

2. I morse berättade jag via bloggy/fb att jag "forskar om invandrares syn på välfärdsstaten". Efter lunch hade jag tipsats om en högst relevant artikel på väg ut men ännu opublicerad i European Sociological Review. Också trevligt!

Lite input till globaliseringsdebatten...

Ett nytt wp med en av mina favoritmedförfattare. Ur abstract:

Using different estimation techniques and sample groupings we find a very robust positive effect from economic globalization on life expectancy, even when controlling for income, nutritional intake, literacy, number of physicians and several other factors. The result also holds when the sample is restricted to low income countries only.

Synpunkter tages tacksamt emot - exempelvis på innovationen att använda festliga grafer istället för interaktionstermer.