Skåpmat från DN

DN påstår sig ha en "snabbguide" där man ska kunna kolla om allianspartierna uppfyllt sina vallöften eller ej:

Med DN:s snabbguide kan du själv kolla av huruvidade nya regeringspartierna uppfyller sina löften för väljarnas tioviktigaste frågor eller inte.

Tyvärr består guiden endast av en upprepning av vallöftena, helt utan journalistisk uppföljning kring om de uppfyllts eller ej. Andra kraftansträngningar från DN.se idag är en återpublicering av valmanifestet och regeringsförklaringen. Imponerande, vart får de allt ifrån?

Snart kommer budgeten, och då brukar DN verkligen visa framfötterna.

The case for big government?

En viss Jeff Madrick, redaktör på Challenge magazine, släpper i november en bok med titeln "The Case for Big Government". I Boston Globe får vi en sneak preview i artikeln "Growth factor - How big government helps the economy take off".

Forskning av Lindert och Slemrod nämns såklart. Nyckelmeningen kommer en bit ner på sid två:

Rather than harm the economy, the evidence shows that government spending, when done well, contributes critically to economic growth.

Ja, det är jag som fetat i citatet. Man behöver inte ha läst en enda empirisk studie för att inse att detta är sant. Lika sant skulle följande påstående vara

[...] the evidence shows that government spending, when done wrong, substantially lowers economic growth.

Den intressanta frågan är naturligtvis om offentliga utgifter som de faktiskt ser ut är bra eller dåliga för tillväxten. På den punkten är resultaten långt ifrån entydiga, och det dräller av selektionsmekanismer och omvända kausaliteter som gör forskningen skitsvår. Länder som har höga skatter under lång tid är förmodligen länder som av olika skäl klarar av det.

Annorlunda uttryckt: Det faktum att norden lyckats ha god ekonomisk tillväxt och höga skatter samtidigt, betyder inte att jag skulle rekommendera USA att dubblera storleken på sin offentliga sektor.

Skoprischocken - dagens i-landsproblem i den kapitalistiska välfärdsstaten...

Ur DN: SCB har räknat fel på inflationen: Den var 4.1 procent i juli, inte 4.4 som vi alla - inklusive Riksbanken - trodde.

Big deal? Ja, faktiskt, i varje fall enligt Henrik Mitelman: Riksbankens prognos för juli var 4.3 procent. De höjde räntan i tron att de underskattat inflationen - men i själva verket hade de överskattat den.

Orsak: "felaktiga mätningar av skopriser".

Ungefär hur felaktiga var dessa mätningar? Låt se: hittills i år har jag nog köpt skor för 0,5 procent av min inkomst. Om detta är den ungefärliga vikten för skor i KPI, då ska det till ganska bisarra skoprisökningar för att dra upp hela index 0,3 procentenheter.

Ungdomars ställning på arbetsmarknaden i Sverige och EU

Roade mig mig med att beräkna kvoten mellan arbetslösheten bland ungdomar (under 25) och i hela arbetskraften (data från eurostat här).

Sverige hör till de sämsta EU-länderna, men intressant nog låg vi runt EU-snittet fram till 2000.

I EU15 är alltså ungdomsarbetslösheten dubbelt så hög som arbetslösheten i befolkningen som helhet. I Sverige är den tre gånger så hög - och skillnaden växer.

Men vad förklarar den kraftiga ökningen sedan 2000?

Om Mark Klamberg och FRA-debatten

Om jag hade mer tid, skulle jag sätta mig in mer i FRA-debatten. I brist därpå, finns dock ett överlägset alternativ: Mark Klamberg. Om jag kan bidra med något är det följande lilla kuriosum:

Jag känner Mark ganska väl från pol mag-studier och politiskt engagemang i Lund på 90-talet. Jag vet ingen som är så energisk och samtidigt noggrann, som kan juridiska detaljer och dessutom har koll på ekonomi, statsvetenskap och filosofi, och som kombinerar detta med sunda, socialliberala värderingar.

Att Mark uppenbarligen bestämt sig för att bita sig fast i FRA-debatten på alla tänkbara sätt, är dåliga nyheter för regeringen och socialdemokraterna, som hoppades frågan skulle blåsa över i god tid före nästa val. Men det är goda nyheter för oss andra.

Triumf för spelteorin eller för lotterispelare?

Idag disputerar Robert Östling, och firar detta (bland annat, får man anta) med ett intressant inlägg om lotteriet Limbo, baserat på avhandlingen.

Östling konstaterar att folks sätt att välja nummer i detta lotteri första gången, inte alls stämde överens med den payoffmaximerande strategin, och skriver:

Detta är knappast en triumf för spelteorin — det är ett stort glappmellan den teoretiska lösningen och människors faktiska beteende.

Jag vet inte i vilken utsträckning spelteorin gör anspråk på att beskriva människors beteende första gången de spelar ett ganska komplext lotteri. Mer intressant är väl att Östling lyckas visa att folk ganska snabbt lärde sig spelet, och efter 48 dagar är diskrepansen mellan teori och beteende betydligt mindre. (Robert har en kul video som visar detta!)

Hursomhelst - hoppas disputationen gick bra, Robert!

Kurs i Institutionell ekonomi närmar sig...

Litteratur och kursupplägg är nu någorlunda färdigt (flera dagar före kursstart...), och finns i denna publika google-notebook.

Om någon misslyckats med att skaffa kursboken, kan jag meddela att ELIN på Lunds universitetsbibliotek är ett mycket gott substitut!

Tillväxt beror både på hur mycket vi jobbar och hur produktiva vi är

Birger Schlaug och kritikerna i hans kommentarstråd här talar förbi varandra, på samma sätt som miljöpartister och andra talat förbi varandra år efter år.

Schlaug ironiserar:

Vi är på väg in i en period med lägre ekonomisk tillväxt, rapporteras det. Från bortåt 4 procent till "bara" 1,5 procent. Detta leder till [sic!] - o hemska tanke! - färre transporter, lägre konsumtion och färre 40-timmarsjobb än man tänkt sig.

I en kommentar skriver signaturen Neoliberal Agenda

Konstigt syn. Tillväxt behövs ju just för att vi ska kunna arbeta mindre och få en bättre miljö.

Jag föreslår följande:

1. Miljöpartister slutar attackera tillväxt, eftersom de uppenbart är för produktivitetstillväxt som gör det möjligt att vara ledig, tänka och kultivera sig i större utsträckning.

2. De som försvarar tillväxten blir tydligare med att det är produktivitetstillväxt de försvarar: Om denna tas ut som ökad materiell konsumtion eller som fritid borde väl vara upp till var och en?

Så länge man inte kräver att svenskar ska ha materiall standard som amerikaner samtidigt lika kort arbetstid som européer, är det faktiskt inte mycket svårare än så här.

Norberg, Reinfeldt och Clinton - en liten sakupplysning

Ett förnumstigt påpekande i brist på kommentarsfält hos herr Norberg:

Johan påpekar (korrekt) att Reinfeldt tydligen minns fel om Clintons fras mend it - don't end it, som yttrades om affirmative action - inte om välfärdstaten, vilket Reinfeldt verkar ha fått för sig.

Däremot sade Clinton att han skulle

end welfare as we know it.

OBS: Termen welfare här syftar dock på den amerikanska motsvarigheten till socialbidrag, inte på den allmänna termen välfärd (eller välfärdsstat), som en svensk lätt kan tro.

Känner man inte till detta, framstår Reinfeldts miss (och Clintons radikalitet) som betydligt större än de var.

Tillväxt och inkomstfördelning i hela världen

Papper: Income Distribution Dynamics and Pro-Poor Growth in the World from 1970 to 2003

Inkomsttillväxten i hela världen mellan 1970 och 2003 har varit hyfsat "pro-poor", dvs framför allt gynnat fattiga: Mellan percentil 8 och 63 har köpkraften ökat mer än genomsnittet (som är runt 2 procent årligen, det horisontella strecket i figuren nedan).



Det vertikala strecket är den absoluta fattigdomen (2 köpkraftsdollar) 1970 då otroliga 43% av jordens invånare låg under denna gräns (enligt beräkningar i pappret ovan). 2003 är samma siffra 14 %.

Mönstret varierar dock enormt mellan olika regioner: I västvärlden har tillväxten gynnat de rikaste och de allra fattigaste relativt mer.

Men i Afrika söder om Sahara går det inte bra alls - endast eliten gynnas, medan de fattigaste släpar efter.

Relaterat: Johan Norberg om hur fattigdomsminskningen påverkas av nya fattigdomsdefinitioner (den kvarstår).

Mer från EEA: James Heckman om arv, miljö och sociala problem

Äntligen en key-note talare som var riktigt intressant: James Heckman. (inget ont om första dagens rafflande ämne: icke-parametrisk skattning av svaga instrumentalvariabler...).

Titel: The Economics and psychology of inequality and development.

Med reservation för eventuella missförstånd från min sida (Heckman rev av sina powerpoints i minst 5 FPS kändes det som) är följande ett försök till sammanfattning:

• I debatten om arv vs miljö börjar det nu bli konsensus kring att genetiska faktorer och miljöfaktorer interagerar och har kraftiga konsekvenser för utfall senare i livet.
• Ett taskigt biologiskt arv kan alltså motverkas - men det måste ske tidigt i livet (H. nämnde både upp till tre och sju års ålder)
• Heckman drog sig inte för formuleringar av typen 'how to create people' vilket säkert irriterar vissa.

Denna tolkning styrks av följande abstract till en av Heckmans senaste artiklar:

A growing proportion of the U.S. workforce will have been raised in disadvantaged environments that are associated with relatively high proportions of individuals with diminished cognitive and social skills. A cross-disciplinary examination of research in economics, developmental psychology, and neurobiology reveals a striking convergence on a set of common principles that account for the potent effects of early environment on the capacity for human skill development.

Central to these principles are the findings that early experiences have a uniquely powerful influence on the development of cognitive and social skills and on brain architecture and neurochemistry, that both skill development and brain maturation are hierarchical processes in which higher level functions depend on, and build on, lower level functions, and that the capacity for change in the foundations of human skill development and neural circuitry is highest earlier in life and decreases over time.

These findings lead to the conclusion that the most efficient strategy for strengthening the future workforce, both economically and neurobiologically, and improving its quality of life is to invest in the environments of disadvantaged children during the early childhood years.

(Källa: Economic, neurobiological, and behavioral perspectives on building America"s future workforce, Heckman et al, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 2006)

Anders Borg (m) vs Monica Green (s) i riksdagen

Jag menar att alla de reformer som byggdes upp från 1970-talet har varit bra för Sverige.

Monica Green (s) tar i lite väl mycket, debatterandes Sveriges ekonomiska historia med finansministern i kammaren. (anförande 93 i 15 § Svar på interpellation 2007/08:814 om synen på svensk ekonomi i ett historiskt perspektiv)