Bör OS bojkottas?

Å ena sidan har ju exempelvis Frida J Metso rätt: Kinas obehagliga regim stärks av ett lyckat OS-jippo. Å andra sidan är det sällan som bojkotter fungerar på tänkt sätt - och ibland kan de t o m vara kontraproduktiva (Niclas har ordat lite om detta).

Argumentet mot bojkotter är ofta att obehagliga regimer påverkas mer effektivt i rätt riktning av ökade omvärldskontakter. Därför är exempelvis handel, forskningssamarbete och sportjippo av godo.

Argumentet håller, men bara om den som handlar, forskar eller hoppar höjd vågar kritisera regimen på något sätt. Stefan Holm borde inte bara hoppa höjd i Kina, han borde hoppa i en T-shirt som kräver yttrandefrihet. Eller något ditåt.

Tre lästips i väntan på våren

• Daniel Waldenström om Brändströms resursutredning och rädslan för konkurrens i forskarvärlden. (Här tänkte jag även länka till Fredrik Anderssons & Ola Olssons ED-ledare på samma tema, men den ligger såklart inte på nätet...)
• Peter S-W recenserar kritiskt Explaining Postmodernism och försvarar postmodernisen en smula.
• Johan N kämpar vidare för att få klarhet kring den sociala rörligheten i USA.

Vem har rätt om anställningstryggheten?

Per Skedinger har gjort en forskningsöversikt i form av en SNS-bok om en av de mest centrala ekonomisk-politiska frågorna i Sverige just nu: Effekterna av anställningsskydd som exempelvis turordningsreglerna i LAS.

Regeringen, med finansminister Borg i spetsen, brukar ju hävda att de så kallade trygghetslagarna inte har någon effekt på sysselsättningen. Så varför är de då så kritiserade?

Skedingers översikt mynnar ut i tre slutsatser:

1. Trygghetslagar påverkar minskar både uppsägningar och nyrekryteringar, i ungefär samma omfattning. Nivå på arbetslöshet och sysselsättning påverkas därför inte.
2. Sammansättningen av arbetskraften och de arbetslösa förändras dock, till förmån för personer med redan stark ställning på arbetsmarknaden. Omfördelningseffekten av trygghetslagarna är således regressiv.
3. Flera studier pekar på att produktiviteten minskar vid starkt anställningsskydd.

Den tredje punkten var ny för mig, såtillvida att jag inte visste att det fanns forskningsstöd för denna effekt. Anekdotiskt däremot...

Bör barnbidraget behovsprövas?

Nya centern i all ära, men då och då verkar Maud vara ute och snurra när det gäller ekonomiska frågor. Idén om behovsprövat barnbidrag dyker upp med jämna mellanrum i debatten, och nu är det dags igen.

Visst innebär det generella barnbidraget att även miljonärer får barnbidrag (dock ganska få, eftersom det går till modern, och det dräller inte av kvinnliga miljonärer i Sverige). Men miljonärer får grundskola, universitet, sjukvård och pension också. När förmåner prövas mot inkomsten, måste det dras en gräns någonstans i inkomstskalan. Det betyder att det skapas marginaleffekter så att det lönar sig sämre att öka sin inkomst.

En trolig förklaring till att den svenska välfärdsstaten trots höga skatter tycks vara förenlig med god tillväxt är dess generella utformning. På senare tid har skattereformen, ändringar i bostadsbidraget med mera gjort att de flesta får behålla merparten av en inkomstökning själva. Behovsprövat barnbidrag vore att plötsligt göra helt om i denna reformprocess.

Jag är tämligen säker på att finansdepartementet redan förpassat centerns testballong till papperskorgen.

Vad hände med Sverige-dissarna?

August Torngren Wartin har lagt en kommentar i den här nästan två år gamla diskussionstråden om Svensk tillväxt i jämförelse med andra länder. I korthet:

Tillväxt i real BNP, 1997-2006

Sverige 2.8 %
USA 2.7 %
EU15 2.1 %

Källa: Nuteks sammanställning av Eurostat-statistik.

Nu börjar det bli *väldigt* svårt för de som vill svartmåla Sverige att bortförklara Sveriges goda tillväxt med återhämtning efter krisen 1991-93. Samtidigt är det allt fler som (liksom jag) menar att Sveriges goda tillväxt är resultatet av lyckade reformer.

Sverige-dissarna tycks ha tystnat på senare tid. Kanske har de helt enkelt ändrat sig. För det kan väl inte bero på att Sverige numera har borgerlig regering?

Scandinavian Political Studies

Bergh, Andreas and Gissur Erlingsson. 2008. "Liberalization without retrenchment: Understanding the consensus on Swedish welfare state reforms." Forthcoming, Scandinavian Political Studies.

Goda nyheter för de 7 personer (jodå, upp 3 sen januari!!) som förra månaden kikade på detta working paper: En rejält reviderad version är nu på väg ut i Scandinavian Political Studies.

Här kommer ett abstract, för den som vill citera oss omedelbart bums :-)

In 1980, Sweden was a highly regulated economy with several state monopolies and low levels of economic freedom. Less than 20 years later, liberal reforms turned Sweden in to one of the world’s most open economies with a remarkable increase in economic freedom.

While there is resilience when it comes to high levels of taxes and expenditure shares of GDP, there has been a profound restructuring of Sweden’s economy in the 1980s and 1990s which previous studies have underestimated. Furthermore, the degree of political consensus is striking, both regarding the welfare state expansions that characterized Sweden up to 1980, as well as the subsequent liberalizations.

Since established theories have difficulties explaining institutional change, we seek to understand how the Swedish style of policy-making produced this surprising political consensus on liberal reforms. We highlight the importance of three complementary factors: (i) Policy-making in Sweden has always been influenced by, and intimately connected to, social science. (ii) Government commissions have functioned as ‘early warning systems’, pointing out future challenges and creating a common way to perceive problems. (iii) As a consequence, political consensus has evolved as a feature of Swedish style of policy-making. The approach to policy-making has been rationalistic, technocratic and pragmatic. We conclude that the Swedish style of policy making does not only explain the period of welfare state expansion – it is also applicable to the intense reform period of the 1980s and 1990s.

Slutligen, ett stort tack till min festliga medförfattare!

Debatten om kvinnorepresentationens effekt på bolags lönsamhet går vidare

Från ekonominyheterna.se

Förra året väcktes stor debatt i Sverige när tre MBA-studenter vid Uppsala universitet presenterade sin studie. Den baserades på en jämförelse av vinsterna i de 24 bolag på börsen med flest kvinnor i styrelsen med lika många bolag utan någon kvinnlig representation. Resultatet i studien var att kvinno­företagen hade klart bättre ”lönsamhet”. Slutsatsen slog direkt och kraftfullt igenom i medierna, Dagens Industri hade till exempel rubriken ”Nu är det bevisat”. Den här undersökningen har dock sågats brutalt av akademiker. Bland annat har studenterna jämfört absoluta vinster, vilket naturligtvis inte är ett lönsamhetsmått.

Det sista i citatet, dvs att jämförelsen gäller vinsten i kronor räknat och inte satt i relation till omsättningen, antal anställda eller något annat, borde vara tillräckligt för att stänga debatten tills det kommer vettigare undersökningar.

Men icke:

Marie Trollvik är ansvarig för projektet ”Woman to the top”– som tidigare drevs av Jämo. Hon publicerar flera av de härundersökningarna på organisationens hemsida (dock inte den starktifrågasatta från Uppsala universitet) och håller inte alls med omkritiken.

”Det finns tydliga statistiska samband som säger att företag som harkvinnor i ledningen går bättre än de som inte har det. Det räcker förmig. Sedan tycker jag att man borde vända på argumenten och fråga sig:Vad kostar egentligen mansdominansen på toppen? Män tjänar ju tillexempel mer än kvinnor så kanske har vi överbetalda chefer på toppen?”

Ännu en kommentar om boken...

Jag får en hel del mail med funderingar kring Den kapitalistiska välfärdsstaten, men ingen har än så länge nyttjat det diskussionsforum som finns för ändamålet.

Tills nyligen.

Trivialiteter från Texas

Eftersom IQ är så jämrans kontroversiellt, lättar jag nu upp stämningen med tre triviala funderingar från San Antonio, Texas.

1. Klockradion på hotellrummet är inställd på sydstatskonservativ pratradio. Lustigt nog låter den exakt som svensk mainstream-feminism. Orsak: Ämnet som avhandlas är sexualiseringen av flickors kläder i allt lägre åldrar.

2. Som brukligt på amerikanska hotell, ingår obegränsat med kaffe i rumstaxan. Mineralvatten kostar dock $3.50. Hitta en naturlig ekonomisk förklaring till detta, och den torde platsa i Franks bok med dylika.

3. Om lokal stå-uppkomik speglar samhällets värderingar, är Texas inte särskilt trevligt. Det skämtas hejdlöst med Mexikaner, judar, och - ffa - homosexuella. Så är det inte hemma. Å andra sidan kan man skämta om parförhållanden och könsstereotyper om övriga skämt skulle bomba. Precis som i Sverige.

IQ skapar tillväxt, utbildning skapar demokrati?

På konferens i USA, där jag bl a träffade Garrett Jones, som - i strid med all politisk korrekthet - testat att inkludera nationella IQ-mått i tillväxtregressioner.

Han finner att om humankapital förklarar tillväxt, kommer detta från IQ, inte från utbildning:

Intelligence, Human Capital, and Economic Growth: A Bayesian Averaging of Classical Estimates (BACE) Approach

Abstract:

Human capital plays an important role in the theory of economic growth, but it has been difficult to measure this abstract concept. We survey the psychological literature on cross-cultural IQ tests and conclude that intelligence tests provide one useful measure of human capital. Using a new database of national average IQ, we show that in growth regressions that include only robust control variables, IQ is statistically significant in 99.8% of these 1330 regressions, easily passing a Bayesian model-averaging robustness test. A 1 point increase in a nation's average IQ is associated with a persistent 0.11% annual increase in GDP per capita.

Jones, Garett; Schneider, W. Joel, Journal of Economic Growth, 2006

I ett nytt papper på konferensen (ej online) testar Jones även vad som förklarar om ett land är demokratiskt eller ej. Då visar det sig att IQ inte spelar roll - men väl utbildning!

Således: IQ ger ekonomisk tillväxt, utbildning ger demokrati.

Någon kanske invänder att IQ som förklaring är ointressant eftersom den inte kan påverkas. Fel, säger Jones. En solklar policyimplikation av hans forskning är att bistånd bör inriktas på att minska undernäring bland småbarn. En annan är man ska minska blyutsläppen.

Båda påverkar nämligen hjärnans utveckling och sänker IQ, vilket i sin tur har ekonomiska konsekvenser.

Bonusinfo: Intelligenta (egentligen de med höga SAT-scores i USA) klarar sig bättre i Fångarnas dilemma - mer här.

(Finns det verkligen stora IQ-skillnader mellan länder? JA - se bild från pappert ovan)

Update on 10 mar 2008, kl 5:34 by bergh

Se även Niclas inlägg i frågan.

Nationalekonomisk metod

För er som till äventyrs googlat sig hit efter dagens metodföreläsningar i Lund:

• Här finns en fundering och diskussion om der Wiener restaurant.
• Steve Landsburg bok Armchair Economist, (bara 118 kr på Bokus!).
• Wiki-länk till Kuhn, paradigmskifte, Popper, och falsifierbarhet (därav svanen till höger)
• Artikeln "Hur bemöter vi kritiken mot nationalekonomin?" finns här.

Slutligen, lite standup economics. Hans argument för varför handel gör att alla får det sämre är helfestligt.

Är Sydamerikanskt kött verkligen naturvänligare?

Vissa bojkottar Sydamerikanskt kött av miljöskäl. Andra menar att om man alls ska äta kött, är Sydamerikanskt avsevärt bättre än svenskt.

Vägledning i denna djungel hittar man i Naturvårdsverkets rapport om importerat kött från olika länder. Om Brasilien skrivs:

Övergödning av vatten och andra ekosystem från nötköttsproduktionen är för närvarande inte något påtagligt problem i Brasilien. Orsaken är att produktionen bedrivs extensivt på vidsträckta betesmarker [...] Energiåtgången per kg producerat kött är låg tack vare att extensivt skött bete är det helt dominerande fodermedlet. Även om energiåtgången för att transportera köttet till Sverige beaktas så är det brasilianska köttet energisnålt.

Kött från Sydamerika transporteras med containerfartyg. När det gäller antibiotika, råder det skilda bud. Sannolikt varierar det beroende på producent. Enligt Sveriges Radio har billigt sydamerikanskt kött ofta behandlats med antibiotika. Men Hemköp uppger att de som man slutit avtal med inte behandlas med antibiotika. Samma besked ger Annerstedt.

(Ett bonusfynd vid googlandet: Miljöforskaren Jonas Åkerman har räknat ut att flyget Stockholm - Visby släpper ut mindre koldioxid per person än färjorna på sträckan Nynäshamn - Visby.)