Senaste poster
Populära
Google Scholar


tisdag
maj272014

I ekonomisk debatt om integrationen av invandrare på arbetsmarknaden

Min ECIPE-rapport förra året har utvecklats till en artikel i Ekonomisk Debatt.

Ur abstract:

De förslag som är mest populära bland de svenska riksdagspartierna för att minska utlandsföddas utanförskap på arbetsmarknaden är att bekämpa främlingsfientlighet och höja de utlandsföddas utbildningsnivå. En jämförande analys av OECD-länderna tyder dock snarare på att länder med stora arbetsmarknadsgap kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät. Länder med mindre arbetsmarknadsgap har också högre inkomstspridning. Vägen mot minskade arbetsmarknadsgap i Sverige tycks således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad
facklig makt och ökad inkomstspridning.

Några skillnader gentemot vad jag tidigare skrivit:

I ECIPE-rapporten studeras kvoter, medan ED-artikeln studerar täljare och nämnare separat. Således syns exempelvis att länder med mer täckande kollektivavtal har både högre arbetslöshet bland utlandsfödda och lägre arbetslöshet bland födda inom landet.

ED-artikeln visar att det tycks finnas en trade-off, sådan att att länder med små arbetsmarknadsgap har större inkomstspridning.

I ED-artikeln testas också några nya tänkbara förklarande variabler: OECDs social expenditure, ett index för integrationspolitiken (Mipex, vari Sverige klarar sig jättebra) samt asylinvandringstryck (asylansökningar per capita). De två förra förklarar inte mycket, medan asylmåttet spelar viss roll.

Här är analysen för arbetslöshet:

image

Här är analysen för sysselsättning:

image

Slutligen: Här är data i excel-format för den som vill testa egna specifikationer.

torsdag
maj222014

McCloskey om betydelsen av kapital (relativt liten)

Jag gillar McCloskeys konsekventa strävan efter att se den stora bilden. Size matters. Ur the spectator:

She [McCloskey] doesn’t even like the word capitalism, on the grounds that capital is not what got us where we are today. ‘If Scotland is trying to become Holland, then capital accumulation is how to do it. That will double your income, maybe triple it.’ But for her, that sort of accumulation is a scratch-card-sized prize — and the lottery jackpot beckons. She enthuses about the Great Enrichment of the 19th century.

‘What happened, understand, is not 100 per cent growth, but anywhere from 2,900 per cent growth to 9,900 per cent growth. A factor of either 30 or 100.’

That jump in incomes came about not through thrift, she says, but through a shift to liberal bourgeois values that put an emphasis on the business of innovation.

onsdag
maj142014

Ruist på SVT-play om hur det blev med den sociala turismen

SVT-play finns en diskussion mellan forskaren Joakim Ruist, Katrine Kielos och Tove Lifvendahl som är sevärd, inte minst pga Ruists intressanta sammanfattning av hur det gick när Sverige efter många politiska turer tillsammans med Storbritannien och Irland valde att inte tillämpa övergångsregler för arbetskraftsrörligheten inom EU.

onsdag
maj142014

Symposium om forskningens samhällsansvar - minnesanteckningar

Igår var jag på ett heldagssymposium i Lund, anordnat av Kung. Fysiografiska Sällskapet (!). Tema: Forskningens samhällsansvar. Presentationerna gav upphov till många tankar, så här följer de sedvanliga minnesanteckningarna (fakta helt overifierade):

Inledning av Ulf Körner & Peter Sylwan:

  • Tycho Brahes forskningsanslag motsvarade 1% av BNP.
  • Kemister smakar på det mesta
  • Ett pollenkorn av vete rymmer 18 Mb data lagrade i dna

Claes Dahlgren: Hur och när ska forskningskvalitet bedömas för att ge god utdelning?

  • VR liknar alltmer en myndighet för verksamhetsstyrning
  • Olyckligt att medel anslås i stor utsträckning på basis av planerad forskning - leder till att forskare anlitar konsulter för att skriva ansökningar.
  • Bisarrt att VRs procedurer kan innebära att varje ansökan läses av endast en sakkunnig.
  • Bättre att anslå på basis av tidigare prestationer

Lennart Thörnqvist om fusionsforskning

  • Fusionsforskning kan vara vår tids alkemi
  • ett politiskt projekt som var det enda konkreta resultatet av 80-talets toppmöten mln USA och Sovjetunionen
  • En jätteanläggning som ska byggas har blivit gravt politiserad, stöd levererar i form av kabel snarare än pengar, och supraledarna måste komma från bl a Kina, Japan, USA och EU

Sten Stymne: Är motståndet mot gentekniken på växter ett brott mot mänskligheten?

  • Greenpeace grundare hoppade av organisationen pga dess motstånd mot GMO. (NB: verkar onekligen stämma)
  • En av de största globala utmaningarna är att ge föda åt ytterligare 2 miljarder på existerande åkrar, utan att avverka mer regnskog. GMO gör detta mycket enklare.
  • Efter 20 års användande har inga negativa hälsoeffekter funnits, men dessa forskningsresultat inte haft någon som helst effekt på den allmänna opinionen.
  • Annika Åhnberg gjorde en klok invändning: Motstånd mot GMO minskar knappast av att rikta kritik mot hela idén om ekologisk odling. Två bra inslag i ekologisk odling är crop rotation och mindre/bättre bekämpningsmedel.
  • Sedan 2005 har Sverige ett mål på 20 procent ekologisk odling inom Sverige. Inför detta beslut gjordes ingen miljökonsekvensbeskrivning.
  • Ja, det finns gifter i maten. Dagens analysmetoder gör att även extremt små mängder kan detekteras. Skilj på existens och storlek! Äpplen är farliga först vid konsumtion av 400 kg dagligen.

Bo Rothstein: Vad får forskaren säga?

  • Cole: The great american university är en bok att kolla upp 
  • Bo sade till mig att det enda ekonomer numera är eniga om är en metodmässig verktygslåda, vilket jag höll med om. Jag avstod från att säga något om statsvetare och fyrfältsmatriser.
  • Bo presenterade en fyrfältsmatris av statsvetare i två dimensioner: publicerar sig flitigt vetenskapligt och sådana som syns ofta i media. Endat tre gör båda, medan 17 resp arton gör det ena men inte det andra. Enighet rådde om att det största problemet är att de flesta varken publicerar sig vetenskapligt eller syns i massmedia. Anders Sundell gavs credit för dessa siffror.
  • En publikfråga undrade om det faktum att de enda som påpekar att den globala uppvärmningen tycks ha avstannat (de senaste 18 åren) är pensionerade forskare, beror på att de inte hänger med i forskningen eller på att de inte behöver vara följsamma längre.

Ulrika Sahlin: När beslutsfattare knackar på - att vara beredd att ge ett vetenskaplig svar

  • När forskare uttalar sig kan det vara klokt att vara Bayesiansk. Dock är det mycket svårt att lära sig Bayesiansk sannolikhetsteori vid Lunds universitet.

Ulf Ellervik: Populärvetenskap eller vetenskaplig popularitet?

  • När 8 doktorander i kemi fick frågan från en journalist om det är sant att coca cola kan användas som rostborttagningsmedel, valde alla att bolla frågan vidare till någon annan - trots att frågan är i det närmaste trivial (även för mig som läste kemi senast på gymnasiet: coca cola är surt och bör således fungera, dock sannolikt inte kostnadseffektivt).
onsdag
maj072014

Sökes: forskningsöversiktsartikel om kolonialismens betydelse för västvärldens välstånd

Här är en intressant text av Mattias Svensson om Podcasten Flumskolans drift med Johan Lundbergs bok Ljusets fiender.

I korthet: Flumskolans Po Tidholm och Johannes Klenell påpekar att när Johan Lundberg skriver om "den oerhörda expansion som präglade västvärlden under andra halvan av 1800-talet” har han glömt tre saker:

  • kolonialismen
  • "att hela det där välståndet byggde egentligen på en helt oreglerad arbetsmarknad som förslavade massorna"
  • "att det här förnuftet och bildningen och upplysningstanken existerade i en litenlitenliten elit." 

Svensson påpekar att kolonialismen spelade en mycket liten roll för utvecklingen, bl a för att utvecklingen i flera fall kom först och var en förutsättning för kolonisering snarare än tvärtom, att perioden sammanföll med slaveriets avskaffande och stigande reallöner för första gången på 600 år, samt slutligen att upplysningstanken förvisso började hos en elit med snabbt spred sig till allt fler.

Min fundering: Bortsett från de uppenbara problemen med kolonialismen, har den inneburit att många än idag har en skev bild av vad som skapat de flesta rika länders välstånd. Detta ger i sin tur problematiska analyser av vad som bör göras för att minska fattigdomen i världen idag.

Svenssons källor är Phelps och McCloskey. Jag är inte säker på att dessa är trovärdiga i målgruppens ögon. Dessutom är ffa McCloskeys böcker tegelstenar. Finns möjligen en kort forskningsöversikt i ämnet kolonialismens betydelse för västvärldens välstånd?

Kanske ska jag ha en ruta om ämnet i nästa version av Den kapitalistiska Välfärdsstaten.

lördag
apr262014

Krönika om social rörlighet

I den fördelningspolitiska redogörelsen i vårbudgeten görs något intressant och lovvärt: Man räknar på social mobilitet i Sverige. Bland det mest intressanta är beräkningarna av hur vanligt det är att någon är kvar i lägsta decilen efter 5 år. Denna beräkning görs för perioden 1995-2000 och 2007-2012.

 Intressant nog har uppåtrörligheten minskat: Numera är uppemot 50 procent kvar i den lägsta decilen efter fem år, jämfört med 40 procent på 90-talet.
NewImageDet är lovvärt att denna statistik tas fram men det är tråkiga nyheter att rörligheten minskar.

torsdag
apr242014

Fungerar friare, icke-traditionell matematikundervisning bättre?

I Economics of Education Review är en artikel på väg ut som undersöker effekterna av en matematikundervisningsreform i Kanda. (gratis wp-version).

Här är artikelns highlights:

• We evaluate the effects of teaching method reform on math scores in grades 2 to 10.

• Evaluation based on a natural experiment implemented in the early 2000'sin Canada.

• Impact estimated for the distribution of scoresand mean scores.

• Strong negative effects estimated on all points of the distribution and means.

• More negative effect obtained in the later grades of high school.

Genom det experimentella upplägget anser alltså författarna att de hittat orsakseffekter. Utfallet mäts dock med betyg snarare än provresultat, men effekten är alltså tydligt negativ för både duktiga och mindre duktiga elever.

Då undrar man såklart: Vad var det för reform? Den innebar att traditionell matematikundervisning ersattes av en ny metod,

...designed to enable students to “find answers to questions arising out of everyday experience, to develop a personal and social value system, and to adopt responsible and increasingly autonomous behaviors”. […] In the classroom, students were expected to be more actively involved in their own learning and take responsibility for it. Critical to this aspect was the need to relate their learning activities to their prior knowledge and transfer their newly acquired knowledge to new situations in their daily lives. “Instead of passively listening to teachers, students will take in active, hands-on learning. They will spend more time working on projects, doing research and solving problems based on their areas of interest and their concerns. They will more often take part in workshops or team learning to develop a broad range of competencies.”

Det låter ju bra, men det var det alltså inte. Dessutom låter det för en lekman ganska likt den trend som rått inom svensk skola ett bra tag.

Kanske är matematik ett ämne vars inlärning till viss del faktiskt främjas av att tyst lyssna på en lärare?  

torsdag
apr172014

Göteborgs universitets oseriösa rubriker

Rubrikmakarna på Göteborgs universitet tycks ha varit framme igen:

Rubrik: Sverige tjänar på oreglerad invandring

Faktiskt resultat: Den genomsnittlige invandraren från Rumänien eller Bulgarien, som kom till Sverige under ländernas första fyra år av EU-medlemskap, utgjorde 2011 en nettovinst för den svenska offentliga sektorn på 30 000 kronor.

Här är en annan klassiker:

Rubrik: Skolans avreglering orsak till att alltfler unga kan tänka sig diktatur

Faktiskt resultat: Andelen som kan tänka sig diktatur förklaras i regressioner bäst av individens utbildning.

onsdag
apr092014

Munk och Sachs i ECONtalk

Podcasterna på Econtalk är ofta intressanta. Särskilt intressant blir det när Nina Munk (författare till The Idealist, i vilken Jeff Sachs beskrivs på ett inte helt smickrande sätt)  intervjuas i ett program, och Jeff Sachs ber om att få komma för att försvara sig i ett senare, extra långt, program.

onsdag
apr092014

Papper och Hamburgare i Charleston – APCS 2014

2014-03-07 05.49.42 Bättre sent än aldrig – här är en avrapportering från Annual meeting of the American Public Choice Society i Charleston (Länk), South Carolina 6-9 mars. Precis som tidigare gäller att minisammanfattningarna är min tolkning och värdering av vad som framkom vid presentationen, vilket inte bör sammanblandas med vad som står i ev. framtida publicerade artiklar.

-------------------

When Good Little Debts Went Bad:An Empirical Study of Small Claims Litigation in Augusta County, Virginia, 1746-1755  av Atin Basuchoudhary: Domstolarna i Augusta County på 1700-talet tycks ha varit icke-korrupta och rättvisa – vilket är förvånande givet hur rättsväsendet där och då brukar beskrivas.

Default Without Capital Account: The Peculiar Economics of Municipal Bankruptcy
av Lotta Moberg:
En kommun kan sägas gå i konkurs när den inte får bailouts av någon högre nivå av den offentliga makten.

Witch Trials av Jacob Russ & Peter Leeson: Ett intressant papper som visar att häxbränningar var vanligare i regioner där protestanter och katoliker konkurrerade om massorna. (länk)

Lösryckt notering: Enligt Richard Wagner är John Stuart Mill inte särskilt konsekvent i sitt tyckande (“not nice and tight… we use him only when we agree with him”). Möjligen gäller detta inte bara JS Mill.

Keynote: Dani Rodrik: When ideas trump interest: Rodrik presenterade en allmän idé om hur institutionell förändring ofta blockeras av en veto-aktör, och varför fördelningsfrågor därför måste tas på allvar. Pete Boettkes kommentarer efteråt var artigare än vad folk väntade sig (inkl Rodrik själv). Relaterat papper av Rodrik i JEP 2009 (pdf).

Political Institutions, Political Change and Growth Accelerations in the Nordic Countries, 1820-2010 av Christian Bjørnskov: Growth accelerations i de nordiska länderna tenderar inträffa under regeringar som inte gör särskilt mycket.

Keynote: James Gwartney: The Public Choice Revolution in Economics Practice and Education: En kvantitativ analys av läroböcker för anivå i nationalekonomi visar att dessa i mycket större utsträckning tar upp marknadsmisslyckanden än politiska misslyckanden (störst är obalansen i Krugman & Wells bok). Ställde (men besvarade inte) den intressanta frågan varför Friedman hade sådant enormt inflytande på mainstream makro-ekonomi, medan Buchanan & Tullock hade så litet inflytande på mainstream politisk ekonomi.

Ett citat från Samuelsons klassiska lärobok, 12e upplagan (!) visas på bilden.image

Economic Freedom, Homeownership, and Unemployment av Frank Stephenson: Det empiriska stödet för den så kallade Oswald-hypotesen, att homeownership ger minskad arbetskraftsrörlighet och därmed ökad arbetslöshet, blir insignifikant när ekonomisk frihet på delstatsnivå kontrolleras för.

Hamburgare på denna konferens njöts på Five guys. På hotellet fanns shrimp & grits på frukostmenyn. Perfekt start på dagen.

2014-03-07 07.16.44

torsdag
mar202014

Svenskt näringsliv och agneta Berge om lägstalöner

Svenskt Näringslivs strategi numera tycks vara att släppa ganska tunga rapporter med ambitionen att vara forskningsförankrade. Det bör uppmuntras – men det skapar också viss sårbarhet.

Jag missade senaste seminariet om lägstalöner och arbetsmarknadsutfall, där Agneta Berge, Göran Hjelm och Lars Calmfors kommenterade Susanne Spectors rapport “Lägstalöner och lönespridning — effekter på samhällsekonomin” och som substitut läste jag vad Agneta Berge skrev efter seminariet:

Ingången i rapporten är i huvudsak observationen att 1) unga och lågutbildade är överrepresenterade i arbetslösheten i Sverige och att 2) lönerna för dessa grupper är höga i Sverige i ett internationellt perspektiv. Men redan här finns anledning att stanna upp. För det framgår inte vad som är ett internationellt perspektiv och inga jämförelser görs.

Inga internationella jämförelser? Det kanske är en miss i rapporten, men det är knappast något som Svenskt Näringsliv vill (eller brukar dölja): Lägstalönerna i de svenska kollektivavtalen är väldigt höga jämfört med motsvarande i andra länder:

image

Berge tycks någorlunda nöjd med redovisningen av det empiriska kunskapsläget: De flesta studier av minimilöner hittar inga eller endast små negativa sysselsättningseffekter. Om detta skriver Berge helt korrekt

Dock ska det understrykas att detta är i USA, och att slutsatser från studier i USA antagligen inte direkt ska översättas till Sverige, eftersom de institutionella miljöerna ser så olika ut.

Den som kikar på diagrammet ovan, ser att det finns en tämligen uppenbar skillnad mellan Sverige och USA (utöver de institutionella miljöerna), nämligen att lägstalönerna i USA är 1/3 av medellönen, i Sverige är de 2/3. Det är knappast någon dödsstöt mot vanlig neoklassisk ekonomisk analys att sysselsättningseffekterna av minimilöner i USA är minimala.

måndag
mar172014

Krönika om pensionsprognosen - och ett konstruktivt förslag

Idag får en av mina favoritkäpphästar komma ut och springa, denna gång på svenskans ledarsida. Det rör sig om att pensionsprognosen görs med det orealistiska tillväxtantagandet 0 procent (!) och - framför allt - att man inte informerar om hur avgörande tillväxten är för pensionen.

Just nu fungerar inte länken till pensionsmyndighetens sida om det orangefärgade kuvertet men här är det informationsdokument jag nämner i krönikan:

I det orangefärgade kuvert som i dagarna skickas ut till miljontals svenskar görs det anmärkningsvärda antagandet att den svenska ekonomin slutar växa när prognosen görs och sedan står still fram till pensioneringstillfället. I ett informationsdokument på Pensionsmyndighetens webbsida framgår att myndigheten själv anser att antagandet är mycket orealistiskt – men likväl görs det. Förklaringen finns i samma dokument: Med hjälp av fokusgrupper har myndigheten nämligen kommit fram till att svenskar ”har svårt att förhålla sig till begreppet tillväxt.”

I ett försök att vara konstruktiv, har jag nedan skissat på hur en bild skulle kunna illustrera både pensionsprognosen och hur den beror på den ekonomiska tillväxten: 

NewImage

Efterhand som man närmar sig pensionsåldern blir den svarta linjen längre och de streckade prognoslinjerna kortare. Samma princip kan naturligtvis användas för att illustrera effekten av olika pensionsåldrar. Skulle en variant på denna bild vara helt obegriplig för folk? Kanske. Den är naturligtvis inte helt lättillgänglig, men den är knappast svårare än bilden nedan, som funnits med de senaste åren och som länge fascinerat mig. Jag undrar vad fokusgrupperna säger om den?

NewImage