Senaste poster
Populära


torsdag
sep142006

Ett skäl att rösta borgerligt

Klippte mig idag. Frisören, en kvinna från Iran, dröjde ungefär 2 sekunder innan hon frågade hur jag skulle rösta. Efter ytterligare några minuter har hon berättat hur hon bor med sin mor, som är sjuk, 70 år gammal och försörjs helt av dotterns frisörsalong. Efter 4 års utredande med 2 överklagande tycker svenska myndigheter fortfarande att modern ska flytta tillbaka till Iran.

Det påminner mig om en fråga jag fick nyligen: Om jag fick välja ett enda skäl att rösta borgerligt på söndag, vilket är det bästa?

Mitt svar blir att det har med flykting- och invandrarpolitiken att göra. Men jag har aldrig lyckats formulera det lika bra som Paula Röttorp i fp:s partistyrelse. På NuBBS (det liberala intranätet, öppet för alla) fann jag följande formulering i hennes presentation. Den bör läsas några gånger, ty det som låter som floskler är i själva verket en skarp juridisk analys av exakt vad som är fel i dagens system.

Det går bara att skämmas över den migrationspolitik som förs i Sverige idag. När det enda skäl som finns att åberopa för att få stanna i Sverige är rädsla och lidande förstärks bara rädsla och lidande hos de asylsökande.

Om det istället fanns en möjlighet att stanna för att arbeta, utvecklas och frivilligt integrera sig, då kommer nog fler att göra just det. Om inte alla ska in under den snäva porten flyktinginvandring blir det lättare för de som har flyktingskäl att få sin sak prövad i rimlig tid och på rimliga villkor.

torsdag
sep142006

Ett skäl att INTE ta debatter mot Sverigedemokraterna

CUF-ordföranden Fredrick Federley ska debattera mot Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson i en TV-soffa. Är det en bra idé?

Sverigedemokraterna stöds av ungefär 2 procent. Säg att Federley är i toppform och får 95 procent av tittarna med sig. Då är det ändå en jätteframgång för SD.

Mer än 98 procent måste tycka att Federley vinner debatten för att SD inte ska gynnas av tilltaget. Visst, Federley är en duktig debattör, men frågan är om ens Bill Clinton skulle klara av att vinna 98% av tittarna...

torsdag
sep142006

Vad man säger sig ha råd till - och vad man faktiskt lägger pengar på

Varning - här kommer ett typiskt gnälligt ekonominlägg som andas oförståelse för låginkomttagares situation.

Mot bakgrund av larmrapporter om att folk "inte har råd" att gå till tandläkaren, har socialdemokraterna lovat en tandvårdsreform för 4 miljarder.

Från DN-debatt: "Varannan låginkomsttagare har inte råd gå till tandläkaren" ... "På ett år har antalet låginkomsttagare som valt bort tandläkaren av ekonomiska skäl trots att de är i behov att tandvård, ökat med nästan 30 procent"

En till: "LO-medlemmarna har inte råd att gå till tandläkare"

En kontroll och lagning av ett mindre hål årligen kostar runt 1500 kronor. Det är 125 kronor i månaden. Hälften om man gör ett tandläkarbesök vartannat år.

Per capita-konsumtionen av godis är 80 kronor i månaden. Exklusive läsk. (Uträknat från artikel i DI). Och trenden är förbluffande: 

Mellan 1993 och 2002 ökade den svenska konsumtionen av godis med 41 procent. (Aftonbladet)

Under de senaste tio åren har godisätandet ökat med 53 procent. ... En tiondel av hushållens matkassar innehåller godsaker (DI)

Nu kan det såklart vara så att det är höginkomsttagare som står för ökningen av godiskonsumtionen, så att kopplingen till låginkomsttagares tandläkarbesök är irrelevant. Men icke:

Dessutom är godisätandet en klassfråga. Ju lägre inkomst och utbildning, desto högre godiskonsumtion.” De svenskar som kan kategoriseras som fattiga spenderar mer pengar på godis. Vad det beror på vet jag inte riktigt, kanske handlar det om att fortsätta unna sig åtminstone en lyx”, säger Jan Brattström. (DI)

Således: Samtidigt som svenskar säger att de oftare väljer bort tandläkaren av ekonomiska skäl, väljer vi att lägga våra ökande reala inkomster (vilket vi haft sedan 1993) på godis i allt större utsträckning.

Å andra sidan: Ökad godiskonsumtion och billigare tandvård är väl ett välståndstecken så gott som något...

Intressant

Andra bloggar om: , , , , ,
tisdag
sep122006

Lästips

En riktigt bra föreläsning av Hans Rosling. En artikel om Sverige i The Economist. Och Nils Janlövs rapport (som låg bakom detta inlägg) om svensk köpkraft och inkomstfördelning, har nu kommit upp här.


tisdag
sep122006

Tillbaka i Stockholm

Här kommer ett oväntat personligt inlägg. Jag har nyss återvänt till stockholm med nattåget efter ett skånebesök. Fantastiskt trevligt och tack till alla inblandade. Sommarens sista bad, en mjuktennis-mixed-dubbel-match i septembersolen (3-6, 4-6, 6-4, 4-6), amatörafton på AF, och nån ny politiskt korrekt charmknutte med glimten i ögat, Lunds bästa restaurang, ännu en FIFA-match med överlägset bollinnehav men helt utan avslut. God mat och gedigna företagareidyllisk kursgård och till slut en liten session på ec med kyckling och mimosasallad (det finns majschips i skåpet, ta för er).

Intressant nog känns det som om jag varit på besök hos vänner och nu återvänt hem.

Nu stundar Acemoglu med flera.

fredag
sep082006

Hur många "står utanför"?

Med hjälp av en excelfil från konjunkturinstitutet kan följande färggranna diagram konstrueras:

365946-461975-thumbnail.jpg Jag gissar att detta är samma siffror som Gunnar Örn nyligen slog upp i DI under rubriken "Siffrorna Persson inte vill du ska se" (eller något ditåt).

Kommentar. Diagrammet visar heltidsekvivalenter och absoluta tal. Som andel av befolkningen är utvecklingen förmodligen marginellt bättre än vad bilden antyder.

Å andra sidan: I dessa siffror saknas den kraftiga expansionen av den högre utbildningen. Fast ingen skulle väl komma på tanken att jämföra nya högskolor med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Eller? Se det här reportaget av min nya favorit-SVT-reporter Julia Thorfinn innan du svarar.

fredag
sep082006

Jobbar svenskar mycket eller lite?

Efter TV4-debatten mellan Persson och Reinfeldt, är det mer angeläget än någonsin att reda ut följande:

Hur kan Reinfeldt påstå att Sverige har sysselsättningsproblem, samtidigt som Persson hävdar att Svenskar nästan jobbar mest i Europa?

Oftast i fall som dessa har båda sidor rätt. I detta fall är Perssons påstående smest lurigt: Han talar nämligen inte om hur mycket svenskar jobbar. Han talar om andelen vuxna svenskar som är sysselsatta (sysselsättningskvoten).

Orsaken till att Sveriges sysselsättningkvot är bland de högsta i världen, är jämställdheten mellan kvinnor och män.

Sverige är tillsammans med Danmark det enda land i världen där kvinnligt förvärvsarbete är nästan lika vanligt som mäns. Detta kan man naturligtvis vara stolt över. Och visst kan socialdemokraterna ta åt sig äran av bland annat den offentliga barnomsorgen som gjort detta möjligt.

Men debatten kring sysselsättning och arbetmarknaden, rör ju de problem som uppstod under 90-talskrisen. Om man studerar sysselsättningskvot för män, eller kikar på hur många timmar som kvinnor eller män faktiskt arbetar, är det uppenbart att de problem Sverige fick under krisen 90-93, är problem vi dras med än idag. Och Sverige ligger inte längre bra till jämfört med andra länder.

Slutsats: Den historiskt och kulturellt betingade höga jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige, gör att det finns ett mått på sysselsättningen som Persson kan använda i valrörelser för att ge sken av att den svenska arbetsmarknaden fungerar bra. Men det gör den inte.

Intressant

Andra bloggar om: , , , ,
torsdag
sep072006

Lars Ohly, äganderätten och retoriken

Om någon frågar Lars Ohly om vänsterpartiet vill avskaffa kapitalismen och införa planekonomi, skulle han förmodligen skratta och vifta bort frågan som löjlig.

Men när SVT24 nyss sände Ohly i en gymnasieaula, öppnade Ohly med att gå till angrepp på den privata äganderätten: "Problemet med ägandet i Sverige är att det inte är demokratiskt kontrollerat"

Vad menar han? Offentliga utgifter i Sverige motsvarar runt 53 procent av BNP, och har direkt påverkats av demokratiska beslut. Resterande 47 procent får användas i den privata sektorn, inom de lagar och regler som sätts upp av folkvalda församlingar. Inte heller verkar Ohly vara medveten om att tydliga och respekterade privata äganderätter är en oerhört viktig faktor som avgör om ett land blir rikt eller fattigt.

Å andra sidan: Ohly leder ett parti som menar att det nu är ett bra läge att "skrota pensionssystemet och bygga om det från grunden", samt att 200 000 jobb i offentlig sektor och sextimmars arbetsdag med bibehållen lön är hållbara sätt att lösa arbetslösheten. Men eftersom vänsterpartiet inte berättar hur något av detta ska betalas, är jag benägen att hålla med Rättvisepartiet Socialisterna om att det hela bara är retorik:

Vänsterpartiets valplattform är ytterligare ett exempel på det dubbelspel som vänsterpartiet bedriver. I ord kritiserar man nedskärningar och privatiseringar – men i praktiken stöder man denna politik. Det är slående hur man i valplattformen försäkrar att man vill ha en generös tolkning av asylrätten samtidigt som man nyligen gav upp det konkreta kravet på en allmän flyktingamnesti i budgetförhandlingarna med socialdemokraterna
onsdag
sep062006

Yttrandefrihet och vad journalister vet om FirstClass

För en tid sedan fastnade ett stort antal barnböcker som skulle gå som bistånd till Turkiet i tullen, eftersom de kunde innehålla förolämpningar av Kemal Atatürk. Bisarrt. Men nästan lika bisarrt, är att den krönika Sakine skrev i City plockades bort från hennes samling krönikor på city.se. Som hon själv uttryckte saken, "Inte på grund av sakfel eller lagbrott, utan för att tillräckligt många har svårigheter att tåla mina åsikter om en död diktator".

Vidare: Det sätt på vilket det nu skrivs om exempelvis Nina Larsson i fp-skandalen, visar att de flesta journalister inte verkar ha en susning om hur partiernas FirstClass-BBSer fungerar. Lennart R förklarar. (Det faktum att jag länkar detta inlägg betyder inte att jag försvarar dataintrång eller Johan Jakobsson om någon skulle få för sig att göra den tolkningen).

onsdag
sep062006

Köpkraft och fördelning i Sverige och USA - nyare siffror

För en tid sedan, dryftades köpkraft i Sverige och USA här - dock var siffrorna ganska gamla. Därför satte jag ingen mindre än Nils Janlöv på att ta fram mer aktuella siffror. Resultaten kan beskådas i diagrammen intill, och vevas i en debattartikel i Dagens Industri idag (kräver prenumeration).

Diagrammen visar hur köpkraften för hushåll i olika delar av inkomstfördelningen förhåller sig till köpkraften hos det amerikanska medianhushållet.

365946-459105-thumbnail.jpg
1992
 

1992 hade de 30 procent fattigaste fortfarande absolut sett högre köpkraft i Sverige, men på bara 8 år, har den siffran fallit till 10 procent. Det svenska medianhushållet halkade efter från ungefär 80 till  70 procent av den amerikanska medianköpkraften.

 

365946-459108-thumbnail.jpg
2000
Många menar ju att det är relativa skillnader, inte absoluta, som är relevanta för folk. Och med tanke på hur amerikaniserat Sverige är kan det nog tänkas att allt fler svenskar jämför sig med sina amerikanska motsvarigheter, bland låg-, medel- och höginkomttagare.

Relaterat: 

Johan N hade nyligen en post som jämför köpkraften för rika och fattiga i olika länder.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,
tisdag
sep052006

Timbro, skatterna och tillväxten

På torsdag presenterar Timbro rapporten "Häftig skatt eller sexig tillväxt" om sambandet mellan skatter och tillväxt, av doktoranden Jesper Katz. Ur inbjudan:

Den ekonomiska forskningen visar entydigt på ett signifikant samband mellan höga skatter och låg tillväxt för utvecklade länder.

Verkligen?

Jag erkänner villigt att jag är ganska skeptisk till Timbros förmåga att hantera den frågan på ett nyanserat sätt. Här följer fem ganska tunga vetenskapliga publikationer, som inte funnit något entydigt signifikant samband:

  • Agell, J., T. Lindh, och H. Ohlsson. 1997. "Growth and the public sector: A critical review essay." European Journal of Political Economy 13:33-52.
  • Agell, Jonas, Henry Ohlsson, och Peter Skogman Thoursie. 2006. "Growth effects of government expenditure and taxation in rich countries: A comment." European Economic Review 50:211-219.
  • Lindert, Peter H. 2003. "Why the Welfare State Looks Like a Free Lunch." NBER Working Paper No. 9869.
  • —. 2004. Growing Public. Cambridge: Cambridge University Press.
  • Mendoza, Enrique G., Gian Maria Milesi-Ferretti, och Patrick Asea. 1997. "On the Ineffectiveness of Tax Policy in Altering Long-Run Growth: Harberger's Superneutrality Conjecture." Journal of Public Economics 66 1:99-126.


måndag
sep042006

Socialbidrag vs Earned Income Tax Credit

 

I lördags hade jag, Henrik och Niclas en artikel i Sydsvenskan om sambandet mellan skatter, bidrag och arbetsutbud. Rubriken (som vi inte satte själva) är en smula tillspetsad, eftersom vi inte diskuterar skattesänkningar i allmänhet. Vi diskuterar förändringar som gör det mer lönsamt att gå från bidragsförsörjning till arbete.

När man jämför det svenska systemet med det amerikanska, är det inte så konstigt att Sverige har fattiga som fastnat i bidragsberoende, medan USAs fattiga ofta har ett jobb. Det svenska socialbidraget gynnar fritid och bestraffar arbete, medan den amerikanska Earned Income Tax Credit (EITC) gör precis tvärtom.

Den totala effekten av Sveriges och USA:s system kan beskrivas med en kurva som visar disponibel inkomst som funktion av bruttoinkomsten. Diagrammen intill visar även den implicita marginaleffekten, dvs hur mycket av en inkomstökning som försvinner på grund av minskade skatter och bidrag.

365946-457351-thumbnail.jpg 

Som synes är skillnaden enorm. I USA får folk faktiskt betalt för att börja jobba vitt (därav att marginaleffekten är negativ för riktigt låga inkomster). USA har till och med företag som ger fattiga pengar i handen mot att de lämnar in sin inkomstdeklaration - de får nämligen pengar tillbaka från EITC-systemet.365946-457359-thumbnail.jpg

 

Man kan diskutera om arbetsincitamenten i USA är FÖR starka. En minst lika rimlig fråga är varför det råder fullständig enighet från höger till vänster i Sverige om att socialbidragssystemet fungerar enligt rimliga principer och inte behöver reformeras.

(Diagrammen bygger på OECD (2004), "Benefits and Wages", och gäller för en ensamstående utan barn. Motsvarande skillnad råder för alla typer av hushåll.)