Långtidsarbetslöshet i Sverige, USA, Frankrike och Belgien

I den politiska debatten är det väldigt mycket fokus på arbetslösheten.

Säg att Sverige har 8 procents arbetslöshet två år i sträck. Är det bra eller dåligt? Svaret beror rimligen på om det är samma individer som är arbetslösa båda åren!

I ett extremfall får alla jobb under första året och nya personer blir av med jobbet. I det motsatta extremfallet är det samma personer som är arbetslösa hela tiden.

Både ekonomiskt och socialt är skillnaden enorm mellan dessa extremer. Arbetslöshet är nog betydligt lättare att uthärda om man vet att man hittar ett nytt jobb inom ett år. Ekonomiskt innebär en hög omsättning att ekonomin är flexibel och har lätt att anpassa sig till omvärldsförändringar.

Ett mått som skulle kunna användas betydligt mer, är hur många av de arbetslösa som varit arbetslösa mer än 12 månader. Detta varierar kraftigt mellan olika länder (genomsnitt 1997-2005):

• Belgien 54%
• Frankrike 41%
• Sverige 25%
• USA 9%

(Källa: Schmid 2008, Full employment in Europe, Edward Elgar)

För Sveriges del kunde situationen vara betydligt värre - men den kunde vara betydligt bättre också!

Ny "stoppa matchen"-debatt?

För alla som önskar de var med 1975...

Medan bönderna och jobbarna
hålls i schack med militär
så kan dom rika spela tennis
Men dom ska jävlar inte spela här [hoola bandoola Band]

kommer nu ett nytt tillfälle att skandera 'stoppa matchen': Sverige möter Israel i Davis Cup i Malmö i mars. S-kvinnor och andra reagerar som väntat.

Nåväl, kan man skicka en hel OS-trupp till Kina, kan man naturligtvis spela tennis mot några Israeler i Malmö. Däremot tycker jag - precis som jag tyckte i OS-debatten - att man ska ta tillfället i akt att markera vad man tycker.

Således efterlyser jag:

i första hand en T-shirt, med texten "Make game theory, not war" på bröstet, och bilder på Thomas Schelling och Björn Borg på ryggen.

i andra hand efterlyser jag en reuterswärd-pistol-pin till min kavaj, vilket jag alltid bar förr, tills den försvann på x2000 (var annars...).

Någon? Jag betalar gärna mer än marknadspriset (76 kr på tradera)

Första recensionen av DKV 2.0

...står Jonatan Forsberg för.

Min blygsamhet tillåter inga citat, men hans åsikter om min bok ter sig grundade i gott omdöme :-)

Crowdsourcing: Hur avskaffar man värnskatten utan att inkomstklyftorna ökar?

Bollar upp följande fråga till allmän diskussion: Antag att man vill skaffa den så kallade värnskatten, dvs de extra 5 procent i statlig inkomstskatt som betalas på inkomster över 495 000 kr.

Orsaken är såklart att höga marginalskatter orsakar onödigt stora snedvridningar, i synnerhet i relation till de - i värnskattens fall - mycket blygsamma skatteintäkterna (cirka 5 miljarder).

Krux: Trots att ganska få tjänar mer än en halv miljon, gäller det exempelvis de flesta m-politiker på riksnivå. Det ser inte så bra ut när kvällspressen drar igång sin sedvanligt ytliga politiska bevakning.

Således: Ska värnskatten slopas, måste det kombineras med andra förslag så att helheten blir fördelningspolitiskt hållbar i den svenska debatten.

Hur åstadkomma detta? Några galna idéer hittills:

1. Sänkt kulturstöd?
2. Införandet av terminsavgifter vid universitet och högskolor?
3. Återinförd punktskatt på båtar (tack Nils!)
4. Sänkt grundavdrag för rika?

Själv lutar jag åt förslag 4. Kunde man införa ett förhöjt grundavdrag i låga inkomstlägen av fördelningspolitiska skäl (vilket skedde vid 1990 års skattereform), kan man väl sänka det för rika? Det skulle dessutom kunna innebära att inkomsteffekten av skattesänkningen motverkas, så att vi får en större arbetsutbudseffekt!

(Ja, jag vet att detta i så fall försämrar ökar inkomstspridningen, men kvällspressen göra aldrig dynamiska analyser, så det är lugnt.)

Här bollar jag över till er. Fler idéer?

Update on 14 jan 2009, kl 15:35 by bergh

Diverse artiklar i frågan:

Affärsvärlden

SN om studie av Bertil Holmlund och Martin Söderström

Danne Nordling

Anders Ydstedt m fl på Brännpunkt

Massor av moderater på DN-debatt

När vänder det?

Kommer det att bli finanspolitiska stimulanser som tar Sverige ur krisen? Förmodligen inte. Tyler Cowen menar att empirin är tydlig: Finanspolitiska stimulanspaket har i regel inte fungerat, och de exempel som nämns (New Deal, Hitlers expansion och 2a världskriget) är knappast relevanta idag.

På VOX är man mer teoretisk, och menar att det kan fungera - under rätt omständigheter:

The message from our diagram is unequivocal. The response of consumption is positive for the ‘right mix’ of accommodative monetary policy and financing by spending cuts in thefuture, but negative either when spending is entirely financed through higher taxes [...], or when the monetary reaction is non-accommodating

Vad betyder detta för Sveriges del? Fundamentalt är Sveriges situation ganska stabil, och vi kan tillåta viss stimulans utan skattehöjningar/besparingar.

Samtidigt spelar psykologi en enorm roll: Folk är begripligt försiktiga eftersom omvärlden bjöd på en rad obehagliga överraskningar förra året. Det vänder när de flesta börjar tro att det är slut på obehagliga överraskningar.

Då finns det å andra sidan grund för en rejäl återhämtning: Fallande inflation, fallande räntor och ytterligare skattesänkningar betyder nämligen att alla som fortfarande har ett jobb (och det är trots allt de flesta) kommer att ha rejält mer konsumtionsutrymme 2009 än de hade 2008. Och då var vi ändå inte direkt fattiga 2008...

Man får vad man betalar för

DN refererar idag en undersökning från Uppsala universitetsstudentkår 2006 och en liknande studie i Lund.

Genomsnittligt antal undervisningstimmar per vecka:

Uppsala, historisk-filosofiska fakulteten: 3,8
Uppsala, samhällsvetenskap 4,6
Lund, humaniora och teologi 3,75
Lund, samhällsvetenskap 4,5

4 timmars föreläsning och 36 timmars självstudier - så är det alltså tänkt att studentens arbetsvecka ska se ut. I praktiken är tentorna på grundnivå inte så svåra, så en del av självstudierna har onekligen karaktären av fria aktiviteter.

Varför ser det ut så här? För att man får vad man betalar för!

• Ingen betalar lärosätena för att genomföra högkvalitativ, lärarintensiv undervisning. De får betalt av staten för att ta in många studenter och ge dem godkänt på kurserna.
  
  
• Lärosätena betalar inte heller sina lärare för att genomföra bra undervisning. De får betalt för att undervisa, och man får i regel inte mer betalt för att man undervisar bättre. (På min egen arbetsplats kan man få mer betalt för att undervisa många - men din faktiska timlön blir högre om de flesta får godkänt direkt.)
  
  
• Studenterna betalar inte heller lärosätena för att få bra undervisning. De betalar faktiskt inte alls, vilket onekligen påverkar deras förhandlingsposition. I synnerhet inte när en betydande del av studenterna tycker det är trevligt att få studiemedel för fria aktiviteter.

Slutsats?

Propect magazine om 2008 års non-fiction böcker

Lästips: Prospect magazine. Köpes lämpligen på brittiska flygplatser.

I senaste numret: James Harkin gör en genomgång av 2008 års stora idéer bland non-fiction böcker:

if Gladwell was this year’s icon and Nudge its most successfulbook, “mass collaboration” was certainly the buzz idea.

Mass collaboration alltså. Exempel på böcker som nämns:

Clay Shirky: "Here Comes Everybody" an exposé of how internet-based collaboration changes everythingfrom encyclopedias to campaigns against paedophilic priests skriver Harkin. Vidare:

Jeff Howe: "Crowdsourcing". Smart namn - men mer än inspirerad av Surowieckis Wisdom of Crowds.

Klimatfrågan nämns också:

Greenness was big too, especially with Thomas Friedman’s "Hot,Flat and Crowded", a more urgent book than its wildly successfulpredecessor. It argues that environmental fatalism sets back the causeof planet-saving, while muscular enviro-capitalism can rebootAmerica’s economy.

och tack vare finanskrisen falnade freakonomics-trenden en smula:

The trend for Freakonomics-influenced pop economics tracts finally tanked, only to be replaced by those about economics proper. The credit crunch favoured farsighted number crunchers, prime amongthem Yale’s Robert Shiller, whose "The Subprime Solution" cameclose to predicting the financial crisis.

Januari-krönika: Är statliga stöd alltid fel?

Kortversion av januarikrönikan: Frågan om huruvida statliga stöd alltid är fel, påminner en smula om frågan om det alltid är fel att ljuga: Det finns tillfälle då det går vägen - men det är ändå en bra tumregel att låta bli.

Längre version: UNT

Ännu längre version: VK, ST

Hur du blir rik på demografiska förändringar

20090111657
Originally uploaded by dirbergh

Kalla de fallande födelsetalen för demografisk storm och skriv en bok med undertiteln "How to profit from the coming demographic storm"

Nya böcker från Tim Harford och Malcolm Gladwell

Etta på Dixons topplista just nu: Outliers - The story of success av Malcolm Gladwell.

På 6e plats: The logic of life av Tim Harford.

Uppenbart är att båda nu surfar på tidigare framgångar med Blink, The tipping point resp The undercover economist. Gladwells bok verkar gles och handlar om hur man blir rik, så den fick stå kvar på hyllan.

I Harford har jag läst kapitlet om städer, som jag hoppades skulle innehålla lite kritik av Richard Florida. Ingalunda.

Istället stod där att att det är dyrt i New York för att många vill bo där, att många vill bo där för att många bor där, och att internet inte betyder att städer kommer att försvinna. The world is spiky.

Inte ens omslaget är särskilt snyggt.

Det mångkulturella samhället

Efter en intressant konferens kring bland annat svårigheterna med att få olika religiösa minoriteter att samsas med varandra, funkar denna skylt som en fin påminnelse om vad som faktiskt är möjligt i ett tolerant samhälle:

På Heathrow finns ett "multi-faith prayer room". Så fint!

Visst är det en smula som när när Trillian överbryggar klyftan mellan ICQ, MSN messenger och AOLs chattklienter (eller var det en nördig liknelse?)

Nu blir det reklam...

Obs att jag inte får betalt för detta. Jag gör det bara för att vara snäll. Och för att det faktiskt är ett ganska bra julklappstips.

Och för att se om Martin skriver något sarkastiskt i kommentarsfältet. (hoppas, hoppas... :-)