På väg mot platt skatt?

Igår gissade jag på vårt seminarium i almedalen att regeringen skulle börja sänka den statliga inkomstskatten redan i höst. (Mediatäckningen av min profetia inskränker sig dock till Skattebetalarnas förening, Riksdag och Departement samt Niklas blogg).

Idag föreslog moderaterna föreslår att brytpunkten för statlig inkomstskatt flyttas upp, så att allt färre möter en marginalskatt på över 50 procent. Då vet vi vad den här formuleringen syftade på.

Fortsatta problem för världsförbättrare...

I senaste Wired fanns en artikel som skulle bemöta myterna om hur man lever klimatsmart och räddar världen. Men Wireds råd har orsakat debatt: Är luftkonditionering verkligen energieffektivare än uppvärmning?

Ett bra ställe att börja grotta ner sig i dessa frågor, är Jonas hållbara blogg.

Fotboll vs Tennis, del 3 (sista delen).

Fotbollspublik.

Tennispublik.
Var skulle du trivas bäst?

Vilka är det som lämnat akassan?

En lunch med en ledarskribent i almedalen kan få oanade proportioner. Finns det någon som vet om min teoretiska spekulation kring vilka som lämnat akassan med anledning av försämringarna som alliansen genomfört har undersökts empiriskt?

Det man kan fråga sig är om Östros har gjort en systematisk analys av vilka det är som har lämnat a-kassan. På en teoretisk grund kan jag säga att det är de välutbildade och välavlönade. De som inte är rädda för att bli arbetslösa och som inte tyckte att a-kassan var värd sitt pris.

Pensionsåldern har börjat öka i Sverige

Betingat på att man är i arbetskraften vid 50, har utträdesåldern stigit från 62,2 år 1998 till 63,1 år idag(?).

Källa: Försäkringskassan redovisar 2006:8 (Återstår att kolla upp vad som avses med idag)

Gävle kommun marknadsför sig...

Vi kommer att med helium blåsa upp en rosa bock som är 10 gånger 15meter. Den ska sväva 30 meter över masten och synas från hela Visby.

Ur Gävle dagblad

Tennis vs fotboll, del 2

Poängsystemet i tennis gör spelet överlägset många andra sporter.

I fotboll vinner det lag som gör flest mål på 90 minuter. I tennis är det bara en boll som måste vinnas: Den sista.

Ett gem är lika mycket värt oavsett om det varit jämnt och pågått i en kvart, eller vanns blankt på någon minut. Ett set är ett set, oavsett om det vinns 6-0 eller 7-6.

Detta har några konsekvenser:

• Det är mycket enklare att hämta in ett stort underläge i tennis än i fotboll.
• Tidsåtgången för en tennismatch är oförutsägbar.
• Vissa bollar kommer att vara enormt mycket viktigare än andra, vilket är mycket krävande mentalt för spelarna.
• En match kan förloras av den spelare som vunnit flest bollar - ty det gäller att vinna rätt bollar.

En sista notering är följande: Publiken lämnar ofta fotbollsmatcher med en känsla av frustration då resultatet inte var rättvisande. Givet att tennis handlar om att spela bra på de viktiga poängen, händer det mycket sällan att resultaten är orättvisa i den bemärkelsen att den sämre spelaren vinner.

Skälet till denna skillnad torde vara att i fotboll ligger ribban för när spelövertag omvandlas till poäng ganska högt: Det ska mycket till för att göra mål. Effekten blir exempelvis att matcher ofta slutar oavgjort trots att det ena laget var uppenbart bättre.

Vad gör en regionutvecklingsnämnd?

Just nu undrar jag vad Ostindiefararen kostat skattebetalarna totalt. Ska det verkligen krävas en c-uppsats för att utreda detta?

Jakten ledde dock till ett protokoll från Regionutvecklingsnämndens sammanträde den 29 januari 2008. Här beslutades om stöd till...

Regional plattform för hållbar affärsutveckling innovationssystemet i Västsverige. Nämnden avsätter högst 546 116 kr till projektet, under förutsättning att medel beviljas ur EU:s regionalfond.
Kommunalt kulturarv och entreprenörskap. Nämnden avsätter högst 580 000 kr till projektet.
Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland. Nämnden avsätter högst 200 000 kr till att bygga upp en stabil administrativ struktur kring Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi VG.
Uppdrag till Coompanion i Västra Götaland för att genomföra aktiviteter inom ramen för handlingsprogrammet för social ekonomi. Nämnden avsätter 2 100 000 kr till projektet enligt bifogad projektplan.
Starta företag nu. Nämnden avsätter högst 300 000 kr till projektet.
Bättrekonceptet 2008. Nämnden avsätter högst 2 000 000 kr till projektet.
Mission 24 – verktyg för samverkan mellan näringsliv och akademin. Nämnden avsätter högst 311 304 kr till projektet.
Medel till förstudier – försådd. Nämnden avsätter 2 Mkr till förstudiemedel.
”Marknadskonceptet GöteborgPlus” Nämnden avsätter högst 6 000 000 kr till projektet.
Medverkan i finansiering av Ostindiefararen Götheborg. Nämnden avsätter 1 500 000 kr per år 2008-2010.

Observera: Detta är endast ett utdrag ur protokollet, som alltså bara rör ett möte i en region.

Vill du läsa mer? Då rekommenderas ESO-rapporten Regionalpolitiken - en ESO-rapport om tro och vetande:

Ekon lic Heléne Norberg konstaterar att regionalpolitiken och övriga fördelningspolitiska system varit framgångsrika. De har förverkligat målet att människor skall ha rätt att leva var de vill i landet på en
jämbördig välståndsnivå. Däremot har framgången varit närmast obefintlig när det gäller regionalpolitikens tillväxtmål. Regionalpolitiken skapar inte tillväxt, utan medför stora kostnader för samhällsekonomin.

Ännu mer? Peter Wennblad i senaste Neo, om hur 66 miljoner gick till ett kluster för interaktiva medier i Visby:

Det ”etablerade kluster” som Gotlands kommun för­trollade regeringen med i sitt tillväxtprogram var allt­så helt och hållet en skapel­se ihopsydd av kommunala tjänstemän och ledningen på högskolan.

Update on 1 jul 2008, kl 18:06 by bergh

På mothugg har det skrivits en del läsvärt om just Ostindiefararen tidigare.

Kurt G. Rantzén listar sina favoritböcker från Timbro

En viss trött advokat listar sina favoritbocker från Timbro. Liberal stagnation finns ännu inte på listan, men förstaplatsen har inte meddelats än...

Etanol-lobbyisterna lyckas med m - men missar fp

Moderaterna vill ha fortsatta subventioner av etanol. Folkpartiet intar en mer skeptisk hållning, och noterar att miljövinsten med etanol beror helt på hur den produceras.

Nu pågår alltså två strider samtidigt: Dels striden mellan olika industrier om att lobba till sig statliga förmåner i miljöns namn, dels striden mellan olika partier om att framstå som det mest handlingskraftiga miljöalternativet.

Samtidigt sitter det mängder av teknologer och naturvetare runt om i Sveriges universitet och högskolor, som skulle kunna tillföra en hel del sakkunskaper i frågan om vilka drivmedel som är klimatsmartast.

Är det inte dags för en drivmedelsutredning?

Se även bra och dåliga argument mot etanol

Visby och några bloggnyheter

För första gången på länge kommer jag att jobba under visbyveckan: Tre seminarier och bloggande för almedalsbloggen. På den senare har jag hittills hunnit skriva två artiklar om moderaternas respektive socialdemokraternas ekonomiska seminarium.

RSS-flöde med mina almedalsblogginlägg finns här, men jag rekommenderar att man besöker sidan, som i år är mer som en proffsig webbtidning än en blogg (tack vare Stina, Hampus och alla de andra).

Seminarierna återkommer jag till, men notera att vänsterspalten fått en kalenderlänk, som visar de händelser som är offentliga i min googlekalender. (Om någon förresten undrar hur man smidigt synkar google-kalendern med mobilen, kan jag meddela att goosync funkat utmärkt för mig i ett halvår nu).

Slutligen: När tidningsredaktörer i fortsättningen mailar en kvart före deadline och ber om en högupplöst portträttbild, får de nöja sig med den här länken. Säg till om jag fått nån fotograf fel, eller ser ut som en massmördare på någon av bilderna.

Nästa ekonomipristagare: Elinor Ostrom?

Jag ligger långt efter med mitt Axess-läsande, och först idag upptäckte jag Joakim Nilssons intervju med Elinor Ostrom. Hon verkar vara precis så sympatisk och klok som jag fått för mig av att läsa hennes artiklar, och sett henne stryka om kring varmt leende på akademiska konferenser.

Bland annat gillar jag hennes syn på metod:

samhällsforskningen måste bli mer tvärvetenskaplig, och även bryta med gamla metodologiska skiljelinjer. Tyvärr är inte detta den syn som idag dominerar forskningen. Tvärtom ser vi hur bittra metodologiska stridigheter ofta blossar upp. Folk kallar varandra för både det ena och det andra, och i många fall använder föreläsare på universiteten sin position till att indoktrinera studenter. [...] Själv har jag alltid försökt att pröva mig fram. Jag har använt mig av experimentella ekonomimodeller under en del av min karriär, och det ansågs förr vara en högst opassande metod inom statsvetenskapen. I dag har många insett att vi måste kunna förstå sociala, ekonomiska fenomen, och att experiment är ett sätt att nå insikt. Jag är en ständig försvarare av att forskningen måste inbegripa flera olika fundament. Vi behöver både goda teorier och goda empiriska studier.

Ostrom själv har framför allt forskat om hur olika institutioner påverkas människors möjligheter att lösa det kollektiva handlandets problem, framför allt när detta tar sig formen av allmänningens tragedi. Även här blandar hon teori, experiment och verklighetsanknutna empiriska observationer:

I amerikanska Maine finns det ett projekt för att rädda hummerbeståndet som har slagit väldigt väl ut. Det beror bland annat på att hummerfisket går att kontrollera på ett mer tillfredsställande sätt än annan fiskerinäring. Du kan till exempel plocka upp och märka humrar, vilket ofta är omöjligt att genomföra med fisk. [...] Att alla hummerfiskare känner varandra är naturligtvis också
positivt för sammanhållningen. Ömsesidigt förtroende är oerhört viktigt; de tänker inte låta några tjuvfiskare utifrån komma och förstöra deras hummervatten.

Jag lutar åt att ta med Nilssons artikel i litteraturen inför höstens kurs i institutionell ekonomi. Dessutom kommer Ostrom att vara mitt tips på nästa ekonomipristagare (tills dess att hon fått det).

Men hon är ju statsvetare, invänder någon. Pja, så här ser hon själv på den saken:

- Det är klart att jag främst ser mig själv som statsvetare. Men om du pressar mig och ber mig om en mer ingående beskrivning så skulle jag nog säga att mitt forskningsområde handlar om politisk ekonomi. Jag är väldigt tacksam att jag tidigt började studera nationalekonomi. Jag tror att det ämnet, mer än något annat, lär dig att analysera och förstå samhällsfenomen och marknadsstrukturer på ett mycket välorganiserat sätt.