Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem


onsdag
sep202006

Är valet en seger för den socialdemokratiska modellen?

Av de statsvetare som paraderat på DN-debatt sedan valet, är det (föga förvånande) Bo Rothstein som varit skojigast. Hans tes är att Reinfeldt må ha vunnit valet - men den socialdemokratiska samhällsmodellen har segrat: De borgerliga kunde vinna endast genom att lägga alla systemskiftesambitioner på hyllan.

På några punkter måste Rothsteins artikel dock modereras en smula:

1. Sverige har inte "exceptionellt hög tillväxt" som Rothstein skriver (ett enskilt kvartal på toppen av en högkonjunktur räcker inte). "Hyfsad" är ett bättre ord. Lite bättre än EU-snittet de senaste åren, men å andra sidan föll Sverige desto mer 90-93.

2. Studerar man i detalj vad som hänt sedan 80-talet, finns det fog att hävda att s gått åt höger minst lika mycket som "de nya moderaterna" nu gått åt vänster.

På en annan punkt skulle man kunna hävda att den borgerliga segern är en återgång till den arbetslinje som en gång var socialdemokraternas, vilket skulle stärka Rothsteins tes. Det formuleras väl exempelvis i Anders Isakssons krönika, också den i DN:

Förre statsministern Ingvar Carlsson [...] liknade talet om moderaterna som "det nya arbetarpartiet" vid en förklädnad för klassisk högerpolitik. "Moderaterna försvarar sin politik med att ett dåligt jobb är bättre än inget jobb alls . . . men inget verkligt arbetarparti skulle formulera alternativen så", skrev Carlsson. Varför? Jo, för att "dåliga jobb nämligen är detsamma som dåliga livsvillkor", förklarade han.

Men vem avgör vilka jobb som är dåliga eller bra? I arbetslinjen som den ursprungligen formulerades fanns inga sådana distinktioner. Ett jobb vilket som helst till avtalad lön var per definition bättre än inget jobb alls.

Talet om dåliga jobb tog fart i början av 1990-talet när LO-facken bekymrade sig för att så kallade Macjobb i de växande servicenäringarna skulle pressa ner lönenivåerna. I förlängningen väntade dramatiskt växande inkomstklyftor, ett två tredjedels-samhälle där majoriteten levde gott och resten hänvisades till att försörja sig på låglönejobb, leva på a-kassan eller hanka sig fram på bidrag.

Numera närmar vi oss de facto detta två tredjedels-samhälle, men fackets varningar har sedan länge tystnat. 

 

tisdag
sep192006

valvaka, vänsteranalys & SVT:s bloggval

Isobel sammanfattar varför det finns skäl att vara glad. Till hennes 9 punkter kan väl bara tilläggas att det gick dåligt för s, v och kd.

Ge oss ett val ger en vänsteranalys av hur Alliansen kunde vinna. Bra diskussionstråd om vart socialdemokratin tar vägen nu.

SVT:s bloggval är avgjort. På slutet rusade Vänster och Joel Malmqvist iväg i ett race om förstaplatsen. Lustig kommentar av Joel här.

tisdag
sep192006

Om Sverigedemokraternas framgångar i Skånes LA

Landskrona har hamnat på tapeten efter Sverigedemokraternas framgångar (22 procent!). Varför? är frågan på allas läppar - här i DN. Ungefär så här skulle en förklaring kunna se ut:

Landskrona var länge en blomstrande industristad där folk jobbade på varvet. Konkurrenskraften upprätthölls på sedvanligt svenskt 70-talsmanér, genom subventioner och devalveringar:

Öresundsvarvet i Landskrona drevs vidare trots en kostnadstäckning på mindre än 50%. Förlusterna hade blivit mindre om delarna sålts vidare direkt istället för att byggas ihop till ett fartyg (Källa: Myhrman, Johan. 1994. Hur Sverige blev rikt. Stockholm: SNS förlag.)

När varvet till slut lades ned 1982 var det Sveriges största uppsägningsbesked någonsin: 1900 personer miste i ett slag sina arbeten enligt wikipedia, 2500 enligt Landskronadirekt.

Arbetsmarknaden fungerade ungefär som man kan förvänta sig i Sverige i en kommun där s styrt oavbrutet (med 1991-94 som enda undantag) sedan rösträttens införande. Arbetslösheten bet sig alltså fast.

Detta är dock bara prologen. Sveriges flyktingmottagande var generöst under det tidiga 90-talet. Många hamnade i Landskrona: Befolkningen ökade med drygt 1 300 invånare 1994 och 600 invånare 1995 som en direkt följd av flyktingmottagandet. Det märks rejält i en håla med runt 25000 invånare. Lokala politiker bad Riksdagen om mer pengar.

I likhet med många andra kommuner, fastnade de nya svenskarna i arbetslöshet och bidragsberoende. Men i Landskrona gömdes inte problemen undan i förorterna - det integrationspolitiska misslyckandet är väl synligt mitt i stadskärnan.

Av Sveriges 290 kommuner är det nu bara fyra som dras med ett högre socialbidragsberoende och bara tio som har fler anmälda brott (enligt Torkild Strandbergs (fp) valbroschyr). Utvecklingen har gjort Landskrona till en gynnsam grogrund för främlingsfientlighet, och Sverigedemokraternas framgångar är ganska logiska.

Debatten är naturligtvis inte ny, 2002-2006 hade Sverigedemokraterna 4 av 51 mandat i Landskronas fullmäktige.

i? Andra bloggar om: , , , ,
måndag
sep182006

Folkpartiet fortsätter ömsa väljare

I Fronesis (pretentiös, lite vänster och lagom obegriplig) skriver Martin Karlsson (full begripligt) om folkpartiet. Hans poäng är att det är onödigt att oja sig över att partier ändrar åsikt över tiden, eftersom verkligheten förändras. Det intressanta är  hur partiets förhållningssätt till verkligheten förändrats.

En annan av Martins poänger är att det nya folkpartiet lockar en annan typ av väljare än det gamla. Den nya folkpartisten är mindre positiv till homoadoption, skuldavskrivning, flyktingmottagning, arbetskraftsinvandring och mer positiv till hårdare straff.

Artikeln bygger på väljarundersökningen efter 2002 års val. Innan årets valrörelse med krav på fler poliser, betyg i ordning & uppförande och en svensk litteraturkanon. Samt naturligtvis innan dataintrångsskandelen som skrämde bort ytterligare runt 2.5 procent från partiet.

Det ska bli intressant att se vad den genomsnittliga fp-väljaren i årets val är för en figur.

i? Andra bloggar om: , ,
måndag
sep182006

LNB-krönika om finansdepartementet och socialdepartementet

Det skulle bli alldeles för stort, och det är en helt galen idé. Men jag tror ändå det är värt att överväga att slå ihop finansdepartementet och socialdepartementet. Mer här.

torsdag
sep142006

Ett skäl att rösta borgerligt

Klippte mig idag. Frisören, en kvinna från Iran, dröjde ungefär 2 sekunder innan hon frågade hur jag skulle rösta. Efter ytterligare några minuter har hon berättat hur hon bor med sin mor, som är sjuk, 70 år gammal och försörjs helt av dotterns frisörsalong. Efter 4 års utredande med 2 överklagande tycker svenska myndigheter fortfarande att modern ska flytta tillbaka till Iran.

Det påminner mig om en fråga jag fick nyligen: Om jag fick välja ett enda skäl att rösta borgerligt på söndag, vilket är det bästa?

Mitt svar blir att det har med flykting- och invandrarpolitiken att göra. Men jag har aldrig lyckats formulera det lika bra som Paula Röttorp i fp:s partistyrelse. På NuBBS (det liberala intranätet, öppet för alla) fann jag följande formulering i hennes presentation. Den bör läsas några gånger, ty det som låter som floskler är i själva verket en skarp juridisk analys av exakt vad som är fel i dagens system.

Det går bara att skämmas över den migrationspolitik som förs i Sverige idag. När det enda skäl som finns att åberopa för att få stanna i Sverige är rädsla och lidande förstärks bara rädsla och lidande hos de asylsökande.

Om det istället fanns en möjlighet att stanna för att arbeta, utvecklas och frivilligt integrera sig, då kommer nog fler att göra just det. Om inte alla ska in under den snäva porten flyktinginvandring blir det lättare för de som har flyktingskäl att få sin sak prövad i rimlig tid och på rimliga villkor.

torsdag
sep142006

Ett skäl att INTE ta debatter mot Sverigedemokraterna

CUF-ordföranden Fredrick Federley ska debattera mot Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson i en TV-soffa. Är det en bra idé?

Sverigedemokraterna stöds av ungefär 2 procent. Säg att Federley är i toppform och får 95 procent av tittarna med sig. Då är det ändå en jätteframgång för SD.

Mer än 98 procent måste tycka att Federley vinner debatten för att SD inte ska gynnas av tilltaget. Visst, Federley är en duktig debattör, men frågan är om ens Bill Clinton skulle klara av att vinna 98% av tittarna...

torsdag
sep142006

Vad man säger sig ha råd till - och vad man faktiskt lägger pengar på

Varning - här kommer ett typiskt gnälligt ekonominlägg som andas oförståelse för låginkomttagares situation.

Mot bakgrund av larmrapporter om att folk "inte har råd" att gå till tandläkaren, har socialdemokraterna lovat en tandvårdsreform för 4 miljarder.

Från DN-debatt: "Varannan låginkomsttagare har inte råd gå till tandläkaren" ... "På ett år har antalet låginkomsttagare som valt bort tandläkaren av ekonomiska skäl trots att de är i behov att tandvård, ökat med nästan 30 procent"

En till: "LO-medlemmarna har inte råd att gå till tandläkare"

En kontroll och lagning av ett mindre hål årligen kostar runt 1500 kronor. Det är 125 kronor i månaden. Hälften om man gör ett tandläkarbesök vartannat år.

Per capita-konsumtionen av godis är 80 kronor i månaden. Exklusive läsk. (Uträknat från artikel i DI). Och trenden är förbluffande: 

Mellan 1993 och 2002 ökade den svenska konsumtionen av godis med 41 procent. (Aftonbladet)

Under de senaste tio åren har godisätandet ökat med 53 procent. ... En tiondel av hushållens matkassar innehåller godsaker (DI)

Nu kan det såklart vara så att det är höginkomsttagare som står för ökningen av godiskonsumtionen, så att kopplingen till låginkomsttagares tandläkarbesök är irrelevant. Men icke:

Dessutom är godisätandet en klassfråga. Ju lägre inkomst och utbildning, desto högre godiskonsumtion.” De svenskar som kan kategoriseras som fattiga spenderar mer pengar på godis. Vad det beror på vet jag inte riktigt, kanske handlar det om att fortsätta unna sig åtminstone en lyx”, säger Jan Brattström. (DI)

Således: Samtidigt som svenskar säger att de oftare väljer bort tandläkaren av ekonomiska skäl, väljer vi att lägga våra ökande reala inkomster (vilket vi haft sedan 1993) på godis i allt större utsträckning.

Å andra sidan: Ökad godiskonsumtion och billigare tandvård är väl ett välståndstecken så gott som något...

Intressant

Andra bloggar om: , , , , ,
tisdag
sep122006

Lästips

En riktigt bra föreläsning av Hans Rosling. En artikel om Sverige i The Economist. Och Nils Janlövs rapport (som låg bakom detta inlägg) om svensk köpkraft och inkomstfördelning, har nu kommit upp här.


tisdag
sep122006

Tillbaka i Stockholm

Här kommer ett oväntat personligt inlägg. Jag har nyss återvänt till stockholm med nattåget efter ett skånebesök. Fantastiskt trevligt och tack till alla inblandade. Sommarens sista bad, en mjuktennis-mixed-dubbel-match i septembersolen (3-6, 4-6, 6-4, 4-6), amatörafton på AF, och nån ny politiskt korrekt charmknutte med glimten i ögat, Lunds bästa restaurang, ännu en FIFA-match med överlägset bollinnehav men helt utan avslut. God mat och gedigna företagareidyllisk kursgård och till slut en liten session på ec med kyckling och mimosasallad (det finns majschips i skåpet, ta för er).

Intressant nog känns det som om jag varit på besök hos vänner och nu återvänt hem.

Nu stundar Acemoglu med flera.

fredag
sep082006

Hur många "står utanför"?

Med hjälp av en excelfil från konjunkturinstitutet kan följande färggranna diagram konstrueras:

365946-461975-thumbnail.jpg Jag gissar att detta är samma siffror som Gunnar Örn nyligen slog upp i DI under rubriken "Siffrorna Persson inte vill du ska se" (eller något ditåt).

Kommentar. Diagrammet visar heltidsekvivalenter och absoluta tal. Som andel av befolkningen är utvecklingen förmodligen marginellt bättre än vad bilden antyder.

Å andra sidan: I dessa siffror saknas den kraftiga expansionen av den högre utbildningen. Fast ingen skulle väl komma på tanken att jämföra nya högskolor med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Eller? Se det här reportaget av min nya favorit-SVT-reporter Julia Thorfinn innan du svarar.

fredag
sep082006

Jobbar svenskar mycket eller lite?

Efter TV4-debatten mellan Persson och Reinfeldt, är det mer angeläget än någonsin att reda ut följande:

Hur kan Reinfeldt påstå att Sverige har sysselsättningsproblem, samtidigt som Persson hävdar att Svenskar nästan jobbar mest i Europa?

Oftast i fall som dessa har båda sidor rätt. I detta fall är Perssons påstående smest lurigt: Han talar nämligen inte om hur mycket svenskar jobbar. Han talar om andelen vuxna svenskar som är sysselsatta (sysselsättningskvoten).

Orsaken till att Sveriges sysselsättningkvot är bland de högsta i världen, är jämställdheten mellan kvinnor och män.

Sverige är tillsammans med Danmark det enda land i världen där kvinnligt förvärvsarbete är nästan lika vanligt som mäns. Detta kan man naturligtvis vara stolt över. Och visst kan socialdemokraterna ta åt sig äran av bland annat den offentliga barnomsorgen som gjort detta möjligt.

Men debatten kring sysselsättning och arbetmarknaden, rör ju de problem som uppstod under 90-talskrisen. Om man studerar sysselsättningskvot för män, eller kikar på hur många timmar som kvinnor eller män faktiskt arbetar, är det uppenbart att de problem Sverige fick under krisen 90-93, är problem vi dras med än idag. Och Sverige ligger inte längre bra till jämfört med andra länder.

Slutsats: Den historiskt och kulturellt betingade höga jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige, gör att det finns ett mått på sysselsättningen som Persson kan använda i valrörelser för att ge sken av att den svenska arbetsmarknaden fungerar bra. Men det gör den inte.

Intressant

Andra bloggar om: , , , ,
Errors occurred while processing template[pageRendered/journal.st]:
StringTemplate Error: Can't parse chunk: {settingHomePageKBArticle}" target="_blank">Learn how.</a></li>
<li>If you have already selected a front page, make sure it is enabled. Click on the Cubes icon (top right) and then click the "enable page" button.</li>
</ol>
</div>

: expecting '"', found '<EOF>'
StringTemplate Error: problem parsing template 'pageRendered/noDefaultModule': null
StringTemplate Error: problem parsing template 'pageRendered/noDefaultModule': null