Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem


söndag
nov222009

Mycket pengar. Men exakt hur mycket?

Apropå ingenting: Känner någon till något försök till uppskattning av de totala stimulanserna (finans- och/eller penningpolitiska) globalt sett under finanskrisen?

lördag
nov212009

Nog kan man förstå världen med hjälp av TV-serier...

It was less like Aaron Sorkin’s The West Wing and more like The Office.
Matt Latimer om att vara talskrivare för G W Bush.

lördag
nov212009

Klok kritik av enprocentsmålet

Förr var Liberala ungdomsförbundet synnerligen biståndsvänligt. Därför är det notablet att det nu låter väldigt annorlunda.

Så här skrev förbundstryrelseledamöterna Erik Scheller och Per Pettersson från LUF på newsmill i augusti:

Ett samtal med en av de revisorer som granskar Sidas biståndsprojekt skrämmer. Förutom den korruption och förskingring som förekommit finns det en hel del annat att anmärka på. Ett exempel är det oerhörda slöseriet; mottagarorganisationer som sökt pengar för projekt från flera biståndsgivare och fått godkänt, känner sig tvungna att dubblera helt onödig utrustning enbart för att de specificerat denna i ansökningarna. Istället för att använda pengarna till mer verksamhet som kunde komma fler människor till godo.

Tyvärr väljer Sida att inte ta med detta i granskningsrapporterna. I uppdraget till revisorerna ingår enbart att granska om mottagarorganisationerna har agerat enligt sina specifikationer i ansökan. Traktamenten och liknande ersättningar granskas över huvud taget inte så länge de inte överskridit budget. Skräckexempel på vad traktamenten utnyttjats till saknas inte men dessa kommer, på beställning från ansvariga på Sida, aldrig med i några rapporter.

De har alltså pratat med en av de revisorer som granskar Sida, och fått höra ett och annat - men dylik hörsägen kan ju allltid bortförklaras som illasinnade rykten eller ogrundat.

Dock är det intressant att notera att LUF, som förr förespråkade ett 2 procentsmål, numera inte ens är för enprocentsmålet:

Liberala ungdomsförbundet uttalar sig inte längre för vilken nivå biståndet ska ligga på - precis som vi inte uttalar oss om hur stor procent av statsbudgeten som ska gå till sjukvård innan vi har information om förutsättningarna. Biståndet verkningar måste vara vägledande och det är viktigt att från fall till fall även undersöka vilka typer av bistånd som är mest effektiva.

Kloka ord. Återstår att se om fler börjar ifrågasätta enprocentsmålet. Folkpartiet har väl landsmöte i detta nu?

fredag
nov202009

Om twitter och lite andra nyheter på bloggen

En kolumn är borta. Böckerna har fått en egen sektion. (Det slår mig om man bildar en kvot mellan antal böcker man skrivit och hur lite de sammanlagt sålt, torde jag vara svårslagen). På ett annat ställe samlas alla inlägg i en enda lång rad.

Men störst av allt: Jag har skaffat mig en twitter-strategi, som gäller sedan i förrgår. Det tog tid.

Först använde jag twitter som ett smidigt sätt att berätta för facebook och bloggen om jag befann mig i Malmö eller Stockholm. Men de som signade upp på twittrandet väntade sig nog något helt annat, oklart vad.

Nu har jag dock bestämt vad de kommer att få: Svaret på frågan vad en välfärdsforskare egentligen gör om dagarna.

En tweet om dagen blir det. Tror jag. Jag tänker välja ut det jag själv tycker är intressant. Men om merparten av dagen gått åt till att tampas med universitetets elektroniska reseräkningssystem, tänker jag inte dölja detta.

Som alltid med så kallade sociala media gäller att det nog framför allt är jag själv som är tycker det ska bli kul att se vad jag gör mitt liv.

De flesta gör därför nog klokast i att strunta i uppdateringarna på http://twitter.com/drbergh.

onsdag
nov182009

Fattiga länder behöver storskaliga jordbruk

Rationalisering av jordbruket är en nyckelfaktor för länder som vill bli rika. Hjälper biståndet fattiga länder med detta? Svårt att säga: En sökning på jordbruk på Sida.se, visar främst att jordbruket ska "utvecklas" eller "stärkas", och vem är emot det?

Vad som verkar vara någon form av linjeartikel av GD Anders Nordström och Lennart Båge, chef för FNs fond för jordbruksutveckling, är inte det minsta informativ (men desto fullare av snömos och floskler).

Däremot hittade jag en debattartikel av tre Afrikaforskare i Lund, som hävdar att det är
oroande att diskussionen om det västerländska jordbrukets
klimatpåverkan har spillt över i debatten om det afrikanska jordbrukets
utveckling. Risken är att man uppmuntrar en teknikfientlighet som låser
fast Afrikas befolkning i fattigdom ...

Romantiseringen av traditionell bondekunskap och drömmen om ett
jordbruk fritt från kemiska gödningsmedel köpslår på det här sättet med
de allra fattigastes livsvillkor.
Källa: Andersson, Djurfeldt & Jirström, 6 augusti i Sydsvenskan och på Sidas hemsida.

Intressant nog dyker fördröjning av jordbrukets rationalisering också upp som den kanske största nackdelen med fairtrade, enligt Helena Johanssons utmärkta rapport. Fairtrades krav på att jordbruksproduktionen sker demokratiskt och de produktionskopplade minimipriserna motverkar utvecklingen mot storskaliga diversifierade jordbruk. Ur rapporten:
För att långsiktigt nå en god inkomstutveckling hos jordbrukare i utvecklingsländerna krävs en omvandling mot färre, större och mer produktiva gårdar. Då måste strukturomvandlingen underlättas, så att mindre produktiva jordbrukare kan finna nya inkomstkällor medan produktiva jordbrukare kan expandera och utvecklas. I det här perspektivet är Fairtrades ansats med produktionskoppling och fokus på småskalighet statisk och kortsiktig.
Kanske är det inte småskaliga ekologiska jordbrukskooperativ som kommer att lyfta uländerna ur fattigdomen, utan storskaliga jordbruk med högteknologiska maskiner och kemikalier!

onsdag
nov182009

Årets julklapp: En rapport om fairtrade!?

Helena Johanssons rapport om fairtrade verkar onekligen vara ultrabra. Om hela rapporten är lika bra som de delar jag läst senaste halvtimmen, är den är en het kandidat till årets julklapp.
Ett citat:
 
Transfereringseffektiviteten i Fairtrade kan jämföras med att skänka en summa som motsvarar skillnaden i pris i butik för rättvisemärkt och icke-rättvisemärkt vara till en hjälporganisation med 90-konto. För att få använda ett 90-konto krävs att åtminstone 75 procent av de insamlade medlen går till avsett ändamål.

Om grossister/caféer har ett högt prispåslag på rättvisemärkta produkter är det mer effektivt för konsumenten, i termer av andel skänkta medel som når den tilltänkte mottagaren, att istället skänka en summa som motsvarar prispåslaget till en hjälporganisation med 90-nummer än att köpa en rättvisemärkt produkt.
söndag
nov152009

Hur frivilligt är det att betala skatt i Sverige?

"Trots sina statliga regleringar och sin välfärdsstat och höga skatter, är den svenska ekonomin friare än många andra i världen [...] Jag tror också att hela arrangemanget, med skatter och allt, inte är mindre frivilligt (och förmodligen mer frivilligt) än mycket av det vi gör i USA"
Amerikanska ekonomen Tyler Cowen om Sverige i Neo. Kul att han går så långt och t o m diskuterar graden av frivillighet i de olika systemen.

Det påminner mig om när jag en gång talade för frihetsfronten och påstod att det det i viss bemärkelse är frivilligt att betala skatt i Sverige: Den som bara vill finnas till, krävs inte på någon statlig existenslicens eller dylikt. Det står var och en fritt att sova under en gran (men allemansrätten kräver att man flyttar varje natt), och leva på bär och fisk och frukt.

Det jag undrar över är hur långt man kan gå: Får man bygga sig en trädkoja, om man undviker att spika i trädet? Kan man grilla sig en hare om den dödas under lagliga former?

Vilka lagar blir de första man skulle komma i konflikt med om man försöker göra en opt-out från det svenska samhället? Och har Tyler rätt: Är Sverige i den här bemärkelsen mer fritt än USA?


Kosher för en nyliberal?

fredag
nov132009

Gjorde regeln om tre poäng för vinst fotbollen mer spännande?

Our preliminary findings are that three points for a win does seem to boost football's excitingness, but that the improvement takes four to five years to take full effect.

ur Ayolott & Aylott, "A Meeting of Social Science and Football: Measuring the Effects of Three Points for a Win"

fredag
nov132009

Läsvärt om fairtrade i Sydsvenskan

Livsmedelsekonomen Helena Johansson är klok om fairtrade i Sydsvenskan:

Den allvarligaste kritiken är att systemet med ett minimipris kopplat till odling av en bestämd gröda riskerar att förhindra en nödvändig strukturomvandling av jordbruket och ekonomin.
...
– Rättvisemärkt kan fungera som en nischmarknad för ett fåtal och inte som ett möjligt och mer rättvist alternativ till mer traditionell handel, vilket man kan få intryck av i reklamen, säger Helena Johansson.

...
– Det är just jordbrukets rationalisering som gjort att vi i den rika delen av världen har kunnat öka våra inkomster. Det är väldigt svårt att få en hög inkomst från en liten gård i ett utvecklingsland. 

Mer hos Niclas.

tisdag
nov102009

Återhämtning lagom till valet?

tisdag
nov102009

Provval i mp klart

Tomas Melin har hela listan. Min kärnfulla kandidatur renderade 9 poäng, plats 59 av 70. Tyvärr verkar jag ha missat provvalet i övriga partier, så möjligheten att kandidera för flera partier ser skral ut...

lördag
nov072009

Carl B Hamilton om gasledningen

newsmill. Gillar ffa följande profetia:

När gasledningen väl ligger där vid Gotland kommer kanske om några år lockelsen att bli övermäktig att bygga en grenledning till Sverige för import av tämligen billig fossilgas för användning i det befolkningstäta Mellansverige.

De som idag drömmer om massiv expansion av förnybar basel kommer att upptäcka att motstånd mot kärnkraft kan leda till att svensk industri och svenska hushåll på 2020-talet inte använder stora mängder vindkraft, bioenergi, vågkraft eller solenergi, utan att man istället ser sig tvingad att öppna för import och storskalig användning av billig rysk gas när dagens reaktorer tjänat ut.