Fölsters artikel har vissa poänger, men jag tycker inte den är välavvägd och den är inte skriven på ett sätt som skulle kunna få någon att tänka till och ändra uppfattning i frågan. Fölster tar till väldigt många argument från många olika håll, och det funkar inte i en kort debattartikel.
Dålig inledning. Dylikt misstänkliggörande hör inte hemma i en seriös debatt. Även forskning finansierad av fackföreningar - eller av svenskt näringsliv - kan vara bra forskning.
I den vetenskapliga litteraturen ges däremot i huvudsak den omvända bilden. Fördelningen av levnadsstandarden i världen och i Sverige blir tvärtom allt jämnare.
Njae, det finns en del som talar för detta, men det beror på vilka mått man använder (vad är levnadsstandard och vad är en jämn fördelning?).
Däremot är forskningen någorlunda enig om att de globala klyftorna inte ökar i alarmerande takt, vilket är vad många inom vänstern tycks tro. Kunde Fölster inte nöjt sig med denna poäng? Påståendet följs av statistik över absolut fattigdom (i Sverige och globalt), som mycket riktigt minskar, men det är ju något annat än en jämn fördelning.
Därefter kommer något intressant:
Ändå underskattas utjämningen i statistiken. Globaliseringen har lett till kraftiga prissänkningar på en hel del varor som låginkomsttagare i högre grad konsumerar jämfört med höginkomsttagare. En borrmaskin från Clas Ohlsson har till exempel fallit kraftigt i pris för den som meckar själv, medan lagning av lyxbilen har blivit dyrare.
Helt korrekt, men inte självklart hur detta ska tolkas. Daniel Ankarloo har invänt. Det faktum att människor har olika konsumtionsmönster är ju i sig en klyfta.
Jag tycker ändå att Fölster har en poäng, och att vi borde diskutera köpkraftsskillnader även inom länder, men detta aktualiserar åter debatten om relativa kontra absoluta skillnader i välstånd. En billigare borrmaskin ökar låginkomsttagares köpkraft, men knappast deras relativa välstånd - eller?
Därefter byter Fölster spår igen:
Svenskars årliga inkomster ser ut att vara mer ojämna enbart [sic!] därför att de svänger mer under livet än tidigare. I inkomststatistiken omfattar "låginkomsttagare" exempelvis läkarstudenten som snart får en hög lön resten av livet, miljonären som slutat jobba och lever på sparat kapital, [...]
Åter ett korrekt resonemang, en av mina egna käpphästar faktiskt. Men mig veterligen finns ingen systematisk studie av hur mycket av den ökade ojämlikheten på årsbasis som förklaras av dylika faktorer. Ordet "enbart" verkar väl starkt.
Vidare:
Svenskars livsinkomster är däremot extremt jämnt fördelade. Om bara ytterligare 9 procent av livsinkomsterna omfördelades skulle alla svenskar tjäna exakt lika mycket sett över livet. Sannolikt har utjämningen redan drivits för långt.
Denna siffra blir jag mycket nyfiken på var den kommer ifrån. Korrekt är att livsinkomstfördelningen är mycket jämnare än årsinkomstfördelningen.
Så kommer Fölster in på The Spirit Level:
Haken är bara att vartenda diagram är gravt manipulerat enligt de forskare som har granskat materialet. Detta hindrar dock inte den svenska vänstern från att låta sig fortsätta att tjusas - i dagarna är Richard Wilkinson i Sverige för att sprida sina myter inom arbetarrörelsen.
Det finns en utmärkt diskussion om detta hos August Thorngren Wartin, där Tino Sanandaji och Richard Wilkinson själv granskar varandras data. Tino avgår med segern, men jag tycker inte statistiken i The Spirit Level är gravt manipulerad. (Se även diskussion maa skattebetalarnas granskning av The Spirit Level)
Dessutom, missar denna diskussion den grundläggande poängen att kausala effekter av ojämlikhet på människors hälsa inte kan beläggas (eller vederläggas) med hjälp av bivariata samband på aggregerad nivå.
Det är faktiskt väldigt svårt att ens tänka sig vad en kausal effekt från inkomstfördelning på individuell hälsa är, eftersom det är svårt att ändra inkomstfördelningen utan att ändra människors inkomster. Därmed blir det svårt att göra politik av de samband som redovisas i The Spirit Level, oavsett om de är robusta eller inte.
17 maj 2010, kl 0:11 | 
