Svenskar bor stort och ofta ensamma

Andelen ensamhushåll i Sverige är den högsta inom EU, med god marginal till tvåan Finland. Även när det gäller boendeyta per person ligger Sverige i toppen med 45 kvm per person (Danmark är dock solklar etta med 52).

Källa: http://www.federcasa.it/news/housing_statistics/Report_housing_statistics_2005_2006.pdf

Varför bor vi på detta sätt? Den höga andelen ensamhushåll kan såklart tänkas spegla svenskars preferenser: Vi slipper gärna andra männskor runt omkring oss (se Berggren & Trägårdh, Är svensken människa?). Men den höga boendeytan totalt sett har sannolikt också en annan förklaring: Subventioner till bostadssektorn har under lång tid snedvridit relativpriserna, så att vi konsumerar lite mer boendeyta och lite mindre av allt annat.

Frågan dök upp nyligen på Centrum för ekonomisk demografi i Lund, där vi diskuterade finansiering av framtidens äldreomsorg.

Många gamla i Sverige bor stort i lägenheter med hyra långt under marknadspriset, där de strosar omkring och snubblar på trösklar i jakt på läsglasögon som förlagts i något av de fem rummen. Samtidigt är resursbehovet inom hemtjänst och äldreomsorg stort och ökande. Kanske är det läge att förändra resursallokeringen en smula?

DKV byter förlag

En liten nyhet: Den Kapitalistiska Välfärdsstaten ligger numera på Norstedts akademiska förlag (närmare bestämt här). Bland annat betyder detta att en andra reviderad upplaga är på väg.

Alla som hittat tokigheter eller saker som borde strykas/utvecklas/stavas rätt, uppmanas använda det diskussionsforum som finns här. Slutligen undrar jag hur ni ser på frågan om hårda vs mjuka pärmar på en bok av detta slag.

West wing, adverse selection och Medicares administrationskostnader

Avsnitt 139 (säsong 7) av West Wing är en enda lång debatt mellan Matt Santhos (dem) och Arthur Vinick (rep).
Debatten behandlar mängder av ämnen inom ekonomi och politik på ett stundom briljant sätt.

Adverse selection inom sjukvårdsförsäkringar dyker exempelvis upp så här (transcript):

SANTOS [...] But if you all had the option, the option, of using Medicare, you could save a lot of money.
Private insurance companies, they spend about 25% of your money on administrative costs, on paperwork.
Do you know how much, anyone want to guess, how much administrative costs...


WOMAN IN AUDIENCE
35%!

SANTOS
Sorry? 35%. Anyone else?

Several people shout out their guess.

SANTOS
You would think that it would be higher than the private companies, right?
A massive, government bureaucracy can't be more efficient than the private companies, right?
The Republicans have been telling you that forever. Two. That's right, 2%.
Medicare's administrative costs are 2%, that's 23% lower than private insurance companies and HMOs.
The best kept secret in the world in our country is that Medicare is the most efficient health care system in the world.
Now, if you had the option of choosing Medicare instead of your private insurance companies and HMOs, you would save big money at least 20%.

VINICK
That's crazy. Medicare taxes would skyrocket.

SANTOS
Well, yes, the Medicare tax would have to go up but it still would be much lower than health insurance premiums are now. Look, I don't know about you, but if you give me a choice between paying for something called a premium and something called a tax, my only question's going to be 'Which one's cheaper?'

VINICK
I literally don't know where to begin. I mean, to force everyone in the country to go to...

Påståendet att Medicares administration bara är 2 procent har naturligtvis ifrågasatts, men den kanske mest citerade rapporten kommer ändå bara upp i 5-8 procent. I grunden är det alltjämt så att ett obligatoriskt system som inte behöver bry sig om premiediskriminering, riskbedömningar och marknadsföring därför kan bli billigare än en marknadslösning.

Å andra sidan glömmer man ofta bort beslutskostnaden i offentliga system: den politiska processen och rent seeking. Debatten är väl (även) på denna punkt aningen vinklad åt det demokratiska hållet.

Andra exempel på detta är när Vinick hävdar att det går dåligt för Afrika pga höga skatter. Och mycket riktigt: Enligt NBC:s tittarundersökning, vann Santos debatten med 79 mot 21 procent.

Nya bloggar

Nyligen verkar många ha bestämt sig för att börja blogga, känns det som. Lite nya mystiska bloggar som länkat hit på sistone: Idemagasinet, A different drummer. Mindre mystiska: Axplock, Arktos, Stina.

Två bloggar och ett firefox-verktyg för akademiker

Upptäckte igår bloggarna academic lifehacker och efficient academic. Via den förra även firefoxtillägget zotero, som gör det mesta som Endnote gör, fast snabbare, integrerat i webläsaren och gratis. Och i många fall bättre: På flera sidor snappar zotero upp att man kollar på en bok eller ett papper, och kan automatiskt hämta de data som behövs för referensbiblioteket.

Funkar både på amazon och på Elin (Lunds universitets elektroniska artiklar). Kan även länka till pdf-filer, har realtidsfulltextsökning, taggar med mera.

Hård och mjuk utbildningspolitik.

Det ser ut att bli hårdare antagningskrav för gymnasiet. Minister Jan Björklund förklarar:

- I dag lurar vi in ungdomar in på utbildningar som de ganska snart måste hoppa av för att de saknar rätt förkunskaper. [...] Har man bara godkänt är det ändå inte säkert att man klarar av gymnasiet.

Åtgärd mot problemen blir troligen ett tionde år i grundskolan istället för gymnasiets individuella program. Det verkar rimligt: Ge människor tid att lära sig läsa ordentligt, försök inte vara snäll genom att släppa igenom folk som saknar tillrckliga kunskaper.

Färre platser och höjda krav upphör emellertid att vara fp-politik när vi lämnar gymnasieskolan och kommer in på den högre utbildningen. Då är det minister Lars Leijonborg som styr, med en helt annan devis:

på lång sikt tror jag inte att vi kan neka folk möjligheten till bättre utbildning [som förklaring till varför vi självklart inte kan ha färre platser på högskolan (i Fokus)]

om akademiker som bloggar på arbetstid

Tack vare alla tips efter detta inlägg, kommer höstens kurs i institutionell ekonomi att ha ett intressantare artikelkompendium än om jag värkt fram alla idéer själv. För att inte tala om all tid som sparats. Tack!

Ger sidoinkomster riksdagsledamöter mod att gå emot partiledningen?

Riksdagsledamöternas sidoinkomster blir offentliga. Anne-Marie Pålsson gillar inte detta, men menar samtidigt att hennes många sidoinkomster är ett styrketecken: Det gör henne mindre benägen att följa partipiskan att hon har andra penninggivande verksamheter att falla tillbaka på.

Pålsson har en poäng. Men hur stor är effekten i praktiken?

En fallstudie skulle kunna vara när folkpartiet plötsligt förordade övergångsregler mot EU:s fria rörlighet för arbetskraft. Detta gick tvärtemot alla liberalers ideologiska övertygelse, men partiledningen trodde det var bättre att vara taktisk.

Händelsen utgör ett bra test av Pålssons idé: Var det så att de med höga sidoinkomster var mer benägna att gå emot partiledningen i striden om övergångsreglerna? Testet kan naturligtvis utvidgas till andra partier som var splittrade.

Kruxet är såklart att de som röstade om övergångsregler inte är exakt samma ledamöter som nu rapporterat in sina sidoinkomster. Men om överlappningen är någorlunda stor torde detta räcka till en C-uppsats åtminstone.

Läs institutionell ekonomi i Lund!

Tack vare stöd från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser och en välvillig institutionsledning, har jag lyckats trumma igenom en helt ny kurs på Nek i Lund i höst: Institutionell ekonomi.

Vi använder Knacks editerade bok "Democracy, governance and Growth" samt ett artikelkompendium.

(För kommentarstråden: vilka artiklar bör finnas med? Vilka är era favoriter inom institutionell ekonomi? Vilka usla artiklar hör det till allmänbildningen att ändå ha läst?)

Kursen kan läsas av alla som läst åtminstone en termin nationalekonomi.

Kursbeskrivningen:

The course is centred around three questions:

• What are institutions?
• What are the economic consequences of institutions?
• How caninstitutional differences and institutional development be explained?

We depart from the standard definition of institutions as the humanly devised constraints that structure human interaction, covering the difference between formal and informal institutions, as well as the problem of enforcing institutions. In this part we explicitly analyze many of the implicit assumptions in neo-classic economic theory, such as the existence of property rights.

The second part introduces the research regarding institutional explanations of economic outcomes, and thus naturally relates to macro economic issues regarding growth and development.

Finally, the third part discusses how institutional differences and institutional change can be explained. Here, the course will make some use of basic game theory.

Some gender perspective is adopted in this course: A chapter is devoted to discussions of gender and corruption, and gender stereotypes are discussed in relation to the distinction between formal and informal institutions.

Krönika, mars: Om allmänna missuppfattningar om ekonomi

Lite funderingar kring Bryan Caplans bok the myth of the rational voter och Mona Sahlins förslag om stöd till företag i krisorter - här i Sundsvalls Tidning.

Diskussion om framtidens välfärdsstat

Torsdag 3 april, kl 1800, Sveavägen 59. Välkomna!

Mer info.

Kan man ta poäng utan att plugga?

Utbildningsfabriken tuffar vidare, och tidningen Lundagård låter ett antal studenter testa om det går att ta sina poäng utan att plugga. Följ deras blogg här.

Hur jag tror att det går? Vi kan väl säga så här: Jag minns hur det gick till när jag tog 5p arbetssociologi med VG hösten 1993. Jag tror inte de har höjt ribban sedan dess.

Update on 27 mar 2008, kl 8:16 by bergh

lämpligt nog skriver Mats Alvesson i Sydsvenskan idag om kunskapens förfall:

De flesta inser nog att högskolan är överdimensionerad och att det är orimligt att så många måste studera så länge för att lära sig så lite och sedan konkurrera om jobb som ofta inte alls förutsätter högskolestudier.