När är teoretiska modeller användbara?

Är på konferens, denna gång med European Economics Association. Som första session valde jag en om högre utbildning, där ett papper i sin titel ställde en fråga:

Leder terminsavgifter till fler studenter och högre undervisningskvalitet?

Detta lät ju onekligen intressant. Väl där visar det sig att frågan analyseras helt teoretiskt, i en OLG-modell med konstant arbetsutbud och homogena agenter.

Suck.

Någon kanske nu skyller på de teoretiska modellerna. Men modeller kan vara användbara. OLG (overlapping generations) modellen är till exempel högst användbar om man vill tänka systematiskt kring pensioner, livscykelomfördelning och befolkningstillväxt.

Jag är dock inte övertygad om att OLG-modellen är lämplig för att analysera effekten av terminsavgifter. Och trots att författaren hade 30 minuter på sig, ägnade han inget av tiden åt att övertyga mig om att verktyget var det rätta.

Slutsatsen i pappret? Ingen aning - jag slutade lyssna.

Om "the World is flat" av T Friedman

Ed Leamer skrev långt om Friedmans bok, The world is flat, i Journal of Economic Literature nyligen. Han inleder med att göra narr av Friedmans tes att möjligheten att outsourca till Indien drastiskt ändrar villkoren för amerikaner:

As soon as I received a copy of the book, I shipped it overnight by UPS to India to have
the work done. I was promised a one-day turn-around for a fee of $100. Here is what I
received by e-mail the next day: “This book is truly marvelous. It will surely change the
course of human history.” That struck me as possibly accurate but a bit too short and too
generic to make the JEL happy, and I decided, with great disappointment, to do the work myself.

Leamer fortsätter på samma sätt, och visar att Friedmans metafor om att jorden blir platt är omväxlande obegriplig, trivial eller bara halva sanningen. De krafter som F. menar plattar ut världen är för övrigt inte konstigare än sådant som Google och Netscape.

Icke desto mindre: Jag slukade 75% av denna bok på en semester nyligen. Den är välskriven, full av kul detaljer samtidigt som den med bred pensel försöker beskriva något väsentligt samtiden. Både boken och Leamers recension vinner på att man har läst båda!

Update on 27 aug 2008, kl 0:04 by bergh

bild från Kastrup i eftermiddags. jfr förra inlägget och vi ser att flygplatsböcker ofta finns med olika omslag, sannolikt för att få plats med hyllningscitaten från NY Times...

Vad är en flygplatsbok?

Är det bara inbillning, eller finns det en typ av böcker som man skulle kunna kalla flygplatsböcker, kännetecknade av följande:

• Säljs ofta på flygplatser
• Är på engelska
• Har en bra titel och en mycket lång undertitel som ofta sammanfattar hela boken
• Är övertygande skriven, ger sken av att säga något helt nytt och att bygga på forskning...
• ...men vid närmare granskning visar det sig ofta att tesen är antingen trivial eller felaktig

Några exempel:

Thomas Friedman: The world is flat: A Brief History of the Twenty-First Century

Chris Anderson, The Long Tail: Why the Future of Business is Selling Less of More

Den kanske mustigaste titeln har nog Amy Chuas bok:

World on Fire: How Exporting Free Market Democracy Breeds Ethnic Hatred and Global Instability.

Typiskt nog är undertiteln uppåt väggarna fel:

Demokrati och marknadsekonomi leder i regel inte till etniskt hat och instabilitet - se Richard Jong-A-Pins papper World on Fire? Democracy, Globalization and Ethnic Violence

Hjälper det laget att gå på hemmamatcher i fotboll?

Svar: Ja. Domarna - åtminstone i Italien - påverkas av det sociala trycket från publiken, enligt Stockholmsekonomerna Per Pettersson-Lidbom och Mikael Priks

We find that referees punish away players much more harshly and home players much more lightly when the games are played in front of spectators compared to when they are not. We find no evidence for the alternative hypothesis that home and away players are affected differently in these games along a number of different outcomes of players, such as the number of tackles. Our results therefore suggest that referees exhibit home bias caused by social pressure from the spectators.

DKV 2.0

De kommande tvenne veckorna gör jag slutrevideringar av Den kapitalistiska välfärdsstaten, till andra uppdaterade upplagan. Omslag blir en modifierad variant på detta:

Tack till alla som gett feedback på första versionen (fenomenala, roliga) - det finns fortfarande tid att ge synpunkter.

Socialt tryck och institutionell förändring

Hur gick det till när Ståndsriksdagen (adel, präster, borgare och bönder) avskaffade sig själv? Så här låter det i wikipedia:

Det fanns en mental majoritet bland adeln för att avvisa förslaget, men folkmassor som hade samlats utanför Riddarhusetden 7 december 1865 då omröstningen hölls och som var för ettavskaffande ledde till att flera adelsmän röstade för ett avskaffandeframför att ta konsekvenserna av ett negativt utslag.

Ska vi gissa att de var många och mullrade hotfullt? (jfr. Schelling, trovärdiga hot)

Hur allvarlig är inflationen?

Ökningen av konsumentprisindex är just nu högre än på länge. Men Niclas har ur dagens industri saxat följande mycket illustrativa diagram:

Rensat för energi och livsmedel är den underliggande inflationen inte bara låg - den är fallande!

Så varför ska man rensa för energi och livsmedel? Svaret beror på varför dessa priser går upp: Ingemar Bengtsson gör en i mina ögon mycket bra poäng på Brännpunkt:

Skilj på inflation och relativprisförändringar!

Mycket talar för att relativpriset på energi och livsmedel har stigit varaktigt:

• Pga externa effekter har energi länge varit för billigt, vilket nu i ökad utsträckning korrigeras av bland annat koldioxidskatter och handel med utsläppsrättigheter.
• Prisökningar på livsmedel (omskrivna här) beror delvis på att Kina och Indien blivit rikare och kraftigt ökat sin efterfrågan - en utveckling som lär fortgå.

Riksbankens svar till Bengtsson idag, skulle kunna sammanfattas: Vi vet - men vi höjer räntan ändå. Inte helt övertygande.

Om äganderätt, korruption och smörsgåstårta

När man (jag...) använder anekdoter i föreläsningssyfte, finns risken att de bättras på en smula. Men historien om det stulna musikinstrumentet i Lund och smörgåstårtan från Widerbergs verkar vara helt sann, åtminstone enligt Sydsvenskans rapportering.

Här här historien i korthet (citat ur sydsvenskan: 1, 2, 3, 4, 5)

• Våren 2006 stjäls en bastrombon från Palaestra i Lund. Ägaren inser att stölden inte kommer att prioriteras och gör egna efterforskningar.
• Genom en övervakningskamera på en pantbank i Malmö identifieras tjuven, och den bestulne kontaktar polisen.
• Polisen berättar "att det förekom att poliser som gjort en bra arbetsinsats bjöds på smörgåstårta", och den bestulne utlovar en dylik: "En smörgåstårta, inköpt på Widerbergs och i storleken 10-12 personer" , var enligt åtalsbeskrivningen den uttryckliga beställningen.
• Trombontjuven grips och döms. Polisen ringer upp och meddelar "att det nu kunde vara dags för smörgåstårtan"
• Extra festligt kuriosum: Tårtan blir stående på Widerbergs i två dagar: Lundapolisen hade efter en avtackning redan ätit så mycket smörgåstårta de mäktade med.
• Den bestulne tar upp smörgåstårtan som en kostnad (340 kr) och begär ersättning - vilket leder till en förundersökning om misstänkt mutbrott.
• Polisen döms för mutbrott till 20 000 i böter. Överklagar.

(Jag kan dock någon gång ha hävdat att det rörde sig om en cello, men bastrombon är ju faktiskt några procent roligare!)

Update on 28 sep 2008, kl 21:01 by bergh

Hovrätten i Malmö ändrade domen: 

Hovrätten anser det inte bevisat att polismannen fått någon egen vinning av den begärda hittelönen och ogillar därför åtalet. Att polismannen haft ambitionen att framstå i god dager hos sina kolleger genom att begära en hittelön av trombonisten är inte tillräckligt för döma honom för mutbrott anser Hovrätten.

Mannen friades även från åtal för tjänstefel. Hovrätten anser att polismannens begäran inte skedde i hans myndighetsutövning och kontakterna han haft med trombonisten enbart gjordes för att ge honom upplysningar om hur utredningen fortskred.

Update on 27 feb 2009, kl 12:00 by bergh

Överklagat till HD...

Update on 5 maj 2009, kl 16:36 by bergh

Men HD tycker inte att fallet har tillräckligt prejudikatsvärde. Betyder detta att det är fritt fram för poliser att begära smörgåstårtor som tack för ingripanden?

Är "nya moderaterna" en bluff?

En åsikt som dyker upp lite då och då (ex vis i Dan Josefssons DN-artikel), är att konceptet "nya moderaterna" är en bluff som ska dölja att de är lika nyliberala som alltid.

I Tromsö presenterade statsvetaren Anders Lindbom ett papper som är intressant i sammanhanget:

The Swedish Conservative Party and the Welfare State: Institutional Change and Adapting Preferences. Forthcoming in Government and Opposition.

Det rör sig alltså om en analys av moderaternas åsiktsutveckling. Genom att kika på moderaternas motioner i riksdagen på 80-talet, konstaterar Lindbom att moderaterna då förespråkade:

• 80 procent ersättning i sjukpenningen


• 80 procent ersättning i akassan under 3 månader - därefter 90 procent.

Några motioner om selektiv välfärd eller privata försäkringar lades inte. Vad moderaterna förespråkade på 80-talet, var alltså generösare socialförsäkringar än vad Sverige hade 2006, efter 12 års s-styre.

En lite tillspetsad slutsats av Lindboms papper är följande: Det är inte de nya moderaterna som är en bluff - det var de gamla som bluffade, de var trots allt ganska välfärdsstatvänliga!

i? Andra bloggar om: moderaterna, välfärd, ekonomi

Spaningar från NOPSA och CAPSA om statsvetare och arbetsmarknadsreformer

Befinner mig i Tromsö på Nordic Political Science Association (den snarlika akronymen står för Canadian dito, och förde mig i början av sommaren till Vancouver).

Noterar följande:

1. Det är numera vanligt bland statsvetare att analysera nordiska länders höga reformtakt - exempelvis Danmarks arbetsmarknadsreformer.

2. Ländernas utredningsväsende förekommer ofta i analysen.

3. Statsvetare har en anmärkningsvärd förmåga att analysera reformer utan att ta hänsyn till huruvida de funkar eller om de är önskvärda givet något normativt mål för politiken:

• I Canada menade exempelvis Holly Grinvalds att reformerna är exempel på idéspridning från OECD. Danmark har reformerat mer än Sverige, eftersom OECDs ekonomer tas på allvar där, medan de i Sverige viftas bort som nyliberala.
• I Tromsö diskuterar jag imorgon ett papper av Michael Baggesen Klitgaard och Asbjörn Sonne Nörgaard, vari hävdas att danska regeringar tillsatt utredningar om arbetsmarknadspolitiken och oftast följt deras rekommendationer av politisk-strategiska skäl, som att bli av med jobbiga kontroversiella frågor.

Det ligger nog mycket i båda förklaringar. Men vad sägs om följande tes: Liberalare arbetsmarknad kan ge lägre arbetslöshet, men till priset av ökad lönespridning. Olika länder har olika preferenser rörande denna trade-off.

Bifogar ett diagram med OECD-standardiserad arbetslöshet för några typ-länder: Frankrike med synnerligen stel arbetsmarknad,
USA med väldigt flexibel,
Sverige som liberaliserat en smula under 90-talet, och
Danmark som med start 1993 genomfört genomgripande reformer.

Gästforskare Wolfers om sina intryck från Stockholm...

Justin Wolfers har varit (är?) på besök på institutet bortom Ratio (IIES). På Freakonomicsbloggen skriver han hem, under rubriken Postcard from Sweden.

Han har noterat en del intressanta normer:

There is also a fairly typical life cycle followed by many of thebest Swedish economists: one’s early years are devoted entirely toscientific writing, establishing an international reputation. With thisreputation comes some responsibility for leadership within theeconomics profession.

The truly Swedish part of the life cycle comes next, withsubstantial involvement in government policymaking the norm here,rather than the exception. And this is a norm that seems to me to bewell worth copying.

Åh sjuttsingen. Vidare:

The rhythm of one’s workday here is also quite unique. Anytime after11:30 a.m., someone will ring a large bell that sits at the entrance ofthe Institute. And when the bell tolls, the economists all head forlunch together; if the bell hasn’t been rung by early afternoon, one ofthe staff — concerned for the health of the economists — will ring itto make sure we actually eat. And of course, lunchtime conversationsare all about economics.

Där ser man. Stockholm verkar han också gilla:

It is small enough to be walkable, safe enough to stay out until late,and now that it is summer, we can enjoy a beer in the sun until around10 p.m.

Förvånansvärt få svenskar har i kommentarsfältet gått in för att korrigera professorns Sverigebild neråt - det kanske faktiskt är så här trevligt att vara nationalekonom i Stockholm?

Har bostadsrättspriserna nått taket nu?

Bostadspriserna har stigit länge nu. Men nu - till skillnad från några år sedan finns det skäl att ana en stabilisering.

Orsak: Hushållens ränteutgifter som andel av disponibelinkomsten har ökat rejält de senaste åren, och är nu åter kring 7 procent:

Notera dock att vi inte är på historiskt orimliga nivåer - inte mycket tyder på att nuvarande prisnivå skulle vara en bubbla.

Den senaste statistiken visar mycket riktigt att prisökningarna tycks ha avstannat.

För Stockholms län är det +8 procent mellan april och juni i år, men för staden är det faktisk -4! (Allt enligt maklarstatistik.se).

För riket är det -3 procent juli -07 till juni -08, och ingen förändring alls mellan april och juni.

-------
Disclaimer: Jag har precis minskat mitt bostadsrättsinnehav med 38 kvm. Det kan ju ses som ett tecken på att jag faktiskt lever enligt min egen analys, men det kan ju lika gärna vara så att jag totat ihop analysen för att övertyga mig själv om att jag sålde vid exakt rätt tillfälle...