Hypotes om kommentarsfunktionen hos vissa bloggare

Bulten tror sig veta varför många högerbloggare inte tillåter kommentarer. De är inte rädda för mothugg smarta socialister. De är rädda för medhåll från galna liberaler åsiktsfränder.

För det är just i detta som man sjka söka anledningen till så många avhöger bloggeriets portalfigurer (Johan Norberg, Dick Erixon, Pj AndersLinder, Johnny Munkhammar, mfl) undviker kommentarsfunktionen. Det ärfaktiskt inte i första hand för att vi motståndare skulle punkteraderas ballonger (tråkigt mina vänner, men jag tror faktiskt så), dom ärfaktiskt mer rädda för de supportrar som de vet att dom har och som domav anständighetsskäl helst vill hålla en minst en armlängds lucka.

Intressant tes. Man kan ju fundera kring vad Johan Norberg skulle fått i sitt kommentarsfält när han nyligen förespråkade en global koldioxidskatt (med goda argument). Hans läsare lär blir upprörda Sannspådd. Med tanke på att Johan också var för biltullar i Stockholm kan man dock fråga sig hur länge han ska behöva dras med bilden av att vara extrem nyliberal...

Endast Sverige svenska kommuner har...

I slutet av 90-talet, hade Sverige lyckats med bedriften att ha cirka 15000 hemlösa - och samtidigt 40 000 tomma lägenheter.
Nu har kommunerna tagit tag i problemet: Genom att riva flitigt har antalet tomma lägenheter pressats till 8300.

En ovanlig statsvetare

Jag känner en statsvetare som är väldigt ovanlig: Trots att journalister ringer stup i kvarten och ber honom kommentera dagspolitiken, svarar han bara om han har något att tillföra i kraft av sin forskarkompetens (sug på den, Bjereld, Möller och c:o :-).

Icke desto mindre har han ganska bra analyser, och om man orkar ta sig igenom de ymniga referaten av damlängdskidåkning med gevär på hans blogg, kan man hitta analyserna som vi kunde fått läsa i tidningen (då sannolikt utan svordomar):

Bara under den gångna veckan har jag avböjt att kommentera/ta diskussioner om

• Alliansens första 100 dagar: en opinionsmässig katastrof.
  
• Mona Sahlin som partiledare: bra eller dåligt?
• Feministiskt initiativ: har de någon framtid?
• Folkpartiets olika utspel: en spricka i alliansen?

Ja,vad fan förväntas man säga?

Ja, det kanske är rekordfall i opinionen, men nej, det spelar ingen roll.

Nej, Mona är inte min personliga favorit (som jag tidigare nämnt hade jag föredragit typ alla utom Nuder framför henne). Å andra sidan funkar ju sossarna på ett så underligt sätt så att det säkert blir jättebra framöver. Vem bryr sig. Jag orkar inte. Det är tre år till nästa val.

Feministiskt initiativ? Ah! Allvarligt, jag orkar inte ens fundera på det. Det är tre år till nästaval. De kommer att hinna ömsa skinn fem gånger innan nästa valrörelse. Om Gudrun orkar hålla ångan uppe under de här fyra åren, vilket kanske är tveksam för en så rastlös själ, så kan de säkert nå upp till två procent om de sköter det organisatoriska på ett smart sätt.

Och FP:s utspel? Ja, vaddå kris i Alliansen? I min enfald trodde jag att öppen debatt var en del av en levande demokrati?

i? Andra bloggar om: statsvetare, analyser, inrikespolitik

LNB-krönika om alliansens strategiska val

Via Henrik ser jag att det sägs att de tre mindre borgerliga partierna är missnöjda med moderatdominansen i regeringen. Värre lär det bli framåt valet, om moderaterna fortsätter att vara det regeringsparti som går bäst i opinionen.

Så vad kommer de borgerliga att göra? Partisammanslagning? Helt orealistiskt. Börja bråka och förlora nästa val? Inte omöjligt.

En tänkbar kompromiss mellan dessa alternativ är att de kör en gemensam riksdagslista. Givet att de kan enas om hur denna ska se ut.

Mer om detta i januari månads krönika, och .

Sverige öppnar ambassad i virtuellt pyramidspel?

Om några veckor öppnar Sverige som första nation en ambassad i Second Life. Olle Wästberg på svenska institutet tycks ha varit pådrivande.

Samtidigt kommer rapporter om att Second life påminner mer om ett pyramidspel än en fungerande ekononomi - enligt uppgift ändras växelkursen mellan Linden$ och US$ vid stora uttag så att den reala avkastningen faller ner till den riskfria räntan. (Kortare version här, och en del mothugg i kommentarstråden).

Guldrush eller pyramidspel? Skillnaden kanske inte är enorm: De som sägs ha tjänat massor i SL, tycks ha det gemensamt att de var först på plan. I fallet Anshe Chung, (the "virtual land baroness") ska en del i byggnadsframgångarna tydligen också vara en hög grad av regleringar:

o No highrise structures. Max building height is 1.5 times distance from parcel border
o No major eyesores
o No obstructive signs or billboards

[samt de mer exotiska]
o No flying structures below 250m altitude
o To preserve a consistent landscape, terraforming is subject to approval by sim management

(Det framgår inte vem som ska designa den virtuella svenska ambassaden, men sannolikt är den inte tänkt att sväva på låg höjd.)

Ännu intressantare vore att få veta hur svenska institutet ser på den påstått underliga valutamarknaden och anklagelserna om att ekonomin i SL är riggad snarare än marlnadsmässig.

Varför vill vissa ekonomer ha höjd minimilön i USA?

Econ journal watch är en trevlig tidskrift. Men eftersom den finns till för att kritisera och debattera vad akademiker gör och skriver i andra tidskrifter, och dessutom har en tämligen övertygad libertarian som redaktör, har den knappast topprykte i alla kretsar.

Därför är det extra roligt att den nu fått erkännande som vetenskaplig tidskrift av American Economics Association och kommer att bli indexerad i databasen EconLit.

I senaste numret finns en typisk EJW-artikel om uppropet i USA för att höja den lagstadgade minimilönen från nuvarande $5.15 till $7.25, ett upprop som mängder av ekonomer skrivit på. Detta är en smula anmärkningsvärt, eftersom minimilöner brukar användas som skolboksexempel på hur en prisreglering ställer till det, i det här fallet genom att skapa arbetslöshet.

I artikeln redovisas hur några av de ekonomer som skrev under uppropet motiverar sitt beslut. Bland de vanligast förekommande ekonomiska motiven finns tanken att arbetsgivare är monopsonister (dvs att stora delar att arbetskraften bara har en tänkbar arbetsgivare att vända sig till) och därför kan tvinga ner lönen lägre än vad som skulle blivit fallet under konkurrens.

Bland de ideologiska skälen återfinns viljan att motverka ojämlikhet och ett vurmande för positiv frihet.

En lustig detalj: Undersökningen är inte anonym, så det går att se vem som svarat vad.

Sverige - himmel eller helvete? (del 2, minst)

Henrik tipsar om en artikel i National Post där skribenten träffat en svensk på en konferens och desustom läst Johan Norberg. På basis av dessa, kanske inte helt representativa upplevelser, sägs Sverige vara

"horribly expensive, sclerotically bureaucratic and riddled with slackers"

En spekulation från min sida: Förmodligen släpar den gängse uppfattningen av Sverige efter ganska betydligt tidsmässigt. Långt efter att Sverige fått rejäla ekonomiska problem från 1970 och framåt, satt bilden av Sverige som den ultimata
välfärdsstaten kvar, både hos svenskar och utländska bedömare.

Numera har bilden ändrats, fallet i den så kallade välståndsligan kan inte förnekas, och bilden av den svenska kollapsen börjar spridas.

Kruxet är bara att även den bilden nu börjar bli föråldrad. Sverige har liberaliserat och avreglerat ganska rejält, och om man undantar den sorgliga arbetsmarknaden ser det numera hyfsat ljust ut på många områden. Som det ser ut idag, sätter jag gärna mina slantar på att Den Kapitalistiska Välfärdsstaten står pall ett tag till.

Ett annat intressant påstående i artikeln:

A couple of years ago, Sweden was voted the "top nation brand" in an international survey.

Någon som vet vilken undersökning detta syftar på?

Kan wikipedia ersätta läroboken?

Kursstart idag. Med hjälp av wikipedia, har jag lyckats bygga ut läroboken till något som täcker det mesta en mikrokurs borde innehålla.

Under dessa förberedelser slog det mig att det kanske skulle gå att ersätta kursboken helt och hållet och använda öppet material. Då skulle man undvika en del av problemen med amerikanska läroböcker, tidigare dryftade här.

Wiki är ofta utmärkt. Den här beskrivningen av welfare economics skulle exempelvis funka utmärkt på en B/C-kurs i offentlig ekonomi eller mikroekonomi. Det skulle dessutom bli möjligt att skräddarsy kurserna helt och hållet - hittills har alla Economics-böcker jag sett behövt kompletteras på ett eller annat sätt.

Och studenterna skulle komma billigare undan, 612 pix för Krugman & Wells är en del, och alternativen är inte billigare...

Införde s och c skolpeng 1990??

(Disclaimer: Om någon tycker att inlägget är långt och detaljfixerat, notera att det kategoriserats som "lite väl akademiskt")

Vissa välfärdsstatsforskare har en tendens att skriva om historien så att det låter som om allt som är bra för välfärdsstaten kommer från socialdemokratin. Ett exempel:

I denna artikel [Klitgaard, Michael Baggesen 2007. "Why are they doing it? Social democracy and market-oriented welfare state reforms." West European Politics 30:172 - 194.] påstås att socialdemokraterna och centern införde skolpeng i Sverige 1990:

The social democratic government’s primary political alliance during the reform process was the Centre Party. This alliance was the reason why the social democratic government at the beginning of 1990 enacted a voucher model that allowed parents and pupils to choose between public and public-financed private schools.

Som stöd för påståendet hänvisas till utskottsbetänkande 1990/91:UbU17:23, som kan läsas här. Detta handlar dock mest om att avslå borgerliga motioner om rätten att välja skola, eftersom rätten att gå på den närmaste skolan väger tyngre enligt utskottsmajoriteten. Ett exempel:

I motionerna 1990/91:Ub183 (m) yrkande 11 och 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 7 begärs förslag om lagreglering av elevers och föräldrars rätt att välja skola. Denna rätt skall gälla val av både fristående skolor och skolor inom det offentliga skolsystemet. Enligt den förstnämnda motionen (yrkande 12) bör det i skollagen klart framgå att kommunerna har skyldighet att informera föräldrar och elever om rätten att välja skola.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid två tillfällen under innevarande riksmöte avslagit liknande yrkanden om rätten att välja skola (jfr bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76 resp. bet. 1990/91:UbU7, rskr. 222). Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i frågan, varför utskottet avstyrker motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7 och 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12. [...]

Vårdnadshavarnas önskemål om att deras barn skall tas emot vid en skola inom kommunen skall beaktas så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts.

I min värld var det regeringen Bildt som införde skolpengen och som också tillät skolor att ha terminsavgifter endast för extrautrustning. I artikeln heter det istället så här:

The right-wing government in power between 1991 and 1994 liberalised the voucher model, and decided that approximately 15 percent of private schools’ operational costs should be covered by user fees.

Källa den här gången är Klitgaards eget working paper. Förmodligen är det en missuppfattning av skolpengens konstruktion, som garanterade friskolor 85% av kostnaden för en elev i den kommunala skolan. Något påbud om att de borde ("should") ta ut avgifter på 15% förekom inte. (Eller är jag ute och cyklar?)

Klitgard fortsätter:

When the social democratic party returned to power, however, they abolished this legislation and decided that private schools should be fully state funded, and not be allowed to charge parents an additional fee. According to the social democrats, the financial situation of parents should not determine the educational opportunities of children. Private schools were in effect conquered by the welfare state and offered as a universal opportunity independent of private incomes (Klitgaard 2005)

Mot Klitgards historieskrivning kan invändas följande:

1. Om skolorna är "fully state funded" är det knappast privatskolor, det är friskolor.
2. När friskolereformen infördes 1992 av de borgerliga, användes bland annat just det argument som Klitgard tillskriver socialdemokraterna.
3. Socialdemokraterna var emot friskolereformen när den infördes.

Klitgards slutsatser i artikeln blir dock bara delvis felaktiga av hans konstiga historieskrivning. Han har rätt i att välfärdstaten görs mer politiskt och ekonomiskt hållbar genom att offentlig finansiering kombineras med mångfald och valfrihet genom exempelvis skolpengsreformen. Men han missar den partipolitiska enigheten kring detta, och den är ganska slående för Sverige (vilket jag och Gissur försökt beskriva här).

Om någon känner till något anständigt dokument som styrker att jag minns rätt rörande vad som faktiskt hände, skicka gärna tips. (gäller också om jag skulle minnas fel...)

i? Andra bloggar om: skolpeng, välfärdsstat, statsvetare

Dricksens mysterier återbesökta

Några empiriska regelbundenheter om människors benägenhet att ge dricks på restauranger beskrivs i the New Yorker (artikeln bygger på forskning av Michael Lynn).
Det verkar inte vara ett sätt att belöna kvalitet:

On average, exceptional service raised tips by about 1.5 per cent,which, Lynn argues, is too small for waiters to notice. And countrieswhere there’s no tipping—like Australia and Japan—don’t have worseservice than the United States

Snarare verkar högre dricks orsakas av tendenser till personlig relation:

Squatting by the table instead of standing, writing “Thank you” on theback of checks, and touching customers on their shoulders allmeasurably improved tips. And waitresses at an upscale restaurant whosimply put flowers in their hair boosted their tips by seventeen percent.

Men hur ska man förklara den stora effekten av att stoppa blommor i håret?

DN kritiserar Fek i Uppsala

Peter W ger företagsekonomerna i Uppsala en bredsida idag, med ungefär dessa argument. Dock slipper DN-debatt helt kritik i Peters kolumn - till ingens egentliga förvåning...

Uppdaterat globaliseringsindex - Sverige 3a.

KOF-institutet har nyss släppt en ny version av sitt globaliseringsindex, som väger samman 25 faktorer i ett samlat mått på ekonomisk, social och politisk globalisering i olika länder. Sverige ligger trea, efter Belgien och Österrike.

powered by performancing firefox