Tankar efter en vecka vid GMU

Efter snart en vecka på George Mason University har jag gjort tre spaningar om skillnader i det akademiska livet mellan usa och sverige. På de två första punkterna har sverige en del att lära.

1. Biblioteket hyser tidskrifter från alla ämnen i alfabetisk ordning. Paris Review, Political Studies, Nature och Science finns alla i samma korridor. Det känns väldigt annorlunda jämfört med Lund, där inte ens tidskrifter i nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi finns på samma bibliotek.

2. Diskussionen på seminarier är både hårdare och trevligare på samma gång.

3. Brown bag seminarium innebär här inte baguette, det innebär pizzaslice. Ett vanligt eftermiddagsseminarium innebär också pizzaslice, fast efteråt. Lunchutbudet består mestadels av Burger king, Taco Bell och liknande. Läskautomaterna hyser inte mineralvatten - det nyttigaste verkar vara iste med hallonsmak. Folk åker bil nästan överallt.

De anställdas fysiska omfång är en logisk följd av dessa vanor. CNN uttryckte det målande och vad jag kunnat se skrämmande korrekt:

Americans are not just getting fatter, they are ballooning to extremely obese proportions at an alarming rate.

Hur mycket förklaras av IQ?

Efter en lunch med den sympatiskt galne Bryan Caplan, kommer här ett politiskt inkorrekt forskningstips: Hur mycket av existerande ekonometri har felaktiga estimat för att de inte inkluderar IQ?

Enligt Bryan är utbildningspremien kraftigt överskattad just för att IQ inte inkluderats.  Andra studier (denna av Gottfreson och Deary) visar att hög IQ är korrelerad med hälsa och långt liv.

Bryan går längre och menar bland annat att resultat som visar att långa människor är mer framgångsrika faller när IQ inkluderas.

I sig kanske det inte är jätteintressant att forska om vad IQ förklarar. Men om andra allmänt accepterade resultat måste omvärderas för att estimaten blivit felaktiga just för att IQ utelämnats, ter det sig genast som ett mer angeläget forskningsprojekt.

En minst lika intressant uppgift blir att klartlägga varför detta ämne är så grymt politiskt inkorrekt. Fritt fram för våghalsiga doktorander i alla möjliga ämnen således!

Arv eller miljö?

Greg Mankiw tipsar om ett intressant papper av bl a Anders Björklund. De har data om utbildning hos adopterades biologiska föräldrar, deras fosterföräldrar och barnens inkomst och utbildning. Och till ingens egentliga förvåning (eller?) skriver de (sid. 12):

the coefficient estimates for biological parents are substantial even for biological parents who are partly or completely absent from the post-birth environment.

Miljö spelar också roll:

coefficient estimates for non-biological rearing parents are almost always positive and usually statistically significant

Mankiw menar dessutom att den biologiska effekten är större än den sociala, men jag tycker inte den slutsatsen har särskilt övertygande stöd i pappret. Se även hans diskussionstråd. 

Naturresursernas förbannelse och institutionernas betydelse

Inom ulandsekonomi talas ibland om naturresursernas förbannelse: Fattiga länder med gott om naturresurser, tycks inte alls kunna dra nytta av dessa. Men vad det egentligen handlar om är såklart institutionernas betydelse - som sammanfattas i följande abstract:

Natural resource-abundant countries constitute both growth losers and growth winners, and the main difference between the success cases and the cases of failure lies in the quality of institutions. With grabber-friendly institutions more natural resources push aggregate income down, while with producer-friendly institutions more natural resources increase income. Such a theory finds strong support in data. A key question we also discuss is if resources in addition alter the quality of institutions. When that is the case, countries with bad institutions suffer a double resource curse - as the deterioration of institutions strengthens the negative effect of more natural resources. 

Källa: Mehlum, Halvor, Karl Moene, and Ragnar Torvik. 2006. "Cursed by Resources or Institutions?" World Economy 29:1117-1131.

En spådom om ekonomipriset år 2025

Jag gissar härmed att ekonomipriset 2025 kommer att gå till Iris Bohnet och Benedikt Herrmann. Priset kommer vid det här laget sedan länge att vara ett allmänt samhällsvetenskapligt pris.

Benedikt är dock biolog, och när de båda belönas för forskning om länken mellan biologi, hormoner, beteende och institutioner kommer vissa att bli väldigt ilskna. Men inte särskilt många.

Hur skapades Rehn-Meidnermodellen?

Det är lustigt hur saker och ting blir sanna bara för att forskare är för lata för att kolla upp fakta. Jag var nyss på vippen att göra som "numerous authors" och påstå att den svenska aktiva arbetsmarknadspoltiken hittades på av Gösta Rehn i en rapport till LO-kongressen 1951 - men så fann jag på följande:

Toft, Christian. 2003. "Evidence-based Social Science and the Rehnist Interpretation of the Development of Active Labor Market Policy in Sweden during the Golden Age: A Critical Examination." Politics & Society 31:567-608.

In light of Rehn’s reputation as the “prime architect behind Sweden’s postwar labor market policy,” it is surprising to discover how little he actually wrote on the subject. [...] Numerous authors claim that Rehn’s case for active labor market policy was stated for the first time in the famous report to the 1951 congress of the Trade Union Confederation (LO) [...] The report [...] does not list Rehn amongst the authors, but he and Rudolf Meidner helped prepare it, and since former prime minister Tage Erlander in his memoirs from 1974 stated that Rehn was the main man behind the report, its ideas are usually credited to Rehn.

Sedan följer en rolig passage:

It is regarded by Rehnists as something of a Bible, but like the real thing, it appears to be more referred to and quoted than actually read. The report is 224 pages long and none of the said authors, including Rehn, tell us where in the report the new active labor market policy strategy is described. In fact, a reading of the report reveals that it contains no more than a few loose and scattered remarks concerning labor market policy. (Toft, p. 572)

Toft menar att Rehn-Meidner modellen blev blev en sådan för att man i efterhand talade om den på det viset:

In his retrospect from 1977, Rehn mentions that it had now become custom to talk about a Rehn-Meidner or a Rehn model, though again he did not appear fully comfortable with this. Nonetheless, references to a Rehn model became more frequent in the literature until the full economic model finally came to light in 1984 in Meidner and Anna Hedborg’s Folkhemsmodellen, which contained a chapter titled “Rehn’s Model” and another titled “New Conditions for the Rehn Model?” (p. 574)

Vad gör en lärobok i nationalekonomi bra?

Tänkte ta upp den diskussion som spontant och trevligt uppstod här: Bör läroböcker i nationalekonomi ta upp och i någon bemärkelse bemöta andra teorier och synsätt än neoklassiska?

Jag håller nog med Johan Richter om att en bra introducerande lärobok bör innehålla viss doktrinhistoria. Och visst finns det pedagogiska poänger i att diskutera varför utbud och efterfrågan förklarar prisbildning bättre än tidigare teorier, och i att diskutera de neoklassiska modellernas stryrkor och svagheter.

Existerande läroböcker är tyvärr inte särskilt bra på detta: I Lund bytte man nyligen från Perloff till den enklare Krugman & Wells. Båda är väldigt traditionella. Jag hade nog hellre sett att man testade exempelvis Robert H Franks Microeconomics and behavior som mellan de obligatoriska avsnitt som finns i alla böcker skjuter in två mindre ortodoxa kapitel:

[...]
Chapter 6: The Economics of Information and Choice Under Uncertainty
Chapter 7: Explaining Tastes: The Importance of Altruism and Other Nonegoistic Behavior
Chapter 8: Cognitive Limitations and Consumer Behavior
Chapter 9: Production [...]

Ett annat lovvärt försök, som dock inte verkar ha tagit skruv, är läroboken av Lars Hultkranz och Jan-Eric Nilsson, Samhällsekonomisk analys – en modern introduktionsbok till mikroteori

Den var nog alltför annorlunda (svartvit, på svenska, ganska lite matte) för att slå sig in på de stora lärosätena.

Social norms vs legal enforcemnent

Hur upprätthålls normer i ett samhälle; främst genom sociala mekanismer eller främst genom lagar och statens våldsmonopol?

En viss professor Ståhl brukar fnysa åt allt vad sociala normer heter, och istället slå mig i huvudet med lagboken (bildligt talat). Men jag lutar allt mer åt motsatt ståndpunkt: lagboken kodifierar en fokalpunkt för hur vi beter oss, men om lagen är uppenbart ineffektiv kommer folk att bete sig enligt sociala normer som upprätthålls med andra mekanismer än polis och domstol. Så småningom måste lagen ändras, annars förlorar den sin roll som fokalpunktsutnämnare.

Aktuellt exempel: fildelning. Lagen säger en sak (exakt vad är möjligen oklart), men den sociala norm som de flesta lever efter, är att det är okej att dela med sig - sålänge man inte tar betalt.

Ett relaterat nber-papper diskuteras på marginal revolution:

[...] the importance of legal enforcement versus cultural norms in controlling corruption is poorly understood. To disentangle these two factors, we exploit a natural experiment, the stationing of thousands of diplomats from around the world in New York City. Diplomatic immunity means there was essentially zero legal enforcement of diplomatic parking violations, allowing us to examine the role of cultural norms alone. [...] factors other than legal enforcement appear to be important determinants of corruption

Andra bloggar om: fildelning, sociala normer, lagar, korruption

Det bekymmersamma läget i universitetsvärlden

Kaliber i P1, 28 maj tog upp situationen för svenska forskare: "Förr sökte jag sanningen, nu söker jag pengar" uttryckte någon saken i programmet. Bland annat har de samlat synpunkter från Sveriges professorer på sin egen arbetssituation i ett långt word-dokument.

Visst är det illa att så mycket arbetstid går åt till att författa ansökningar, som nästan samtliga ändå avslås. I synnerhet om Bo Rothstein har rätt i att  det är politik och inte vetenskaplighet som avgör vilka projekt som får pengar. Man ska dock komma ihåg att även akademiker har ett egenintresse: Naturligtvis skulle landets alla forskare föredra att få forskningspengar utan att behöva ansöka.

Synpunkterna i Kalibers enkät stämmer dock väl överens med mina egna erfarenheter av livet på svenska universitet: Undervisning, administration och anslagssökande skapar en sådan miljö på arbetsplatsen att många väljer att åka iväg från sin institution när de vill forska. Inspiration och arbetsro får man i hemmet, på semester och (naturligtvis) på konferenser.

Argumentet att stora universitet är bra för att de skapar en kritisk massa genom att samla många forskare på samma ställe är faktiskt inte helt vattentätt längre.

Uppsatstips: Gör en samhällsekonomisk analys av fildelning

Nicklas Lundblad har diskuterat fildelning (här och här), och behöver hjälp av en ekonom:

Kanske finns det någon begåvad ekonomistudent som kan räkna på om fildelningen - ur hela samhällets perspektiv - är en plus eller minusaffär? Jag tycker att frågan skulle vara mycket spännande.

Inget dumt tips, svårt men inte omöjligt. Beroende på ambitionsnivå kan man skriva allt från en c-uppsats till en doktorsavhandling.

Uppsatstips för studenter i nationalekonomi och statsvetenskap dyker för övrigt upp lite då och då på denna blogg, så fr o m nu har en ny sektion öppnats (länk även i högerspalten), med diskussionstrådar för studenter som söker uppsatsämnen, tips och annat. Ett tidigare tips från Pontus redan inlagt.

Turbulence, Ljungqvist & Sargent och den europeiska arbetslösheten

Efter den här kommentarsbataljen, var det nog inte bara jag som blev nyfiken på vad Ljungqvist & Sargent har att säga om hur Europas arbetslöshet förklaras. Artikeln och och hur den citeras, kan studeras här.

Så här sammanfattas den av Den Haan et al. (2005) [Turbulence and Unemployment in a Job Matching Model, forthcoming in Journal of European Economic Association]:

One particularly influential explanation, suggested by Ljungqvist and Sargent (1998), is that rapidly evolving industrial structure and technology, combined with high unemployment benefits, have reduced workers’ incentives to exit unemployment. Beginning in the 1980s, the higher “turbulence” of the economic environment drove up the number of unemployed workers with obsolete skills. High unemployment benefits linked to prior high-wage jobs encouraged these workers to reject new job opportunities.

Invändningen från Den Haan m fl bygger på att de hittat en motverkande mekanism:

While LS provide a compelling rationale for decreased willingness of unemployed workers to accept new jobs, their analysis overlooks an equally important response by employed workers that cuts against their idea. Since displacement in duces costly skill obsolescence in a turbulent environment, workers ought to be much more reluctant to part with their existing jobs, instead offering wage concessions to avoid layoffs.

En annan invändning skulle kunna vara att akassan är begränsad uppåt. I Sverige är dessutom taket ganska lågt (inkomster upp till 5,5 basbelopp täcks).

Därmed inte sagt att "turbulence" saknar förklaringsvärde, tvärtom. Men för Sveriges del är kanske en av de stora bovarna möjligheten att ha akassa väldigt länge genom att gå kurser och delta i projekt.

En tabell i pappret visar f ö att Sverige förvisso ligger sämre till än USA vad gäller långtidsarbetslöshetens andel av total arbetslöshet, men inte alls lika illa som resten av Europa (se bilden).

Rökning är tuffare (och farligare) än du tror!

När man hälsar på Martin, får man inte bara gedigna frukostar utan även de senaste resultaten från hälsoekonometrin. Senast uppmärksammades jag på att äldre studier över risken med att röka inte beaktar selektion i vilka som börjar och slutar röka.

När sådan heterogenitet tillåts, visar det sig bl a att det finns en kraftig selektion i vilka som slutar röka, nämligen de som upplever att hälsan försämras av rökningen:

the presence of the cessation selection causes an overestimation of the true risk factor for ex-smokers and an under estimation for the current smokers. [...] the risk factor for an ex-smoker, had he not chosen to quit, is even higher than that of a current smoker

[Lahiri & Song, The Effect of Smoking on Health Using a Sequential Self-selection Model, Health Economics, 2000. pdf] 

Således: De som fortsätter röka är extra seglivade figurer, och har starkare underliggande hälsa. Beaktar man inte detta, underskattar man hur farligt det är att röka.

Med lite insikter från signaleringslitteraturen kan vi nu förstå varför det är tufft att röka: Det är inte det minsta tufft om man hostar och får dålig kondition, men kan man röka och sporta samtidigt sänder man helt andra signaler...