Poängen med utbildning

Höll i förrgår ett föredrag för EFL på rubricerat tema. Inga powerpoints, men väl ett ark med anteckningar. Betvivlar att detta är användbart för någon annan än undertecknad

större bild

Roligt om behovet av en vaccinationsfabrik

Jonas Vlachos skriver på ekonomistas om vaccination, och förslaget att bygga en statlig vaccinationsfabrik. Argumentet är att vinstmaximerande monopolföretag inte kommer att vilja släppa vaccinet tidigt, eftersom en utebliven epidemi minskar möjligheten till framtida intäkter.

I det här fallet talar alltså nationalekonomisk teori ganska tydligt för statliga ingripanden i ekonomi. Men idén verkar inte få särskilt stort genomslag. Signaturen Kurts kommentar är rolig:

Regeringen begravde omedelbart utredningen om en nordisk vaccinfabrik när man kom till makten efter valet. Och det kommer inte heller bli aktuellt i framtiden, i stället löser man nog ev framtida pandemier, genom att utvidga arbetslinjen, och endast ge samhällsservice åt den arbetsföra befolkningen

Om Göteborgs remissvar i Prop. 2009/10:46 Oberoendet i den kommunala revisionen

Nu föreslår regeringen att kommunala revisorer, som enligt kommunallagen ska granska inte bara den kommunala verksamheten i allmänhet utan också "särskilt pröva hur de av fullmäktige utsedda förtroendevalda har utfört sitt uppdrag", inte själva ska kunna sitta i kommunfullmäktige.

En rimlig förändring kan tyckas. Och det tycker också de flesta remissinstanser. Utom då vissa kommuner. Argumenten:

Arvika kommun: "det är av vikt, för att en kommunal revisor på ett bra sätt ska kunna fullgöra sitt uppdrag, att denne är väl förtrogen med de speciella villkor som kommunpolitikerna arbetar under."

Sundsvalls kommun anför "att det redan i dag kan vara svårt att rekrytera revisorer,"

...och så min favorit:

Göteborgs kommun "påpekar att en inskränkning av valbarheten ofrånkomligt kommer att reducera antalet kandidater med kommunal förankring och erfarenhet."

Nyckelord här: kommunal förankring och erfarenhet.

Ska vi gissa att Göteborg hanterar lagändringen genom att utse före detta fullmäktigeledamöter till revisorer? På så sätt behöver inte viktiga värderingar som "kommunal förankring och erfarenhet" behöver offras bara för att någon nitisk minister insisterar på oberoende revision...

Nytt wp om tillit, universella välfärdsstater och orsakssamband (feat. festliga IV-skattningar)

Här är ett tre år gammalt inlägg om Bo Rothsteins tes, att välfärdsstatsuniversalism skapar tillit.

Här är ett nytt wp, i vilket jag och min gedigne medförfattare Christian Bjørnskov på andra sidan sundet, hävdar motsatt riktning på orsakssambandet.

Jag är mycket nöjd med titeln:

Bergh & Bjørnskov (2009), Historical Trust Levels Predict Current Welfare State Design, Ratio working paper no 144

Pappret går nu in i turné och seminariefasen, så synpunkter är välkomna!

Lite till om Lind

Huvudbudskapet i Linds bok är i allt väsentligt en popularisering av OECDs Growing Unequal och Jäntti m fl (IZA discussion paper). Gott så, det är väl utmärkt att OECD-rapporter i ännu större utsträckning tas på allvar i den svenska debatten.

Med social rörlighet avses den intergenerationella varianten, dvs motsatsen till hög korrelation mellan föräldrars och barns relativa position i inkomstfördelningen. I den bemärkelsen är det inget snack om saken: De nordiska länderna har högre rörlighet än de anglosaxiska.

Men - vilket också nämns i boken (s 60) - detta är i praktiken en omedelbar följd av att de nordiska länderna har en mer sammanpressad inkomstfördelning. Inkomstskillnaden mellan olika deciler i USA är mycket högre än i Sverige.

Detta förtydligande är inget motargument mot Lind, mer en omformulering av påståendet: Vad vi diskuterar är (än en gång) varför Sverige har mycket lägre inkomstskillnader än USA. Och om detta vet vi egentligen bara att Sverige var jämlikt redan före 1970-talets skattehöjningar, bidragshöjningar och arbetsmarknadsregleringar.

Jag hade gärna sett att Lind också diskuterade rörligheten för en individ över tiden, exempelvis genom att ta upp Per Skedingers forskning kring hur länge folk i USA har minimilön (de flesta får höjd lön inom ett år).

(Recap: Johan Norberg tog upp detta i en DI-krönika, Jesper Bengtsson svarade att det kan bero på att amerikanerna tvingas dubbelarbeta för att lönerna är så dåliga, men Skedingers resultat bygger på timlöner - vilket påpekades för Jesper på hans blogg för tre år sedan och sedan dess har det varit tyst, kolla gärna diskussionstråden!)

Jag tror att Sverige klarar sig hyfsat även vid sådana jämförelser, men inte på alla sätt. I OECDs employment outlook fann jag också följande statistik:

Andelen av de arbetslösa som är långtidsarbetslösa

                    1994                                                 2008
                     >6 mån      >12 mån                     >6mån                  >12mån

Sverige:         47%          26%                            26%                        12%          

USA:               20%          12%                            20%                       11%

Med denna statistik klarar sig USA alltså bättre än Sverige, men utvecklingen i Sverige går uppenbarligen åt rätt håll.

Budskapet i Linds bok är precis det motsatta - Sverige är bättre än USA, men utvecklingen i Sverige går åt fel håll - så detta kan ses som en liten nyansering av bilden.

Ett inlägg m a a fotnot 59 i Lind (2009)

I sin bok "Mellan dröm och verklighet" förärar TCO-ekonomen Daniel Lind mig en ganska lång fotnot, i vilken min tes att "Länder med lägre ingångslöner och lägre beskattning av låga inkomster har mindre problem med denna typ av utanförskap [syftar på arbetslöshet bland ungdomar och utlandsfödda] eftersom det är lättare för lågproduktiva att komma in på arbetsmarknaden."

Om detta uttalande säger Lind att det "inte är förenligt med verkligheten". Tre skäl redovisas:

1. Sysselsättningsgraden bland lågutbildade är högre i Sverige än i USA.
2. Lågutbildade tjänar mer i Sverige.
3. I Sverige är lågutbildades möjligheter att lämna utsattheten bakom sig större.

Påstående 2 och 3 antar jag tills vidare vara korrekta. Påstående 1 har jag sett på flera ställen redan, och det lär upprepas ofta, åtminstone fram till september nästa år.

Deskriptivt är påståendet helt korrekt. Det är hämtat från OECDs employment outlook, och det stämmer även med nya data från 2009 års rapport. Även arbetslösheten bland lågutbildade är lägre i Sverige: 7 % mot USAs 8,5%. Med lågutbildad avses 'less than upper secondary education'

Men inget av Linds påståenden motbevisar tesen att ingångslöner och skatter negativt påverkar sysselsättningen. Fram med griffeltavlan:

På teoretisk grund är det inga problem att visa hur högre ingångslöner sänker sysselsättningen och hur högre skatter gör detsamma.

Men många andra faktorer spelar också roll för sysselsättningen. Exempelvis är det troligt att den svenska typen av socialförsäkringar ökar sysselsättningen, eftersom endast den som uppfyller vissa arbetskrav har rätt till inkomstrelaterad ersättning. (Detta är förmodligen en viktig förklaring till att Sverige slipper både debatten och fenomenet welfare mums, som är vanligare i mer selektiva välfärdssystem)

Genom att placera korrekt statistik i en fullt rimlig verklighetsbeskrivning, antyds således ett orsakssamband som kan vara helt fel. Vänstern kan målande beskriva hur högern tjatat att skatter och löneökningar minskar sysselsättningen, och sedan triumferande påpeka att arbetslösheten bland lågutbildade är lägre i Sverige än i USA, och att Sverige dessutom har högre mobilitet.

Högern har för övrigt använt samma retoriska knep: Genom att målande beskriva den generösa välfärdsstaten och sedan visa statistik över hur Sverige släpat efter andra länder, antyddes länge ett orsakssamband från välfärdsstat till svensk eftersläpning.

Om någon ifrågasätter statistiken, förlorar de i regel debatten - ty statistiken var (och är) korrekt! Sverige släpade faktiskt efter, och Sverige har faktiskt hyfsat hög mobilitet.

Motståndarna borde istället ifrågasätta det antydda orsakssambandet: Det kanske inte var välfärdsstatens fel att Sverige släpade efter. Och Sverige kanske har låg arbetslöshet bland lågutbildade trots höga ingångslöner och skatter.

Knäckfrågan till Lind och alla som tänker använda hans bok som politiskt argument är därför hur de tror att utanförskapet kommer att påverkas om vi i Sverige höjer ingångslönerna och höjer skatten på låga inkomster.

Mer utveckling: Starbucks och Ikea

Starbucks:
Egypten: dec 2006. (källa)

IKEA (diverse källor)
Ungern 1990
Slovakien 1995
Tjeckien 1996
Ryssland 2000
Kina 2003

Ikea finns (ännu) inte i Afrika.

Daniel Lind, välfärdsstaten och den sociala rörligheten

Jag har hittills inte ordat så mycket om Daniel Linds olika rapporter och artiklar kring att den sociala rörligheten är högre i Sverige än i USA. Dock finns en bra tråd på ekonomistas från i våras kring detta.

Min bild av forskningen är att Lind i huvudsak har rätt, samtidigt som det inte är så förvånande att den relativa inkomströrligheten är hög i ett land som Sverige, där inkomstfördelningen är väldigt sammanpressad. Och så har vi ju alla jämrans kausalitetsfrågor: Det kanske är en tredje faktor som förklarar både välfärdsstat och social rörlighet i Sverige, snarare än att välfärdsstaten ensam orsakar rörlighet?.

Nu har jag dock beställt ett rec ex av hans nya bok, och umgås med vaga planer på att ta mig ut till Älvsjö på fredag och hänga med mina vänner i Arbetarrörelsens forskarnätverk:

Under partikongressen [härmed åsyftas den socialdemokratiska] anordnar Arbetarrörelsens forskarnätverk, i samarbete med Arbetarrörelsens Tankesmedja, ett seminarium. Temat kommer att vara ojämlikhet och social rörlighet. Bland annat medverkar Daniel Lind, TCO-ekonom, samt Anne-Marie Lindgren, utredningschef på Arbetarrörelsens Tankesmedja. Seminariet hålls fredagen den 30 oktober kl 14.00–15.30, lokal B3. Partikongressen äger denna gång rum på Älvsjömässan, Stockholm, och den är öppen för allmänheten att besöka.

Soundtrack till utvecklingsprojektet

The Beautiful South med låten One God

The world wont end in darkness, it'll end in family fun
With coca cola clouds behind a big mac sun

Mer utveckling

Subway visar sig vara en av de kedjor som är tidigast ute i utvecklingens faser. Wikipedia saknar etableringsinformation, men på en av Subways egna sidor finns en timeline med följande information:

Dominican Republic 1978 (stängde 1980)
Bahrain 1984
Puerto Rico 1985
Sydafrika 1987
Island of Guam 1989
Mexico 1990
Aruba 1991
Sydkorea 1991
China, Costa Rica, Egypt, El Salvador, Honduras, Ireland, Jamaica, New Zealand, Spain and Taiwan 1995
Bolivia, Lebanon, Malaysia, Malta and Panama 1997
Pakistan 1998
Tanzania 2000
Algeriet 2009 (?)

Rolig gissningslek om vattenprojekt i Afrika

Vem eller vilka är det som beskriver sitt arbete med vattentillförsel i Afrika i citaten nedan? Gissa gärna utan att googla! 

1. "Africa’s water crisis threatens the health of its population and, therefore, its prospects for economic growth [...] Helping African communities tackle their water challenges is an important priority [...] XX currently has water projects in 19 African countries – Angola, Egypt, Ethiopia, Ghana, Cote d’ Ivoire, Kenya, Mali, Malawi, Morocco, Mozambique, Niger, Nigeria, Rwanda, Senegal, South Africa, Tanzania, Tunisia, Uganda and Zambia"

2. "One of the most effective ways of combating poverty and saving resources is functioning support for water and sanitation. [...] The lack of clean water and poor sanitation often sends societies into a negative spiral that slows down developments and costs major resources."

Svar kommer snart!

1. är från Coca Cola, 2 är från Sida.

Tecken på utveckling?

Några intressanta etableringar av McDonalds enligt Wikipedia:

Morocco 1992
Egypt 1994
Botswana 1994
South Africa 1995
Indien 1996
Algeria 2008