Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.
His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.
He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).
13 jun 2006, kl 10:49 | Samhälle och politik Öppen arbetslöshet: 4,2 procent i maj enligt AMS. Nöjd Hans Karlsson i Ekot. Inte exakt 4 procent som jag tidigare gissat, men hyfsat nära.
Henrik Hansson har en jämförelse av Sverige och andra länder med internationellt jämförbar statistik, om någon till äventyrs är intresserad av detta.
12 jun 2006, kl 21:05 | Lite väl akademiskt Nicklas Lundblad har diskuterat fildelning (här och här), och behöver hjälp av en ekonom:
Kanske finns det någon begåvad ekonomistudent som kan räkna på om fildelningen - ur hela samhällets perspektiv - är en plus eller minusaffär? Jag tycker att frågan skulle vara mycket spännande.
Inget dumt tips, svårt men inte omöjligt. Beroende på ambitionsnivå kan man skriva allt från en c-uppsats till en doktorsavhandling.
Uppsatstips för studenter i nationalekonomi och statsvetenskap dyker för övrigt upp lite då och då på denna blogg, så fr o m nu har en ny sektion öppnats (länk även i högerspalten), med diskussionstrådar för studenter som söker uppsatsämnen, tips och annat. Ett tidigare tips från Pontus redan inlagt.
12 jun 2006, kl 11:23 | Samhälle och politik Gunnar Örn har i DI räknat ut antalet arbetade timmar per vuxen svensk - inte olikt vad jag gjorde i sydsvenskan för snart ett tag sedan. Örn får dock med nyare data: min artikel skrevs när senaste data visade att sysselsättningen var på samma nivå som bottenåret 1993.
Men det senaste halvåret är trenden stigande, vilket lär sätta sin prägel på valrörelsen. Min gissning är fortfarande att (s) sitter kvar.
Örn spekulerar även i om förklaringen kan vara att unga läser vidare längre. För att undersöka detta kikade jag specifikt på gruppen 45-54 år. Även denna grupp har haft en fallande trend, dock inte alls lika brant som för ungdomar. Längre högskolestudier kan således ensamt inte förklara den låga sysselsättningen.
12 jun 2006, kl 1:02 | Lite väl akademiskt Efter den här kommentarsbataljen, var det nog inte bara jag som blev nyfiken på vad Ljungqvist & Sargent har att säga om hur Europas arbetslöshet förklaras. Artikeln och och hur den citeras, kan studeras här.
Så här sammanfattas den av Den Haan et al. (2005) [Turbulence and Unemployment in a Job Matching Model, forthcoming in Journal of European Economic Association]:
One particularly influential explanation, suggested by Ljungqvist and Sargent (1998), is that rapidly evolving industrial structure and technology, combined with high unemployment benefits, have reduced workers’ incentives to exit unemployment. Beginning in the 1980s, the higher “turbulence” of the economic environment drove up the number of unemployed workers with obsolete skills. High unemployment benefits linked to prior high-wage jobs encouraged these workers to reject new job opportunities.
Invändningen från Den Haan m fl bygger på att de hittat en motverkande mekanism:
While LS provide a compelling rationale for decreased willingness of unemployed workers to accept new jobs, their analysis overlooks an equally important response by employed workers that cuts against their idea. Since displacement in duces costly skill obsolescence in a turbulent environment, workers ought to be much more reluctant to part with their existing jobs, instead offering wage concessions to avoid layoffs.
En annan invändning skulle kunna vara att akassan är begränsad uppåt. I Sverige är dessutom taket ganska lågt (inkomster upp till 5,5 basbelopp täcks).
Därmed inte sagt att "turbulence" saknar förklaringsvärde, tvärtom. Men för Sveriges del är kanske en av de stora bovarna möjligheten att ha akassa väldigt länge genom att gå kurser och delta i projekt.
En tabell i pappret visar f ö att Sverige förvisso ligger sämre till än USA vad gäller långtidsarbetslöshetens andel av total arbetslöshet, men inte alls lika illa som resten av Europa (se bilden).
11 jun 2006, kl 10:09 | Samhälle och politik Johan Ehrenberg, Göran Greider och Susanna Popova drabbade samman i Godmorgon världen om bl a fildelning. Ehrenberg var radikalast: Alla ETC-texter är fria för vem som helst att trycka. Tryck allt i DN i morgon, utbrast han.
Hållningen är begriplig eftersom Johans möjligheter att tjäna pengar på annat, ökar ju fler som läser ETC:s texter - vilket Greider också påpekade.
Men Ehrenberg verkar inte leva som han lär - de böcker som finns elektroniskt på etc.se kostar pengar. ETC 30 år kostar 131 kronor hos AdLibris - för en pdf-fil. E-böcker kan även lånas via bibliotek på villkor att pdf-filen återlämnas inom 28 dagar.
Andra bloggar om: fildelning, upphovsrätt, copyright
9 jun 2006, kl 22:53 | Samhälle och politik Oscar Swartz skriver intressant om kammaråklagare Håkan Roswall och beslagtagandet av webhotellet PRQs servrar.
Minst lika intressant är att Swartz ber läsare som uppskattar artikeln skicka ett sms som kostar 10 kr - varav lite mindre än hälften når Swartz själv. Av kommentarerna att döma, har en del slantar trillat in. En intressant fråga är hur många som skickar pengar utan att samtidigt berätta för alla det i en kommentar.
De som betalar får ett svar via sms som avslöjar mer än vad som står på bloggen - men just detta kritiseras en smula i kommentarerna. Orsaken till att Swartz får in pengar är förmodligen att det inte uppfattas som en transaktion, utan mer som ett sätt att signalera uppskattning.
8 jun 2006, kl 12:44 | Samhälle och politik På ekot idag rapporterades att korttidssjukskrivningar bland män ökade 40% förra fotbolls-VM. Undersökningen gjordes av Malin Persson på IFAU.
Fenomenet är inte nytt - för två år sedan publicerades
Thoursie, Peter Skogman. 2004. "Reporting sick: are sporting events contagious?" Journal of Applied Econometrics 19:809-823.
Peter studerar Calgary OS -88 och tremilen -87, som sändes i TV. Ur abstract:
Difference-in-differences estimates provide clear evidence that the number of men who reported sick increased in order to watch the sporting event on television.
Här finns således tydliga empiriska belägg för en av de mekanismer som bidrar till att det faktiskt, allt annat lika, finns ett negativt samband mellan generösa socialförsäkringar och sysselsättning - se vidare den yviga debatten mellan Martin och Tino.
Studierna antyder en möjlig förklaring till den sedan 1995 kraftigt ökade sjukfrånvaron. Arbetsmiljö och faktisk hälsa kan sannolikt inte vara ensamma orsaker. Och nog har utbudet av fängslande för- och eftermiddagstelevision ökat rejält de senaste 10 åren?
2 jun 2006, kl 13:41 | Samhälle och politik LO: Hög a-kassa gör att fler jobbar
LO-rapporten verkar inte finnas på nätet än, men det torde vara Ingrid Essers avhandling Why work, som åberopas. I avhandlingens abstract hittar vi följande:
Results from multi-level analyses show firstly how employment commitment is stronger within more generous welfare regimes.
Notera hur en korrelation blivit till ett orsakssamband någonstans på vägen mellan forskning och pressmeddelande från LO.
En mer nyanserad beskrivning av vad forskningen säger skulle kunna vara följande:
Relaterat:
På ett intressant Ratio-seminarium nyligen (fördömligt sammanfattat här) berättade exempelvis Karl-Oskar Lindgren att den negativa sysselsättningseffekten av bl a just hög akassa dock är mindre i länder med mer centraliserad lönebildning.
Och som Dennis påpekat, räknade LO nyligen fel om pensionerna också. Till de borgerligas nackdel.
bergh
1 jun 2006, kl 22:40 | Samhälle och politik I Arenas aprilnummer skriver Magnus Jiborn och Lars Truedson (JT) om vänsterns pessimism. Deras budskap:
Artikeln har fått åtminstone två svar: Hurdå bättre?, undrar Erik Berggren. Vilken vänster är så korkad som JT påstår?, undrar Johan Ehrenberg i majnumret (ej på nätet). Båda invändningarna får bra svar av JT.
Författarna har mängder av exempel: 400 miljoner färre i extrem fattigdom, ökad läskunnighet i de fattigaste länderna, i Sverige är utsläppen av bly de lägsta sedan medeltiden (!), barnadödligheten i Bangladesh ner från 25 till 7 procent på 30 år, ... Fler exempel och källor finns här och här och här.
Allt blir inte bättre överallt - men de positiva trenderna är så många att det finns fog att lära sig av framgångarna, snarare än att ifrågasätta dem.
Kruxet med "hallelujaliberalismen" är att världen inte blir bättre av sig själv - det behövs människor som fokuserar problem och driver på, inom politiken och på marknaden. Dessutom är det som JT påpekar ekonomisk tillväxt i kombination med sociala reformer som gett människor i Indien och Bangladesh ett bättre liv. Ekonomisk tillväxt i sin tur drivs framför allt av teknologiska framsteg.
Svaret på frågan varför världen blir bättre är således marknad, politik och teknik. Då återstår bara frågan om hur dessa bäst kombineras...
1 jun 2006, kl 11:43 | Samhälle och politik
30 maj 2006, kl 10:49 | Samhälle och politik För lite mer än 3 veckor sedan, läste jag den borgerliga alliansens ekonomiska motion, och blev lite undrande inför förslaget om jobbgaranti - se äldre post. Jag skickade följande två frågor till alliansens frågelåda:
1. Vad är den stora skillnaden på jobbgarantin och det system vi har idag?
2. Ska den som säger nej till aktiviteterna i jobbgarantin ha rätt till socialbidrag?
Jag fick snabbt ett mail som bekräftade att frågan tagits emot och att ett svar var på väg. Detta var den 5:e maj, och inget svar har kommit än.
Jag har dock fått informella svar från partiaktiva i min närhet. Tydligen ska aktiviteterna i jobbgarantin vara så trista att de skapar kraftiga incitament för folk att skaffa sig ett jobb innan de tvingas ut i skogen för att rensa sly eller liknande. Säger man nej, blir det inget socialbidrag.
Som jag ser det, är förslaget ett tecken på att de borgerliga inte vill (eller av politiska skäl inte vågar) ta sig an de verkliga problemen, som är den stela arbetsmarknaden och socialbidragets fattigdomsfällor.
Jag skrev för en tid sedan mer om detta i Stockholms Fria med anledning av diskussionen kring medborgarlön (inskannad här, wordfil här).
Tesen är att man på allvar bör utreda ett lågt, men mer ovillkorligt existensminimum i kombination med avreglerad arbetsmarknad och en variant på negativ inkomstskatt som gör att det alltid lönar sig att arbeta även för dem längst ner i inkomstfördelningen.
Se även Simon Birnbaum i Statsvetenskaplig tidskrift 4-2005, "Universell grundinkomst och den svenska välfärdsstaten: Mot en ny generation av inkomsträttigheter" som bland annat hittat denna försyndelse av undertecknad och Erik Ullenhag. Birnbaum klassar vår hållning som "en mer sällsynt marknadsliberal plädering för en allmän grundinkomst som formulerats i en svensk kontext under senare år".
29 maj 2006, kl 11:01 | Just nu i bloggosfären Johanna Nylander har inte skrämts av Danielsson-historian: När Erik Eriksson skriver om svenska politikers sexköp på 70-talet i Aftonbladet är det hon som letar fram allt (redan publicerat) bakgrundsmaterial. Hennes motiv:
"Jag gör nu det som bloggare brukar göra. Nämligen läser några tidningsartiklar som jag sedan skriver om och kommenterar. Jag gör det som feminist och privatperson."
Katrine Kielos funderar över Barbro Hedvalls DN-krönika om måttfullhet och hur tjejer klär sig, och visar att ett klassperspektiv på tillvaron stundom inte är så dumt:
Att skillnaden mellan arbetartjejernas magtröjor och Ebba von Sydows söta DVF-klänningar skulle kunna ha något att göra med just klass verkar inte finnas på Hedvalls karta.
Och slutligen: Isobel i Arena om näringslivshögerns underliga förhållande till feminismen. Klok och efterlängtad analys som skiljer mellan de konservativa argumenten (könsstrukturer finns och är bra för att de gör både män och kvinnor lyckliga) och de nyliberala (könsstrukturer finns inte, det finns bara individer och fria val).
Bisarrt nog finns artikeln inte på nätet. Törs man uppmana Isobel att rebella likt LouiseP och lägga ut den ändå fast med trist layout?