Senaste poster
Populära


tisdag
sep122006

Tillbaka i Stockholm

Här kommer ett oväntat personligt inlägg. Jag har nyss återvänt till stockholm med nattåget efter ett skånebesök. Fantastiskt trevligt och tack till alla inblandade. Sommarens sista bad, en mjuktennis-mixed-dubbel-match i septembersolen (3-6, 4-6, 6-4, 4-6), amatörafton på AF, och nån ny politiskt korrekt charmknutte med glimten i ögat, Lunds bästa restaurang, ännu en FIFA-match med överlägset bollinnehav men helt utan avslut. God mat och gedigna företagareidyllisk kursgård och till slut en liten session på ec med kyckling och mimosasallad (det finns majschips i skåpet, ta för er).

Intressant nog känns det som om jag varit på besök hos vänner och nu återvänt hem.

Nu stundar Acemoglu med flera.

fredag
sep082006

Hur många "står utanför"?

Med hjälp av en excelfil från konjunkturinstitutet kan följande färggranna diagram konstrueras:

365946-461975-thumbnail.jpg Jag gissar att detta är samma siffror som Gunnar Örn nyligen slog upp i DI under rubriken "Siffrorna Persson inte vill du ska se" (eller något ditåt).

Kommentar. Diagrammet visar heltidsekvivalenter och absoluta tal. Som andel av befolkningen är utvecklingen förmodligen marginellt bättre än vad bilden antyder.

Å andra sidan: I dessa siffror saknas den kraftiga expansionen av den högre utbildningen. Fast ingen skulle väl komma på tanken att jämföra nya högskolor med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Eller? Se det här reportaget av min nya favorit-SVT-reporter Julia Thorfinn innan du svarar.

fredag
sep082006

Jobbar svenskar mycket eller lite?

Efter TV4-debatten mellan Persson och Reinfeldt, är det mer angeläget än någonsin att reda ut följande:

Hur kan Reinfeldt påstå att Sverige har sysselsättningsproblem, samtidigt som Persson hävdar att Svenskar nästan jobbar mest i Europa?

Oftast i fall som dessa har båda sidor rätt. I detta fall är Perssons påstående smest lurigt: Han talar nämligen inte om hur mycket svenskar jobbar. Han talar om andelen vuxna svenskar som är sysselsatta (sysselsättningskvoten).

Orsaken till att Sveriges sysselsättningkvot är bland de högsta i världen, är jämställdheten mellan kvinnor och män.

Sverige är tillsammans med Danmark det enda land i världen där kvinnligt förvärvsarbete är nästan lika vanligt som mäns. Detta kan man naturligtvis vara stolt över. Och visst kan socialdemokraterna ta åt sig äran av bland annat den offentliga barnomsorgen som gjort detta möjligt.

Men debatten kring sysselsättning och arbetmarknaden, rör ju de problem som uppstod under 90-talskrisen. Om man studerar sysselsättningskvot för män, eller kikar på hur många timmar som kvinnor eller män faktiskt arbetar, är det uppenbart att de problem Sverige fick under krisen 90-93, är problem vi dras med än idag. Och Sverige ligger inte längre bra till jämfört med andra länder.

Slutsats: Den historiskt och kulturellt betingade höga jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige, gör att det finns ett mått på sysselsättningen som Persson kan använda i valrörelser för att ge sken av att den svenska arbetsmarknaden fungerar bra. Men det gör den inte.

Intressant

Andra bloggar om: , , , ,
torsdag
sep072006

Lars Ohly, äganderätten och retoriken

Om någon frågar Lars Ohly om vänsterpartiet vill avskaffa kapitalismen och införa planekonomi, skulle han förmodligen skratta och vifta bort frågan som löjlig.

Men när SVT24 nyss sände Ohly i en gymnasieaula, öppnade Ohly med att gå till angrepp på den privata äganderätten: "Problemet med ägandet i Sverige är att det inte är demokratiskt kontrollerat"

Vad menar han? Offentliga utgifter i Sverige motsvarar runt 53 procent av BNP, och har direkt påverkats av demokratiska beslut. Resterande 47 procent får användas i den privata sektorn, inom de lagar och regler som sätts upp av folkvalda församlingar. Inte heller verkar Ohly vara medveten om att tydliga och respekterade privata äganderätter är en oerhört viktig faktor som avgör om ett land blir rikt eller fattigt.

Å andra sidan: Ohly leder ett parti som menar att det nu är ett bra läge att "skrota pensionssystemet och bygga om det från grunden", samt att 200 000 jobb i offentlig sektor och sextimmars arbetsdag med bibehållen lön är hållbara sätt att lösa arbetslösheten. Men eftersom vänsterpartiet inte berättar hur något av detta ska betalas, är jag benägen att hålla med Rättvisepartiet Socialisterna om att det hela bara är retorik:

Vänsterpartiets valplattform är ytterligare ett exempel på det dubbelspel som vänsterpartiet bedriver. I ord kritiserar man nedskärningar och privatiseringar – men i praktiken stöder man denna politik. Det är slående hur man i valplattformen försäkrar att man vill ha en generös tolkning av asylrätten samtidigt som man nyligen gav upp det konkreta kravet på en allmän flyktingamnesti i budgetförhandlingarna med socialdemokraterna
onsdag
sep062006

Yttrandefrihet och vad journalister vet om FirstClass

För en tid sedan fastnade ett stort antal barnböcker som skulle gå som bistånd till Turkiet i tullen, eftersom de kunde innehålla förolämpningar av Kemal Atatürk. Bisarrt. Men nästan lika bisarrt, är att den krönika Sakine skrev i City plockades bort från hennes samling krönikor på city.se. Som hon själv uttryckte saken, "Inte på grund av sakfel eller lagbrott, utan för att tillräckligt många har svårigheter att tåla mina åsikter om en död diktator".

Vidare: Det sätt på vilket det nu skrivs om exempelvis Nina Larsson i fp-skandalen, visar att de flesta journalister inte verkar ha en susning om hur partiernas FirstClass-BBSer fungerar. Lennart R förklarar. (Det faktum att jag länkar detta inlägg betyder inte att jag försvarar dataintrång eller Johan Jakobsson om någon skulle få för sig att göra den tolkningen).

onsdag
sep062006

Köpkraft och fördelning i Sverige och USA - nyare siffror

För en tid sedan, dryftades köpkraft i Sverige och USA här - dock var siffrorna ganska gamla. Därför satte jag ingen mindre än Nils Janlöv på att ta fram mer aktuella siffror. Resultaten kan beskådas i diagrammen intill, och vevas i en debattartikel i Dagens Industri idag (kräver prenumeration).

Diagrammen visar hur köpkraften för hushåll i olika delar av inkomstfördelningen förhåller sig till köpkraften hos det amerikanska medianhushållet.

365946-459105-thumbnail.jpg
1992
 

1992 hade de 30 procent fattigaste fortfarande absolut sett högre köpkraft i Sverige, men på bara 8 år, har den siffran fallit till 10 procent. Det svenska medianhushållet halkade efter från ungefär 80 till  70 procent av den amerikanska medianköpkraften.

 

365946-459108-thumbnail.jpg
2000
Många menar ju att det är relativa skillnader, inte absoluta, som är relevanta för folk. Och med tanke på hur amerikaniserat Sverige är kan det nog tänkas att allt fler svenskar jämför sig med sina amerikanska motsvarigheter, bland låg-, medel- och höginkomttagare.

Relaterat: 

Johan N hade nyligen en post som jämför köpkraften för rika och fattiga i olika länder.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,
tisdag
sep052006

Timbro, skatterna och tillväxten

På torsdag presenterar Timbro rapporten "Häftig skatt eller sexig tillväxt" om sambandet mellan skatter och tillväxt, av doktoranden Jesper Katz. Ur inbjudan:

Den ekonomiska forskningen visar entydigt på ett signifikant samband mellan höga skatter och låg tillväxt för utvecklade länder.

Verkligen?

Jag erkänner villigt att jag är ganska skeptisk till Timbros förmåga att hantera den frågan på ett nyanserat sätt. Här följer fem ganska tunga vetenskapliga publikationer, som inte funnit något entydigt signifikant samband:

  • Agell, J., T. Lindh, och H. Ohlsson. 1997. "Growth and the public sector: A critical review essay." European Journal of Political Economy 13:33-52.
  • Agell, Jonas, Henry Ohlsson, och Peter Skogman Thoursie. 2006. "Growth effects of government expenditure and taxation in rich countries: A comment." European Economic Review 50:211-219.
  • Lindert, Peter H. 2003. "Why the Welfare State Looks Like a Free Lunch." NBER Working Paper No. 9869.
  • —. 2004. Growing Public. Cambridge: Cambridge University Press.
  • Mendoza, Enrique G., Gian Maria Milesi-Ferretti, och Patrick Asea. 1997. "On the Ineffectiveness of Tax Policy in Altering Long-Run Growth: Harberger's Superneutrality Conjecture." Journal of Public Economics 66 1:99-126.


måndag
sep042006

Socialbidrag vs Earned Income Tax Credit

 

I lördags hade jag, Henrik och Niclas en artikel i Sydsvenskan om sambandet mellan skatter, bidrag och arbetsutbud. Rubriken (som vi inte satte själva) är en smula tillspetsad, eftersom vi inte diskuterar skattesänkningar i allmänhet. Vi diskuterar förändringar som gör det mer lönsamt att gå från bidragsförsörjning till arbete.

När man jämför det svenska systemet med det amerikanska, är det inte så konstigt att Sverige har fattiga som fastnat i bidragsberoende, medan USAs fattiga ofta har ett jobb. Det svenska socialbidraget gynnar fritid och bestraffar arbete, medan den amerikanska Earned Income Tax Credit (EITC) gör precis tvärtom.

Den totala effekten av Sveriges och USA:s system kan beskrivas med en kurva som visar disponibel inkomst som funktion av bruttoinkomsten. Diagrammen intill visar även den implicita marginaleffekten, dvs hur mycket av en inkomstökning som försvinner på grund av minskade skatter och bidrag.

365946-457351-thumbnail.jpg 

Som synes är skillnaden enorm. I USA får folk faktiskt betalt för att börja jobba vitt (därav att marginaleffekten är negativ för riktigt låga inkomster). USA har till och med företag som ger fattiga pengar i handen mot att de lämnar in sin inkomstdeklaration - de får nämligen pengar tillbaka från EITC-systemet.365946-457359-thumbnail.jpg

 

Man kan diskutera om arbetsincitamenten i USA är FÖR starka. En minst lika rimlig fråga är varför det råder fullständig enighet från höger till vänster i Sverige om att socialbidragssystemet fungerar enligt rimliga principer och inte behöver reformeras.

(Diagrammen bygger på OECD (2004), "Benefits and Wages", och gäller för en ensamstående utan barn. Motsvarande skillnad råder för alla typer av hushåll.)

fredag
sep012006

Forskaren Bo Malmbergs valblogg - en snabbrecension

Min forskarkollega Bo Malmberg har startat en blogg. Jag tycker att det är utmärkt när forskare lägger sig den politiska debatten. Men jag är en smula skeptisk, av följande skäl:

1. Malmberg kallar sin blogg för "valblogg", har mottot "Fakta sparkar", har registrerat den på www.faktaspark.se, och han skriver att s-studenternas site www.sannasiffror.se han en liknande ambition som hans blogg.

2. Som Mikael påpekat och kritiserat, ignorerar Bo ILO-standard när han diskuterar ungdomsarbetslöshet. Numera tycker även LO-ekonomerna att internationellt jämförbara arbetslöshetsmått är en bra idé, så Bo är ganska ensam i forskarvärlden om att räkna som regeringen vill.

3. Han påstår sig motbevisa tesen om ökande klyftor i Sverige med hjälp av Ginikoefficienter för disponibel inkomst - se detta inlägg.

Sista punkten förtjänar utvecklas. De debattörer (inklusive undertecknad och Lars Leijonborg som Bo citerar) som talar om "den nya ojämlikheten" eller "ett ökande utanförskap", syftar på klyftan mellan de som har och de som inte har ett jobb. Detta måste Malmberg rimligen ha förstått.

Men denna ojämlikhet dyker upp i Malmbergs mått endast genom att den som går på exempelvis akassa med 80 procent av lönen, har 20 procent lägre inkomst.

Den som inte bara stirrar sig blind på pengar, vet att bidragsförsörjning i brist på arbete innebär lidande som vida överstiger den monetära skillnaden mellan arbete och bidrag. Bo vet rimligen detta, men han drar ändå fram ett ojämlikhetsmått som döljer just dessa effekter. Oklart varför.

Till sist: Bo tycks revidera sina inlägg efter kommentarer, istället för att göra tydligt daterade tillägg, och markera ändrade pinsamheter felaktigheter med överstrykning. En struntsak kan tyckas, men dessa normer är inte så dumma när man funderar på hur bloggar bäst bidrar till att debatten blir saklig och transparent.

Jag avlutar dock positivt: Bo verkar ha hittat lite väl kreativt klippande med statistiken i MUF:s valfilm - se detta inlägg

Intressant? Andra bloggar om: , , , ,
fredag
sep012006

Lindbeck om behovet av ett maktskifte

Ganska länge har jag haft en diffus känsla av att även folk med vänstervärderingar borde rösta borgerligt i höstens val, av det enkla skälet att långa maktinnehav av ett och samma parti, aldrig är bra för vare sig landet eller partiet. Just nu verkar exempelvis socialdemokraternas idéutveckling ha stannat av ganska betänkligt.

Men min diffusa känsla är inget mot Assar Lindbecks välformulerade debattartikel idag. Hans argument för maktskifte på rent demokratiska grunder är som följer: 

1. [...] varje regering gör en massa dumheter, som de ansvariga själva har svårt att rätta till eftersom det går prestige i vad man åstadkommit.

2. många som är starkt beroende av politiska beslut blir rädda för att stöta sig med "permanenta" makthavare. Man biter inte gärna den hand som föder en. [...] I dag har många av de klättrande ämbetsmännen blivit förkunnare av regeringspolitik.

3. långvariga regeringsinnehav ofta leder till maktmissbruk: "makt deformerar, absolut makt deformerar absolut". [...] Ett provokativt exempel på maktmissbruk inom medieområdet är regeringens beslut att utse sin före detta vice statsminister till ordförande i Sveriges Television; inte ens Berlusconi kom på en sådan idé.
torsdag
aug312006

Ozonlagret läker?

Malin Sandström har en trevlig blogg om naturvetenskap, främst biologi, medicin och neurovetenskap. Här berättar hon hur Nasa funnit att Ozonlagret tycks läka igen, till stor del beroende på Montreal-protokollet som 1987 satte målet att fasa ut freonanvändandet.

Uttunningen upptäcktes 1980, och pågick fram till 1997. Runt 2050 spås lagret vara tillbaks på 1980 års nivå.

onsdag
aug302006

Arv eller miljö?

Greg Mankiw tipsar om ett intressant papper av bl a Anders Björklund. De har data om utbildning hos adopterades biologiska föräldrar, deras fosterföräldrar och barnens inkomst och utbildning. Och till ingens egentliga förvåning (eller?) skriver de (sid. 12):

the coefficient estimates for biological parents are substantial even for biological parents who are partly or completely absent from the post-birth environment.

Miljö spelar också roll:

coefficient estimates for non-biological rearing parents are almost always positive and usually statistically significant

Mankiw menar dessutom att den biologiska effekten är större än den sociala, men jag tycker inte den slutsatsen har särskilt övertygande stöd i pappret. Se även hans diskussionstråd.