Verksamhet 2007

Sent i december spikades min verksamhetsportfölj för året. Så här ser det ut:

• Söderbergska stiftelserna finansierar mitt filosoferande om äganderätter och fördelningsnormer. Jag bugar och tackar!
• Tillsammans med de helfestliga statsvetarna Gissur och Mats, ska jag forska om korruption i svenska kommuner. Med pengar från vetenskapsrådet, tro det eller ej.
• På Ratio ska jag leda ett nytt projekt om politisk förändring, dvs hur och när effektivitetshöjande reformer kommer till stånd.
• Året inleds dock med en återkomst i föreläsningssalen, närmare bestämt kårhusets aula i Lund, där det blir 6p mikroekonomi med start 22 januari.

Som synes, blir detta en hel del (inte minst när man lägger till allt från 2006 som fortfarande ska sys ihop). Jag kommer därför snart att be om hjälp med den tredje punkten. Återkommer!

Policy-making Swedish style

Pappret som förevisades för statsvetarna i Karlstad har reviderats och uppgraderats till working-paper. Kommentarer välkomna!

Vi diskuterar hur den politiska enigheten kring de omfattande svenska reformerna på 80-och 90-talet ska förklaras. (För att kunna göra detta, slår vi först fast att reformerna var omfattande och genomfördes i politisk enighet).

Vår förklaring är intressant nog väldigt lik den som föreslogs av Anton (1969), när han beskrev det svenska sättet att göra politik: rationalism, framförhållning, offentliga utredningar och konsensus.

Anton torde f ö vara en central referens för alla som vill förstå det svenska sättet att göra politik - men pass på: för att få tag i denna artikel, kan du bli tvungen att fysiskt gå till biblioteket.

Anton, T.J. (1969). “Policy-making and political culture in Sweden”, Scandinavian Political Studies 4: 88-102

Vad pysslar Skandiabanken med?

För inte länge sedan hette det att Skandiabankens säkerhetssystem var tillfredsställande. Nu verkar de snarast ha fått panik fullständigt - deras nya rutiner gör banken fasanfullt bokig att använda, eftersom en ny kod från ett särskilt a4-papper måste användas varje gång den loggar ur - vilket sker automatiskt efter 15 minuter.

Deras svar från kundservice@skandiabanken.se när jag påpekade problemen är inte heller helt övertygande: 

Hej Andreas!

Tack för ditt meddelande.

SkandiaBanken genomför en förändring i inloggningsförfarandet i syfte att ytterligare höja säkerhetsnivåerna för SkandiaBankens och Skandias internettjänster. SkandiaBanken har därför skickat ut ett ark med 50 engångskoder som används vid inloggning i kombination personnummer och PIN-kod.

Förändringar i säkerhetslösningar måste utvecklas ständigt så ingen säkerhetslösning i banksammanhang är permanent. Vissa ändringar kan du som kund själv notera och andra sker bakom gränssnitt som våra kunder möter.

Befinner du dig på resande fot eller behöver komma åt ditt engagemang utan tillgång till dina engångskoder har du alltid möjlighet att ladda ner ett engångscertifikat och därigenom få en engångskod via SMS. Då kan du som vanligt göra dina bankärenden utan ditt papper med koder. Du har även möjlighet att ha tre papper med engångskoder aktiva parallellt, vilket medför att du till exempel kan ha ett papper på jobbet och ett hemma och slippa ta med dig pappret emellan.

Jag tar emot dina synpunkter och för dem vidare till berörd avdelning.

En modern Internetbank som tillåter att man har tre a4-papper "aktiva parallellt", tänk vad tekniken går framåt.
 

Om eko-mat i The Economist

Sammanfattning och diskussion av artikeln om etisk/ekologisk mat i The Economist finns hos vinlusen. Verkar stämma hyfsat överens med dessa små efterforskningar jag gjorde för ett tag sedan. Läs även Lisa om att göra det enkelt för sig.

Global uppvärmning - vad ska man tro?

Eftersom ämnet är så kontroversiellt, har jag länge haft för avsikt att knappa in orden "global warming" och "evidence" i UB:s databas, för att med egna ögon läsa vad forskningen säger.

Slutsats: Visst blir det varmare. Och det dräller av artiklar om effekten av denna värmeökning på allt från toffeldjur, renar och glaciärer.

Men varför blir det varmare? Är det naturliga svängningar, beror det på solen, eller är det människan som ställt till det? Här var enigheten inte lika tydlig. 

Å ena sidan, hittade jag följande artikel:

King, David. 2005. "Climate change: the science and the policy." Journal of Applied Ecology 42:779-784.

Här hävdas att det inte är något snack om saken: Den senaste värmen är i någon bemärkelse onaturlig och det finns Det finns en mänsklig effekt - se diagram.

 

Å andra sidan, i en annan ungefär lika ny artikel, sätts temperatursvängningarna i ett mycket längre perspektiv. Och då visar det sig att de senaste hundra årens uppvärmning passar väl in i mönstret av svängningar (den kantiga kurvan är faktiska data, den rundade kurvan är tre olika modeller som anpassats till data).

Loehle, Craig. 2004. "Climate change: detection and attribution of trends from long-term geologic data." Ecological Modelling 171:433-451.
 Enligt Loehle ger data varken skäl att bekräfta eller förkasta hypotesen om mänsklig påverkan.

Ur Loehles abstract:

These results suggest that 20thCentury warming trends are plausibly a continuation of past climate patterns. Results are not precise enough to solve the attribution problem by partitioning warming into natural versus human-induced components. However, anywhere from a major portion to all of the warming of the 20th Century could plausibly result from natural causes according to these results.

King däremot menar att ingen forskare på allvar tycker som Loehle (sid. 780)

Some, not within the scientific community, argue that warming is happening but that it is simply part of a natural cycle. [...] There are undoubtedly natural fluctuations but we are now facing a sustained warming trend that can only be explained by the rise of greenhouse gases in the atmosphere.

Update on 15 dec 2006, kl 11:00 by bergh

Man lär så länge man lever - av bland annat kloka inlägg i kommentarstråden har jag nu lärt mig att det förhåller sig så här:

1. Blir det varmare? Ja.

2. Beror det på människan? Högst troligt.

3. Vad bör vi göra åt det? Svårt att säga. (Kanske kolonisera världsrymden?!)

Välfärdsstatens universalitet och människors tillit

Ett papper jag följt med fascination sedan första konferenspresentationen för många år sedan, är Rothsteins & Kumlins idé att kontakt med selektiva välfärdssystem (bostadsbidrag, socialtjänst, färdtjänst, förtidspension, handikappomsorg,
arbetsförmedling, andäldreomsorg) minskar medborgarens tillit.

Det första "bevis" för detta jag såg, var att på frågan "I vilken utsträckning anser du att man kan lite på människor i allmänhet?" på en skala från 0-10 svarade de som varit i kontakt med selektiva institutioner lite annorlunda:

Skillnaden mellan 6.7 och 5.7 i genomsnitt är knappast enorm, dessutom kan det ju vara en selektionseffekt: De som kommer i kontakt med socialbidrag kanske har lägre tillit av något annat skäl än socialbidraget.

I den publicerade versionen försöker de korrigera för andra faktorer, och resultatet ser någorlunda robust ut. Kontrollvariablerna går åt väntat håll: Högre inkomst, utbildning och livstillfredställelse samvarierar med hög tillit; vänsterideologi och arbetslöshet samvarierar med lägre tillit.

Intressant är dock att författarna i artikeln nästan ber om ytterligare tester, kanske anar de att om rätt kontrollvariabel tas med kommer deras effekt att bli insignifikant. Ett uppsatstips så gott sopm något!

Källa: Kumlin, Staffan och Bo Rothstein. 2005. "Making and Breaking Social Capital: The Impact of Welfare-State Institutions." Comparative Political Studies 38:339-365.
 

Busigt låtval i vinterpratande på nätet

Varje gång jag gjort något för Timbro har jag busat till det genom att föra in något litet vänsterelement.

• I klassikern Liberal Stagnation, såg vi exempelvis till att Ulf Öfverberg fick skriva fritt om egalitär vänsterliberalism.

(ett kuriosum om denna bok: jag och medredaktör Johan Ernestam, försökte boosta försäljningen genom att inkludera skribenter som vi trodde skulle bli kända i framtiden. Vi luckades såtillvida att författarbuketten bl a innehåller folk som idag är Europaminister, mediaprofessor och fd chefredaktör - men vem bryr sig?)

• När jag och Jaguaren skrev om Bo01, kritiserade vi Malmös kommunala bostadsbolag för att bedriva social bostadspolitik för de rika. VDn blev jättearg.

• Och i min pejling om jämlikhet, är Amartya Sen en central referens. Hur radikalt som helst :-)

Nu har jag sålt mig till Timbro igen, i Audio-format denna gång. Busandet finns i låtvalet: Latin Kings tonsättning av Olof Palmes tal om fördomar, samt Dan Hylanders låt om sorgen efter Palmemordet (texten finns här, skrolla ner).

Dock: Om man lyssnar på texten till Peps Perssons Varför är Sverige så kallt?, är det inte alls givet att Peps är en vänstersnubbe.

LO trista inställning till invandrare

Erland Olausson (LO) förklarade i gårdagens intressanta paneldebatt om den svenska modellen varför invandrare inte bör få konkurrera med lägre ingångslöner som kompensation för sina språkproblem.

Resonemanget var följande:

Efter en tid på arbetsmarknaden kommer deras språk att förbättras, och då kommer deras löner att stiga, vilket stjäl löneutrymme från andra anställda.

Den som trodde att LO slutat upp med att ställa grupper mot varandra på detta sätt får tyvärr tänka om.

Dessutom har han fel i sak: Med bättre språkkunskaper kommer högre produktivitet, vilket är vad som skapar utrymme för högre lön. Det är alltså inget som tas från någon annan.

Dennis reagerade på samma sak, och hoppas han hörde fel. Hoppas kan man ju.

Update on 11 dec 2006, kl 12:05 by bergh

Har nu kollat på inspelningen (seminariet ligger inte på nätet, men Ratio har fått en DVD). Detta är vad som sades:

Moderator Cecilia Garme: Utländska arbetare har en tröskel i språket och skulle behöva ”prisa in sig” som vi såg i vaxholm?

Erland Olauson, LO: Ja, och då kan man fundera på hur det skulle bli om man skulle prisa in sig på en fast arbetsmarknad i Sverige. Då skulle man säga att den som är nyanländ, den som inte kan svenska så bra och inte har erfarenhet på arbetsmarknaden, ska ha mycket låg lön.

Sen så småningom efter något år eller så, så har ju den personen lärt sig svenska, och då ska man höja lönen, förhoppningsvis, upp till den svenska nivån. Och varifrån ska de pengarna tas? Jo, från löneutrymmet, dvs från löneökningarna från de övriga.

Och hur tror ni att integrationen skulle bli på svensk arbetsmarknad, om beskedet blir till alla svenskar som jobbar på en arbetsplats att det blev inga löneökningar i år för de gick till de nyanlända?

Man måste se konsekvenserna av vad man gör.

Fungerande svensk arbetsmarknad är i sikte

Varför låtsas regeringen att de så kallade trygghetslagarna på den svenska arbetsmarknaden fungerar bra? Svaret är såklart att en borgerlig regering aldrig kan komma undan med att förändra LAS.

Däremot kan den försämra akassan och sänka skatterna, det är ju strikt sett bara vad man förväntar sig av en borgerlig regering. När det gäller ändringar i LAS är det dock socialdemokraterna som är veto-spelaren.

Hos Johan ser jag s-riksdagsgruppens chef Åsa Larsson prioriterar flexibilitet, inte anställningstrygghet, när de nu tvingas säga upp folk efter valförlusten:

"Det är viktigt att vi bygger ett flexibelt kansli. Vi behöver kunna anpassa oss allt eftersom."

Som Niklas Jakobsson antytt tidigare, är det kanske inte så stort problem att ha en generös akassa om flexibiliteten på arbetsmarknaden är tillräckligt hög.

Min gissning är därför att om några år, när socialdemokraterna tagit sig samman, kommer de att göra upp med de borgerliga om ett paket som innehåller både förbättrad akassa och en del förändringar i regelverket på arbetsmarknaden - inklusive LAS.

Detta samförstånd kring en svensk flexicurity-modell förutsätter två saker:

1. Att Reinfeldt snabbt driver igenom ganska kännbara försämringar av akassan.

2. Att socialdemokraterna protesterar för fulla muggar (även om Jonas med rätta ifrågasatt hur konstruktivt det är att protestera mot att en regering tänker genomföra den politik de gick till val på)

Sänkningen och de kraftiga protesterna gör att en framtida höjning av akassan kommer att uppfattas som en sådan jätteseger att tom LO accepterar vissa förändringar i LAS som en del i en blocköverskridande uppgörelse.

(den svenska arbetsmarknadsmodellen fyller f ö 100 år idag - se Ratios dunderseminarium i SVT)

i? Andra bloggar om: akassa, LAS, regeringen, politik, reinfeldt Inlägget även postat hos bloggeregeringen.  

Årets julklapp för nördar och andra: Wired och Fokus

Det framtidsoptimistiska teknik-kulturmagasinet Wireds november nummer innehåller flera bra artiklar:

Om trenden bland forskare och intellektuella att missionera ateism

Om hur Ipod designades och fick sitt namn 

Om bot-attacker och hur företaget blue security utan framgång försökte sätta hårt mot hårt och stoppa emailspam.

Och - för tekniknördar - en artikel om batterier i bärbara datorer.

Wired är dessutom ännu ett bevis på att framgångsrika magasin inte är rädda för att lägga ut redaktionellt innehåll på nätet. Artiklarna är mycket behagligare att läsa i papperstidningen.

Vidare: Mot alla odds tycks försöket att göra en svensk variant av Newsweek funka. Fokus har redan överlevt längre än väntat. Dessutom är den riktigt bra. I hopp om att den ska bära sig ekonomiskt utnämner jag den till årets julklapp. (För dem som inte skulle uppskatta en prenumeration på wired)

Intressant om aids i afrika

Dennis pekar på den här artikeln om Emily Osters forskning om aids i afrika. Om hennes resultat stämmer, är de ett utmärkt exempel på att det ofta lönar sig att utgå från att människor är rationella och att våga tänka lite utanför lådan.

Hennes tre punkter tolkar jag så här:

1. Aids sprids snabbare i Afrika, INTE främst på grund av skillnad i sexuellt beteende, utan för att andra sjukdomar som leder till sår på känsliga ställen är vanligare. Attackera Herpes, och HIV-spridningen kommer att minska. Med tanke på vad det kostar att behandla det ena och det andra, är det anmärkningsvärt att detta inte påtalats tidigare.

2. Den skillnad i sexuellt beteende som finns, är sannolikt helt rationell. Risken att kanske dö i aids om 10 år är för många afrikaner inte det största problemet. Korrigera för inkomst och förväntad livslängd så gav upptäckten av HIV lika stora beteendeförändringar i Afrika som i USA.

3. Det vi hört om att uppemot 30 procent är smittade, men att ökningen nu avtar, bygger på ett snett sampel av gravida kvinnor (!). Studeras faktiska dödsfall, verkar andelen smittade vara betydligt lägre - men det syns inga tendenser till minskad spridningshastighet.

Vem vilseför: Calmfors eller Spånt?

Lars Calmfors artikel om akassan (omskriven här) får kritik i Svenskan idag, av David R. Howell, [Econ prof, som nyligen utkommit med boken "Fighting unemployment - The Limits of Free Market Orthodoxy"], Roland Spånt [fil dr, nationalekonom], samt Roger Mörtvik [samhällspolitisk chef TCO].

Inga mainstream-namn, men låt oss kika på argumenten:

1. "Calmfors vilseför om a-kassan", påstår rubriken. Ordet vilseför återfinns inte i artikeln. Debattredaktörerna förnekar sig inte.

2. Det görs en poäng av att Calmfors stött sig på "en så kallad regressionsanalys av 20 OECD-länder över data från 1982–2003. Effekten gäller alltså för ett tänkt genomsnittsland". De med hyfsade kunskaper om forskning blir knappast chockade av detta. För andra kanske det låter som om Calmfors gjort något helskumt.

3. Därefter kommer deras huvudpoäng: Sverige är inget genomsnittsland, erfarenheter från andra länder gäller inte nödvändigtvis här. Som stöd citeras en studie av Bertil Holmlund:

Professor Bertil Holmlund analyserade i en viktig studie förändringarna av a-kassan som gjordes 2001–2002 och fann inget stöd för en sådan effekt. För män verkar det förvisso finnas en viss fördröjd effekt, för kvinnor blev effekten snarare den omvända, även om det resultatet inte var statistiskt signifikant.

Ingen knockout av Calmfors direkt. Referensen till Holmlunds studie är dessutom ganska vilseledande: Den rör även tidsgränsen för akassan i början av 90-talet, samt den sänkta ersättningsnivån 1996. Den fann väntade beteendeeffekter. Hans tredje fall - det som refereras av författarna - gällde höjningen av ersättningstaket runt 2001, som alltså inte gav omedelbar effekt på beteendet.

4. Slutligen refererar författarna nya insikter inom OECD om att det finns två modeller som funkar hyfsat: den skandinaviska och den anglosaxiska, medan länderna i syd- och centraleuropa dras med de största problemen.

Visst finns det mönstret, men det betyder inte att incitamenten som skapas av akassan är betydelselösa i skandinavien.

Calmfors svar borde kunna bli ganska kort.

i? Andra bloggar om: Calmfors, akassan, bidrag, arbetslöshet, ekonomer

Update on 22 nov 2006, kl 16:00 by bergh

Calmfors artikel uppskattades av många vänsterbloggare pga dess resonerande tonläge - ett exempel. Ska bli intressant att se vilka som låter sig lugnas av Spånt och c:o.