Gunnar Örn I DI om sysselsättningen i Sverige

Gunnar Örn har i DI räknat ut antalet arbetade timmar per vuxen svensk - inte olikt vad jag gjorde i sydsvenskan för snart ett tag sedan. Örn får dock med nyare data: min artikel skrevs när senaste data visade att sysselsättningen var på samma nivå som bottenåret 1993.

Men det senaste halvåret är trenden stigande, vilket lär sätta sin prägel på valrörelsen. Min gissning är fortfarande att (s) sitter kvar.

Örn spekulerar även i om förklaringen kan vara att unga läser vidare längre. För att undersöka detta kikade jag specifikt på gruppen 45-54 år. Även denna grupp har haft en fallande trend, dock inte alls lika brant som för ungdomar. Längre högskolestudier kan således ensamt inte förklara den låga sysselsättningen.

Får man kopiera Johan Ehrenbergs texter eller inte?

Johan Ehrenberg, Göran Greider och Susanna Popova drabbade samman i Godmorgon världen om bl a fildelning. Ehrenberg var radikalast: Alla ETC-texter är fria för vem som helst att trycka. Tryck allt i DN i morgon, utbrast han.

Hållningen är begriplig eftersom Johans möjligheter att tjäna pengar på annat, ökar ju fler som läser ETC:s texter - vilket Greider också påpekade.

Men Ehrenberg verkar inte leva som han lär - de böcker som finns elektroniskt på etc.se kostar pengar. ETC 30 år kostar 131 kronor hos AdLibris - för en pdf-fil. E-böcker kan även lånas via bibliotek på villkor att pdf-filen återlämnas inom 28 dagar.

Andra bloggar om: fildelning, upphovsrätt, copyright

Oscar Swartz introducerar 10-kronorsbloggande

Oscar Swartz skriver intressant om kammaråklagare Håkan Roswall och beslagtagandet av webhotellet PRQs servrar.

Minst lika intressant är att Swartz ber läsare som uppskattar artikeln skicka ett sms som kostar 10 kr - varav lite mindre än hälften når Swartz själv. Av kommentarerna att döma, har en del slantar trillat in. En intressant fråga är hur många som skickar pengar utan att samtidigt berätta för alla det i en kommentar.

De som betalar får ett svar via sms som avslöjar mer än vad som står på bloggen - men just detta kritiseras en smula i kommentarerna. Orsaken till att Swartz får in pengar är förmodligen att det inte uppfattas som en transaktion, utan mer som ett sätt att signalera uppskattning.

Andra bloggar om: bloggar, kommersialisering

väldokumenterat samband mellan sport på TV och sjukfrånvaro

På ekot idag rapporterades att korttidssjukskrivningar bland män ökade 40% förra fotbolls-VM. Undersökningen gjordes av Malin Persson på IFAU.

Fenomenet är inte nytt - för två år sedan publicerades

Thoursie, Peter Skogman. 2004. "Reporting sick: are sporting events contagious?" Journal of Applied Econometrics 19:809-823.

Peter studerar Calgary OS -88 och tremilen -87, som sändes i TV. Ur abstract:

Difference-in-differences estimates provide clear evidence that the number of men who reported sick increased in order to watch the sporting event on television.

Här finns således tydliga empiriska belägg för en av de mekanismer som bidrar till att det faktiskt, allt annat lika, finns ett negativt samband mellan generösa socialförsäkringar och sysselsättning - se vidare den yviga debatten mellan Martin och Tino.

Studierna antyder en möjlig förklaring till den sedan 1995 kraftigt ökade sjukfrånvaron. Arbetsmiljö och faktisk hälsa kan sannolikt inte vara ensamma orsaker. Och nog har utbudet av fängslande för- och eftermiddagstelevision ökat rejält de senaste 10 åren?

LO-ekonomerna mer politiska än akademiska just nu?

Ekot idag:

LO: Hög a-kassa gör att fler jobbar

LO-rapporten verkar inte finnas på nätet än, men det torde vara Ingrid Essers avhandling Why work, som åberopas. I avhandlingens abstract hittar vi följande:

Results from multi-level analyses show firstly how employment commitment is stronger within more generous welfare regimes.

Notera hur en korrelation blivit till ett orsakssamband någonstans på vägen mellan forskning och pressmeddelande från LO.

En mer nyanserad beskrivning av vad forskningen säger skulle kunna vara följande:

• Många faktorer bidrar till relativt hög sysselsättningsgrad i skandinavien, däribland det faktum att socialförsäkringar (akassa, pension, sjukpeng) bygger på att man jobbar - den så kallade arbetslinjen.
• Samtidigt är det oärligt att påskina att högre nivå på akasseersättningen skulle orsaka högre sysselsättning - sambandet är det motsatta, både teoretiskt och empiriskt.
  

Relaterat:

På ett intressant Ratio-seminarium nyligen (fördömligt sammanfattat här) berättade exempelvis Karl-Oskar Lindgren att den negativa sysselsättningseffekten av bl a just hög akassa dock är mindre i länder med mer centraliserad lönebildning.

Och som Dennis påpekat, räknade LO nyligen fel om  pensionerna också. Till de borgerligas nackdel.

Update on 9 jun 2006, kl 23:31 by bergh

Håkan Jacobson noterar i UNT att LO städat lite halvhjärtat på sin sajt: Det kritiserade budskapet är numera svårare att hitta - men finns kvar för den som verkligen letar.

Varför blir världen bitvis bättre?

I Arenas aprilnummer skriver Magnus Jiborn och Lars Truedson (JT) om vänsterns pessimism. Deras budskap:

• Om vänstern inte inser att världen faktiskt blir bättre, kommer nyliberalerna att vara de som får förklara varför den blir bättre, och då kommer "den fria kapitalismen" att ges för stor del av äran.
  

Artikeln har fått åtminstone två svar: Hurdå bättre?, undrar Erik Berggren. Vilken vänster är så korkad som JT påstår?, undrar Johan Ehrenberg i majnumret (ej på nätet). Båda invändningarna får bra svar av JT.

Författarna har mängder av exempel: 400 miljoner färre i extrem fattigdom, ökad läskunnighet i de fattigaste länderna, i Sverige är utsläppen av bly de lägsta sedan medeltiden (!), barnadödligheten i Bangladesh ner från 25 till 7 procent på 30 år, ... Fler exempel och källor finns här och här och här.

Allt blir inte bättre överallt - men de positiva trenderna är så många att det finns fog att lära sig av framgångarna, snarare än att ifrågasätta dem.

Kruxet med "hallelujaliberalismen" är att världen inte blir bättre av sig själv - det behövs människor som fokuserar problem och driver på, inom politiken och på marknaden. Dessutom är det som JT påpekar ekonomisk tillväxt i kombination med sociala reformer som gett människor i Indien och Bangladesh ett bättre liv. Ekonomisk tillväxt i sin tur drivs framför allt av teknologiska framsteg.

Svaret på frågan varför världen blir bättre är således marknad, politik och teknik. Då återstår bara frågan om hur dessa bäst kombineras... 

Update on 2 jun 2006, kl 10:28 by bergh

Nu finns JT-artikeln på nätet - här.

Två nya krönikor

• Om LO:s 'borgarna vill sänka din lön'-kampanj i ex vis Trelleborgs Allehanda.
• Om Sverige som ett av de mest globaliserade länderna i bl a Västerbottenkuriren. 

Medborgarlön, jobbgaranti och negativ inkomstskatt

För lite mer än 3 veckor sedan, läste jag den borgerliga alliansens ekonomiska motion, och blev lite undrande inför förslaget om jobbgaranti - se äldre post. Jag skickade följande två frågor till alliansens frågelåda:

1. Vad är den stora skillnaden på jobbgarantin och det system vi har idag?
2. Ska den som säger nej till aktiviteterna i jobbgarantin ha rätt till socialbidrag?

Jag fick snabbt ett mail som bekräftade att frågan tagits emot och att ett svar var på väg. Detta var den 5:e maj, och inget svar har kommit än.

Jag har dock fått informella svar från partiaktiva i min närhet. Tydligen ska aktiviteterna i jobbgarantin vara så trista att de skapar kraftiga incitament för folk att skaffa sig ett jobb innan de tvingas ut i skogen för att rensa sly eller liknande. Säger man nej, blir det inget socialbidrag.

Som jag ser det, är förslaget ett tecken på att de borgerliga inte vill (eller av politiska skäl inte vågar) ta sig an de verkliga problemen, som är den stela arbetsmarknaden och socialbidragets fattigdomsfällor.

Jag skrev för en tid sedan mer om detta i Stockholms Fria med anledning av diskussionen kring medborgarlön (inskannad här, wordfil här).

Tesen är att man på allvar bör utreda ett lågt, men mer ovillkorligt existensminimum i kombination med avreglerad arbetsmarknad och en variant på negativ inkomstskatt som gör att det alltid lönar sig att arbeta även för dem längst ner i inkomstfördelningen.

Se även Simon Birnbaum i Statsvetenskaplig tidskrift 4-2005, "Universell grundinkomst och den svenska välfärdsstaten: Mot en ny generation av inkomsträttigheter" som bland annat hittat denna försyndelse av undertecknad och Erik Ullenhag. Birnbaum klassar vår hållning som "en mer sällsynt marknadsliberal plädering för en allmän grundinkomst som formulerats i en svensk kontext under senare år".

Dagstidningarna och bloggarna - del 3

Nu till frågan om bloggar, traditionella media, kommersialiering och möjligheter att tjäna pengar.

Förmodligen kommer det att startas fler och fler betalbloggar. Det är inte konstigare än att DN är en betaltidning. Men bloggar skiljer sig från tidskrifter: Bloggar kan drivas nästan utan kostnad helt ideellt och ändå nå väldigt många. Läsarna kommer att bli fler i takt med att datorn letar sig ut från sov- och arbetsrum till kök och vardagsrum.

Hotet från gratisskrivarna kan kommersiella pappersmedia hantera med två strategier:

1. Inlåsning: Delar av tidskriftens innehåll finns bara i pappersutgåvan, eller på nätet endast för prenumeranter. Texterna måste då vara så bra att detta lockar folk att prenumerera.

2. Öppenhet: Texter läggs ut på nätet tillsammans med diskussionsforum och extra bakgrundsmaterial för den intresserade.

Ingen kan veta med säkerhet, men jag anar att det är ett misstag att inte fullt ut omfamna öppenhetsstrategin. Få skribenter i Sverige är så efterfrågade att inlåsningsstrategin kan fungera; risken är att inlåsningen snarare leder till minskat genomslag i debatten, färre läsare och mindre intäkter.

Ett exempel: Arena har just nu en mycket bra debatt om vänsterns syn på frågan om världen blir bättre. Men artikeln av Magnus Jiborn och Lars Truedsson, som inledde debatten, finns inte på nätet. Jag har köpt två ex av aprilnumret, för att kunna ge bort det ena. Det skulle jag gjort även om startartikeln funnits på nätet. Men chansen att någon citerar den är mindre när man måste skriva av texten istället för att kopiera.

En tidnings affärsidé är inte bara att leverera texter till sina läsare. Den är också att leverera läsare till sina annonsörer. Ett bra debattforum, exempelvis kopplat till DN-debatt, skulle efter ett tag vara en ganska eftertraktad annonsplats. Men DN satsar tydligen på prenumerationsintäkter istället. Lycka till!

Dagstidningarna och bloggarna - del 2

Debatten i tidningar och radio om bloggande som fenomen är underligare än någonsin just nu:

I vår grundade mening ställs på fullt allvar frågan "ska man lita på det som står i bloggar?", varefter någon förståsigpåare spår att bloggarna snart kommer att kommersialiseras.

DN:s debattredaktör Mats Bergstrand menar att omsorg om prenumerationsintäkter förhindrar en intimare koppling mellan papperstidningen och nätdebatten. Andra skeptiker menar att bloggarnas inflytande är har överdrivits eftersom en undersökning i GP sägs visa att "nästan ingen läser bloggar".

Vi tar det pinsamt uppenbara först:

• Att fråga om man kan lita på bloggar är som att fråga om man kan lita på torgmöten, VHS-band eller tidningar gjorda av papper. Ibland är det bra, ibland är det strunt. Vissa avsändare har (och förtjänar) bättre rykte än andra.
• Om det är så att ingen läser bloggar, kan man också påstå att nästan ingen läser DN-debatt (för att inte tala om Axess, eller SOU). Men sambandet mellan antal läsare och politiskt inflytande kan mycket väl vara negativt: Många läser en rubrik från ett TT-telegram som bygger på DN-debatt. De journalister som gör TT-telegram av DN:s debattartiklar läser nog bloggar. Kanske även de som gör lagtexter av SOU?

(Tidningen Resumé kan dock knappast anklagas för att underskatta bloggandets betydelse: Igår berättade Jonas för mig att de listat Berghs Betraktelser som en del i det "bloggetablissemang" som har makt att "sprida rykten, avgöra val och smutskasta". Sanslöst.)

När det gäller kommersialiseringen och DNs underliga Internetstrategi får jag återkomma.

Del 1 i ämnet. Mer från Media Culpa och Johans blogg-blogg. 

Andra bloggar om: bloggar, bloggosfären, massmedia

Update on 27 maj 2006, kl 11:56 by bergh

Sakine har hela listan från Resumé-artikeln. I sanning en konstig skara.

Update on 1 jun 2006, kl 22:24 by bergh

Jonas har spottat att även Aftonbladets Lena Mellin drar alla över en kam när hon beskriver hur det är "i bloggarnas värld".

Varför är vänstern (minst) lika bra på att privatisera välfärden?

Ekot berättar idag att äldreomsorg som drivs i privat regi står för 10 procent av kostnaden i kommuner styrda av s, v & mp. Motsvarande siffra för borgerligt styrda kommuner är 8 procent, enligt statistik från Kommunförbundet.

I den politiska retoriken är privatiseringar en stridsfråga - men i praktiken är alltså vänsterstyrda kommuner minst lika benägna som borgerliga att använda privat drift.

Varför? Förmodligen för att konkurrens och valfrihet är ett rationellt sett att ge mer valuta för skattepengarna. Utan valfrihetsreformer skulle sannolikt många väljare i den övre medelklassen vända välfärdsstaten ryggen.

Nyhetsinslaget avslutas dock lite underligt: 

"Vi ser inget egenintresse i att man driver verksamhet i privat regi", säger Ylva Johansson, äldreomsorgsminister i sittande s-regering. Hon menar förmodligen egenvärde.

SVT-dokumentärerna om partierna påverkar ffa interndebatten

Det finns intressanta likheter mellan SVTs dokumentärer om folkpartiet (tidigare kommenterat) och socialdemokraterna. Programmen tar ställning för de progressiva inom båda partierna, mot pragmatiker, populister och maktlystna.

Inget av programmen lär skada opinionssifforna: För folkpartiets del stärktes bilden av att fp numera vågar tala klarspråk om problemen med invandringen, för socialdemokraternas del gjorde programmet tydligt att kontroversiella förslag som delad föräldraförsäkring inte blir s-politik sålänge Göran Persson får bestämma.

Programmen verkar snarare vända sig till en mindre skara initierade debattörer kring respektive parti. S-dokumentären framställde subtilt och raffinerat de progressiva feministerna som tänkande, idédrivna och framsynta. Få bra argument mot en individualisering framkom. Detta påverkar den interna debatten inom partiet. Så här funderar exempelvis Jonas Morian maa programmet:

Jag är generellt ingen anhängare av någon form av kvotering, och jag kallar mig inte feminist. Trots det gjorde tv-programmet i går mig ännu mer övertygad än tidigare om att kvotringsanhängarnas argument var de bästa och att den socialdemokratiska partiledningens motstånd var direkt korkat.

Kanske är det så att SVT-dokumentärerna vänder sig till så kallade grästoppar snarare än till de stora väljarskarorna?

Ett kuriosum i sammanhanget är att Margareta Winberg berättade att hon började driva frågan om delad föräldraförsäkring efter att ha suttit i telefonväkteri i radio, när någon från "liberal ungdom" ringde in och argumenterade för en delning.

Mer läsvärt hos Erik.