Hushållen blir rikare men mindre beroende av offentlig sektor

Ett ganska intuitivt mått på statens inblandning i människors ekonomi är transfereringarnas andel av hushållens disponibla inkomst.

Den har minskat rejält sedan 1993 som en effekt av fallande arbetslöshet, men det kraftiga fallet 2007 och 2008 torde vara en direkt effekt av regeringens skatte- och bidragspolitik.


Hushållens disponibla inkomster fortsätter för övrigt öka i hyfsad takt, trots allt tal om lågkonjunktur och kris:

Disponibel inkomst, real procentuell förändring:
2004 1.3%
2005 1.2%
2006 2.6%
2007 4.3%
2008 2.9%
2009 2.6%
2010 3.0%

Lästips i superhettan

• Dennis har läst och funderat kring David Eberhards bok I trygghetsnarkomanernas land, som jag läste i vintras.
• Mer politiskt inkorrekt diskussion kring IQ i olika akademiska ämnen hos Niclas.
• PSW om forskning kring varför folk ger blod.
  

att tolka ekonometriska resultat om rättssystemets betydelse

I senaste Journal of Economic Literature, finns en bra artikel som sammanfattar resultaten och kritiken kring hur "Legal origin" påverkar ekonomiska utfall.

La Porta, Rafael, Florencio Lopez-de-Silanes, och Andrei Shleifer. 2008. "The Economic Consequences of Legal Origins." Journal of Economic Literature 46:285-285.

Tesen är att den engelska common law traditionen är lite mindre formalistisk och mer inriktad på "dispute-solving", än den franska civil law som är mer "policy-implementing".

Eftersom de två traditionerna spritts genom ffa kolonisering till andra länder, finns en exogen variation som kan användas när de två systemen jämförs.

Ett av många sätt att kvantifiera systemen är att räkna antalet steg som krävs för att lagligt få öppna en liten näringsverksamhet. Krävs det många steg fungerar detta som inträdesbarriär, med korruption och större svart sektor som resultat, vilket även stämmer empiriskt.

Men när de ska beskriva hur stora dessa effekter är, får vi läsa följande:

According to the estimated coefficients in panel B, a  two-standard deviation  increase in the (log) number of steps to open a new business is associated with a 0.71 worsening of  the  corruption  index  and  a  14  percentage  point  rise  in  employment  in  the  unofficial  economy.

Om någon till äventyrs har en känsla för vad två standardavvikelsers ökning i logaritmen (!) av antalet steg som krävs för att öppna en näringsverksamhet, måste man likväl veta vad 0.71 korruptionsindexenheter innebär.

Vore inte en bättre praxis att sätta saker i relation till någorlunda kända länder?

Exempel: I Australien och Canada krävs 2 steg, i Sverige 4 (och i Dominikanska Republiken 21) steg för näringsverksamheten i fråga. Säg att Sverige reformerar sig till Australiens nivå. Det skulle sänka korruptionen med X, vilket motsvarar skillnaden i korruptionsgrad mellan [två någorlunda kända länder här]

Vad säger ni som manglar stata dagarna i ända - är jag bara trög och lat?

Dan Josefsson radar upp tokigheter

Det vore väl snudd på tjänstefel att inte bemöta de värsta tokigheterna i Dan Josefssons bisarra DN-artikel "Vi utsätts för en statskupp i slowmotion".

Fakta visade visserligen att Sverige klarade sig utmärkt i den internationella konkurrensen

Oklart vad som åsyftas, men 5 devalveringar, ett misslyckat kronförsvar och miljarder av skattemedel i stöd till företag som inte var konkurrenskraftiga är väl knappast att klara sig utmärkt.

När Carl Bildt blev statsminister 1991 gick Sverige in i en ekonomisk kris

Trendbrottet i arbetslöshet skedde sommaren 1990. Vill man skylla 90-talskrisen på den borgerliga regeringen, ska man skylla på de som satt 1976-1982.

Vid det laget hade också delar av den socialdemokratiska partieliten ryckts med av de nyliberala vindarna

Mellan 1990 och 1993 gick Sverige från budgetöverskott till underskott på nästan 250 miljarder, till stora delar för att vi betalade akassa och expanderade de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i ett enormt Keynesianskt stimulansprojekt.

Detta var förmodligen bättre än att insistera på budgetbalans, men eftersom alla stimulansåtgärder var lånefinansierade, motverkades stimulanseffekten av att räntan drevs upp. Det som slutligen tog Sverige ur krisen var nog framför allt den rörliga växelkursen i kombination med besparingar och återgång till budgetbalans.

Detta hjälpte "den socialdemokratiska partieliten" mycket riktigt till med - men budgetbalans har inte ett skvatt med nyliberalism att göra.

Vidare citeras finansminister Borg i Arena 2005:

"Mycket av det som många med mig trodde varvälfärdsstatens kris på 1990-talet visade sig vara något som mer hängdeihop med felvärderad växelkurs och dålig makroregim än medgrundläggande strukturfel."

Josefssons resonemang bygger dock på tanken att Anders Borgs omsvängning från naiv nyliberal till pragmatisk socialliberal bara är en bluff. Det är ett argument på exakt samma nivå som 'Lars Ohly har slutat kalla sig kommunist - men i själva verket vill han fortfarande ha det som i Sovjet'. Dylika argument slår undan hela grunden för ett rationellt samtal.

Vidare:

Dessutom privatiserarregeringen välfärdstjänster som skolor och sjukvård, vilket enligtStefan Carlén ska få oss att på sikt acceptera att också finansieringensker genom privata försäkringar istället för genom generella skatteroch avgifter.

Åhå. Nu är det emellertid så att möjligheten att komplettera den offentligt finansierade välfärden med privata lösningar inte alls behöver leda till att stödet för välfärdsstaten minskar - det kan i många fall vara precis tvärtom: Möjligheten till så kallad topping up bidrar till att fortsatt stöd för hög offentlig inblandning. Som jag argumenterar för här, verkar detta vara exakt vad som händer i Sverige.

Artikeln avslutas med en rejäl konspirationsteori, som tillskrivs Stefan Svallfors:

regeringens introduktion av begreppet"utanförskapet" är ett medvetet försök att förmå också svenskarna attbörja tänka i termer av "vi" och "dem".

Det får någon annan bemöta.

Update on 31 jul 2008, kl 14:33 by bergh

Statsvetaren Jacob Christensen tar förtjänstfullt över analysen här.

Konsum trevligare än Lidl?

I en rapport från Den Nya Välfärden (av alla ställen...) hittar jag följande, som jag hittills lyckats missa:

I ett uppmärksammat fall har Sverige fällts i EU-kommissionen för otillåtet statsstöd när Åre kommun sålde mark till Konsum Jämtland för 2 miljoner kronor trots att konkurrenten Lidl hade bjudit 6,6 miljoner kronor.

Hela rapporten här. Författare: Mårten Hyltner, Micha Velasco.

Socialt och anti-socialt straffande

Spelar folk ett public good-spel tar det inte lång tid innan de flesta fattar att man kan gratisåka och njuta av en kollektiv nyttighet som andra betalar.

Men om försökspersonerna ges möjlighet att straffa gratisåkare, kan samarbete stabiliseras - det har vi ju lärt oss av Fehr & Ostrom och andra tuffa experimentalister - eller?

Sant - åtminstone i Boston och Köpenhamn - platser som är begripliga för oss västerlänningar. Men av

Herrmann, Benedikt, Christian Thöni, och Simon Gächter. 2008. "Antisocial Punishment Across Societies." Science 319:1362 - 1367.

lär vi oss att det finns platser på jorden där folk straffar dem som ger mer till kollektiva nyttigheter: I Oman till exempel. Men även i Grekland.

Det finns alltså platser där folk blir arga på dem som bidrar till kollektiva nyttigheter.

Författarna spekulerar i att hämndmotivet skapar ineffektivitet: de som inte bidrar, blir arga för att de straffas - och straffar tillbaks!

Squarespace v5...

...har äntligen kommit. Jag bytte genast layout, inte genom att kolla igenom alla och välja den optimala, utan genom att ta en som verkade ok, och sedan modifiera den en smula. Omväxling förnöjer.

Varför har ICA 27 sorters tandkräm men bara 5 sorters mjölk?

I likhet med PSW, är jag förtjust i Franks The Economic Naturalist. Här kommer ett försök till vardagsekonomisk betraktelse:

Varför har en vanlig livsmedelsbutik 27 sorters tandkräm men bara 5 sorters mjölk?

Från enkel mikroteori lär vi oss att produktdiffrentiering är ett sätt för producenterna att undvika att produkterna uppfattas som perfekta substitut, varpå konkurrens pressar priset så att vinsterna konkurreras bort.

En tandläkare kan säkert hävda att det är samma aktiva substans i de flesta tandkrämstuber, men så länge konsumenterna uppfattar nyanser i mintsmaken, eller tror att randig tandkräm faktiskt är bättre för tandköttet, då finns också en extra betalningsvilja.

Förmodligen har de flesta konsumenter rätt bra koll på den aktiva substansen i mjölk, men de har ingen aning om vad som gör en tandkräm bra. Tänk om man av snålhet inte unnar sig aktiva enzymer, cleaning crystals eller anti-plack system och drabbas av tandlossning!

Notera att mejerierna verkligen försökt alla möjliga knep: jordgubbssmak, banansmak - och min favorit: Skånemejeriers Mjos - mjölk blandad med jos. Den fanns på svenska marknaden ungefär lika länge som vanilla coke...

Om svarta och vita anställningar och djupintervjuer

I Arenas februarinummer anmäls en avhandling: Maktens fantasier och servicearbetets praktik av Paula Mulinari (Linköping studies in Art and Science).

Med djupintervjuer kommer hon fram till att tjänsteföretag i Malmö, som väljer mellan att anställa svart eller vitt, då också väljer mellan att anställa invandrare eller svenskar. De senare får vit anställning.

Dessutom lär jag mig att bagerier i Malmö har invandrare som bakar, men svenskar vid disken.

Att ordparet svart/vitt beskriver både hudfärg och anställningar, och vilka konsekvenser det har, hade jag inte tänkt på tidigare. Men så avslutas artikeln:

Avhandlingens stora problem ligger i att jag ibland får känslan - berättigad eller ej - att det är Mulinari som styr dem hon intervjuat istället för tvärtom. Här har vi några teorier av forskaren den och den och här ett citat som bekräftar tesen. Kanske omöjligt att frångå i ett avhandlingsarbete.

Recensionen är skriven av Catarina Johansson Junttila, som påpekar att avhandlingens slutsatser bygger helt på vad arbetstagarna berättat.

Avhandlingar som bygger på djupintervjuer och snarlika metoder blir alltså lätta att avfärda om man inte gillar slutsatserna - men bra att hänvisa till om man gillar resultaten.

Inte helt olikt avhandlingar med ogenomtränglig ekonometri - eller är jag orättvis nu?

Växelkurser och reseräkningar

Gjorde nyss en reseräkning och behöver växelkursen mellan kronor och Kroatiska Kuna 16 april i år.

Här fanns svaret (Klarar även andra valutor och datum).

Institutions rule

Tro det eller ej - jag har börjat förbereda höstens kurs i institutionell ekonomi.

"Institutions rule: The Primacy of Institutions Over Geography and Integration in Economic Development" av Rodrik m fl i Journal of Economic Growth är en utmärkt introduktionsartikel, av flera skäl:

• den diskuterar magnituder och storlek på effekter - inte bara deras tecken
• den har en pedagogisk diskussion kring endogent och exogent
• den har kul och lite provocerande resultat

Abstract:

We estimate the respective contributions of institutions, geography, and trade in determining income levels around the world, using recently developed instrumental variables for institutions and trade. Our results indicate that the quality ofinstitutions "trumps" everything else.

Once institutions are controlled for, conventional measures of geography have at best weak direct effects on incomes, although they have a strong indirect effect by influencing the quality of institutions. Similarly, once institutions are controlled for, trade is almost always insignificant, and often enters the income equation with the "wrong" (i.e., negative) sign.

We relate our results to recent literature, and where differences exist, trace their origins to choices on samples, specification, and instrumentation.

En gång i ett ungdomsförbund för länge sedan...

...var jag aktiv under ordförande Erik Ullenhags ledning. Jag hade tänkt ut ett antal politiska frågor som kunde väntas bli mer och mer aktuella i den politiska debatten, och vi skrev en liten debattbok om dessa.

Det handlade om djurrätt, aktiv dödshjälp, gränsdragningen mellan privat och offentlig moral, socialförsäkringar, globalisering - och övervakningssamhället.

Boken är floskulös, pretentiös och jag skulle inte gått lika hårt åt djurrättsrörelsen idag. Men i valet av ämnen som borde bli mer aktuella med tiden lyckades vi hyfsat.

Således tipsade jag en och annan ledarskribent om att en viss partisekreterare varnade för övervakningssamhället när han var ungdomsförbundsordförande. Det uppskattades uppenbarligen. I dagens DN skriver Hanne Kjöller:

[...] det gäller att vara på sin vakt, menar Ullenhag vidare, eftersom det nästan alltid går "att hitta goda och behjärtansvärda skäl för att staten ska kunna göra intrång i den personliga sfären"..."De små stegen mot Storebror ser dig-samhället leder faktiskt inte till något trevligt samhälle. Vi måste hela tiden vara vaksamma mot ytterligare steg och det är redan hög tid att ta ett antal steg tillbaka."