Senaste poster
Populära


onsdag
mar052014

S-gruppens förslag för minskad arbetslöshet

Efter att stora socialförsäkringsutredning stoppades i malpåse är dagens avrapportering från s-ekonomerna kanske den utredning jag varit mest nyfiken på under lång tid.

I gruppen: Mårten Palme, Bertil Holmlund, Eva Mörk och Robert Östling.

Nedan följer de 10 punkterna i debattartikeln och mina omedelbara reaktioner:

1. Arbetslösheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad mellan olika grupper. Arbetslöshet drabbar i allra störst utsträckning människor utan gymnasieexamen, ungdomar och utrikes födda. Ungdomar och utrikes födda har dessutom en svagare ställning på arbetsmarknaden än i flertalet jämförbara länder. Ofta står kommunerna för försörjning och aktivering av dessa grupper. Politik för lägre arbetslöshet bör särskilt utformas med dessa grupper i åtanke.

Bra. Har påpekat detta till leda. Det bådar gott att det kommer som första punkt, och höjer förväntningarna på strukturella grepp (och att vi slipper pratet om att räntan borde vara ännu lägre…)

2 Politiken bör inriktas på att stärka utsatta grupper snarare än att försöka anpassa arbetsmarknaden efter dem. Konstaterandet att vissa grupper står långt från arbetsmarknaden leder till ett politiskt vägval: Antingen kan man försöka stimulera framväxten av fler låglönejobb för dessa grupper, eller så kan man – vilket vi förordar – försöka föra dessa grupper närmare arbetsmarknaden och de högproduktiva jobb som finns och som Sverige behöver fler av.

Trist. Vägvalet är faktiskt delvis konstruerat: Det finns inget som hindrar att man både anpassar arbetsmarknaden och stärker gruppernas humankapital. I den mån det finns saker man enklast lär sig på jobbet, finns det t o m komplementariteter mellan dessa båda strategier. S kanske är det enda parti som klarar av att föra en politik som gör både och.

3 Sverige behöver en bättre utbildad arbetskraft. Det finns en myt att Sverige skulle ha en överutbildad arbetskraft. I själva verket ligger utbildningsnivån i Sverige nära OECD-genomsnittet. Högre utbildning är starkt förknippat med högre sysselsättning, både bland inrikes och utrikes födda. Särskilt tufft är det för personer utan gymnasieexamen. Vi föreslår därför generella utbildningssatsningar för att fler ska kunna läsa in gymnasieexamen: ungdomsgaranti för att säkerställa att ungdomar ges möjlighet att komplettera sin gymnasieutbildning och ett nytt kunskapslyft som möjliggör för arbetslösa vuxna att läsa in gymnasieexamen med bibehållen arbetslöshetsersättning.

Väntat, men likväl ganska vettigt. Noterar att man fokuserar på gymnasiekompetens snarare än högskola, vilket tyder på insikt om att bygga kunskap från grunden. Bra. Det knepiga blir att garantera kvalitet i utbildningen och att skapa incitament att välja utbildningen som är gångbar på arbetsmarknaden!

4 Arbetsmarknadspolitiken bör inriktas på att subventionera övergång från arbetslöshet till arbete snarare än att subventionera hela befolkningsgrupper. Generella skattelättnader för alla som arbetar – såsom nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga – skapar få jobb och är dyra i termer av uteblivna skatteintäkter.

Intressant. Korrekt är att jobbskatteavdraget i praktiken främst är ett sätt att sänka skatten, och först i andra hand (eller tredje) ett sätt att bekämpa arbetslöshet. Det enklaste sättet att stärka incitamenten för övergång till arbete är att tydligare än idag trappa av akassa med tiden, och införa en bortre parentes. Men här används istället ordet subventionera… [läser nyfiket vidare]

5 Aktiv arbetsmarknadspolitik kan minska arbetslösheten. Forskningen visar att riktade anställningsstöd, förstärkta förmedlingsinsatser och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning med ett stort inslag av arbetsgivarkontakter är betydelsefulla åtgärder för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. För att minska undanträngningseffekterna är det viktigt att de subventionerade anställningarna riktas till personer med svag ställning på arbetsmarknaden.

Korrekt återgivande av forskningen – även om jag hade önskat ett resonemang om hur troligt det är att den faktiskt förda arbetsmarknadspolitiken blir den typ som faktiskt fungerar. Sveriges historia ger anledning till viss oro – men det kanske kan bli bättre. Intressant att man öppnar för låglönesubventioner – förmodligen rätt väg att gå.

6 Konjunkturpolitiken påverkar arbetslösheten på både kort och långt sikt. Den svenska 90-talskrisen visar att hög arbetslöshet i kristider riskerar att bita sig fast. Det är därför viktigt att finans- och penningpolitiken används kraftfullt för att hålla tillbaka arbetslösheten i lågkonjunkturer. Vi föreslår ett tydligare ramverk för finanspolitiska stimulansåtgärder med god tidsanpassning; det bör till exempel finnas ”spadfärdiga” offentliga infrastruktur- och bostadsprojekt. Vi föreslår också en tydligare uppföljning av penningpolitiken så att inflationen inte varaktigt understiger inflationsmålet. Finans- och penningpolitiken bör utvärderas regelbundet i ett sammanhang genom ett finans- och penningpolitiskt råd.

Där kom den första riktiga besvikelsen i artikeln: Traditionell konjunkturutjämnande stabiliseringspolitik inklusive den keynesianska klassikern ”spadfärdiga” offentliga infrastruktur- och bostadsprojekt. Detta har alltid varit svårt att lyckas med, och den ökade finansiella integrationen mellan länder gör det inte lättare. Här hade jag hoppats på ett resonemang om automatiska stabilisatorer, som genom sin förutsägbarhet ger flera av fördelarna Keynes ville åt, utan de nackdelar som kommer med diskretionär stabiliseringspolitik.

7 Skapa starkare incitament för arbetsgivare att erbjuda fasta anställningar. Sverige har i jämförelse med andra länder mycket liberala regler för tidsbegränsade anställningar samtidigt som det är relativt kostsamt för arbetsgivare att säga upp tillsvidareanställd personal. Kombinationen av liberala regler för tidsbegränsade anställningar och restriktiva regler för tillsvidareanställningar har bidragit till att andelen anställda med tidsbegränsade jobb är högre i Sverige än i de flesta andra länder. Tidsbegränsade anställningar innebär hög risk för arbetslöshet. Vi föreslår differentierade arbetsgivaravgifter för att stimulera fasta anställningar.

Jag läser detta som: “Vi kan naturligtvis inte blunda för den massiva forskning om tudelad arbetsmarknad mellan tidsbegränsade och fasta anställningar – men vi vill inte föreslå förändringar i LAS och turordningsreglerna”. Lösningen är ganska innovativ, och det är konstigt att s inte tänkt i dessa banor tidigare.

Intressant second best-lösning givet att turordningsreglerna inte ska röras.  Men varför ville de inte gå ett steg längre och påpeka att man kan ha regler om anställningstrygghet och uppsägningstider utan att ha en strikt princip om sist in först ut?

8 Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en försäkring för alla arbetslösa. Det låga taket i arbetslöshetsförsäkringen och det stora antalet som står utanför försäkringen gör att många inte har ett ordentligt försäkringsskydd vid arbetslöshet. Dessutom har det medfört att många arbetslösa hänvisas till försörjningsstöd. Detta har av en rad skäl försvårat övergången till arbete, bland annat då försörjningsstödet är inkomstprövat på hushållsnivå. Vi föreslår därför ett höjt och indexerat tak i arbetslöshetsförsäkringen samt en förändring av arbetsvillkoret så att färre arbetslösa ska behöva vara beroende av kommunalt försörjningsstöd.

Även här en fullt korrekt problemanalys, som mycket väl kan användas för att motivera mer långtgående förslag än de som faktiskt nämns. (Det är förmodligen också en klok strategi). Men om a-kassan ska vara för alla, varför inte göra den obligatorisk (som övriga socialförsäkringar i Sverige)?

Mest oroande: Man föreslår höjt tak, men inte en tydlig bortre parentes. En generös akassa som varar väldigt länge är ingen bra idé. Skälet är sannolikt (som ju påpekas) att försörjningsstödets inkomstprövning ger ännu svagare arbetsincitament än akassan. Detta talar för att akassa och försörjningsstöd reformeras tillsammans. Är det möjligen så att gruppen väljer den politisk bekvämare lösningen att hoppas att arbetslösheten ska falla så mycket att nästan ingen behöver ha försörjningsstöd, och att detta därför inte behöver reformeras?

9 En förutsättning för att ta ett arbete är god tillgång till bostäder. Där det är lättast att hitta jobb är det svårast att hitta bostad. Bostadspolitiken måste förändras. Vi föreslår därför bland annat ett reformerat bruksvärdessystem, skatteneutralitet mellan hyrt och ägt boende, lägre beskattning vid bostadsbyte, höjd fastighetsskatt samt ökat offentligt stöd till bostadsbyggande.

Utmärkt att gruppen ser kopplingen mellan fungerande arbetsmarknad och fungerande bostadsmarknad. Men varför tar de inte bladet från mun och påtalar behovet av marknadshyror? Är det så politiskt kontroversiellt att endast s-ekonomer över 80 år vågar tala klarspråk?

10 Experimentera, utvärdera och våga göra fel. Alla politiska åtgärder är förknippade med stor osäkerhet och det är därför viktigt att politiska åtgärder genomförs på ett sätt som underlättar utvärdering och att man tar lärdom av tidigare erfarenheter. Det är mänskligt att göra misstag, men det är fel att inte lära av misstag som drabbar andra

Självklart. Ser fram emot kommande IFAU-rapporter (och topp-publikationer) om randomiserade policy-experiment i Sverige!

tisdag
mar042014

Skapar omfördelning tillväxt?

En IMF-rapport som citeras flitigt just nu påstår sig visa att ökad inkomstomfördelning kan öka tillväxten:

redistribution appears generally benign in terms of its impact on growth; only in extreme cases is there some evidence that it may have direct negative effects on growth. Thus the combined direct and indirect effects of redistribution—including the growth effects of the resulting lower inequality—are on average pro-growth.

Här omskrivs rapporten i the Atlantic.

Det är korrekt och intuitivt att väldigt ojämlika länder har lägre tillväxt, som framgår av detta punktdiagram i rapporten:

NewImage

 

 

 

Rapportens huvudpoäng är emellertid att omfördelning inte hämmar tillväxten, och eftersom omfördelning ökar jämlikheten kan den således indirekt främja tillväxt. Denna slutsats är diskutabel av flera skäl, och i vilket fall som helst problematisk eftersom det mått på omfördelning som används i rapporten är felaktigt.

Måttet på omfördelning som används är skillnaden mellan Gini-koefficienten för bruttoinkomster (före skatter och bidrag) och nettoinkomster (efter skatter och bidrag).

I en artikel i European Sociological Review visar jag inte bara att måttet är fel, utan också att bias storlek och riktning varierar på en rad faktorer som gör måttet oanvändbart i jämförande studier mellan olika länder. Skälet är i korthet att inkomstfördelningen när skatter och bidrag räknats bort inte kan tolkas som en marknadsinkomstfördelning, och därför inte kan användas för att kvantifiera den omfördelande effekten av skatter och bidrag.

I en bloggpost 2009 kunde jag nöjt konstatera att detta problematiska sätt att mäta omfördelning tycktes vara på väg bort inom forskningen, och att ett kapitel i Handbook of politics nämner min artikel i ganska smickrande ordalag. Sedan dess har även välfärdsstatsforskaren Esping-Andersen satt ner foten i frågan, och inleder ett nytt papper så här:

Because it taxes and spends, the welfare state is by definition redistributive, but this does not automatically entail that it creates more equality.

 Allt detta har alltså IMF missat (eller möjligen blundat för).

fredag
feb212014

Är Göran Persson för marknadshyror?

Det är inte något supertydligt ställningstagande för marknadshyror som görs i Nybyggarkommissionen, men det finns där. Kommissionen har bestått av Göran Persson, Agneta Dreber och Olle Wästberg, och slutrapporten presenterades i går. Punkt 56 av 63 lyder:

”56. Inför en Stockholmsmodell för huvudstadens hyressättning – över tid kan diskrepansen mellan marknads- och bruksvärdeshyror minska, vilket bör ge ett mer rationellt utnyttjande av hyresbeståndet och på sikt möjliggöra för en övergång till marknadsbaserade hyror. …”

Vore intressant om journalister följde upp detta med hr Persson…

onsdag
feb192014

Vet vi om skattefinansierade innovationssystem faktiskt främjar innovationer och tillväxt?

NewImage

Sydsvenskan har föredömligt kartlagt det skånska så kallade innovationssystemet. Bilden intill är från den första kartläggningen 2010, som nyligen följts upp. Det ser minst lika snårigt ut idag:

Fler skattefinansierade aktörer än någonsin arbetar med att stötta innovativa företagare i Skåne. Pengarna som läggs på detta är också mer än någonsin, totalt 730 miljoner kronor i år. […] 2010 gjorde Näringsliv en genomgång av alla innovationsstödjande verksamheter i Skåne, det vill säga klusterorganisationer, inkubatorer, forskningsparker och investerarorganisationer. Resultatet var en komplex bild bestående av ett åttiotal aktörer vars verksamheter ofta överlappade varandra.

En hel del anmärkningsvärt har påtalats, exempelvis följande:

Teknopol, Media Evolution och Minc är några av aktörerna i det skattefinansierade innovationsstödjande systemet som konkurrerar med entreprenörerna de ska stötta. […]  Teknopol finansieras till 94 procent av offentliga medel och Region Skåne är dess huvudfinansiär. Uppdraget är att stötta skånska företagare. Trots detta har Teknopol deltagit i en upphandling rörande konsultverksamhet i direkt konkurrens med skånska små och medelstora företag. […] 

Eller följande:

branschorganisationen Media Evolution […] samlar företag inom bland annat tv, webb och dataspel. De finansieras till 14,5 procent av offentliga medel, resten av finansieringen kommer från medlemsföretagen

Det är lätt att reagera instinktivt: Varför ska skattemedel finansiera en branschorganisation för dataspelsföretag? Det är också ganska lätt att hitta företagare som betackar sig för att bli hjälpta på detta sätt av politiker (länk1 länk2), och jag skulle mycket väl kunna skriva en drapa på temat att en marknadsekonomi med vinst och äganderätter i sig är ett innovationssystem som fungerar förträffligt.

Likväl bestämde jag mig för att söka i vetenskapliga artiklar efter forskning om huruvida skattefinansierade innovationssystem faktiskt har den avsedda effekten att främja innovationer och tillväxt.

Jag hittade ingenting. 

Det finns en enorm litteratur om vad som främjar tillväxt, en litteratur jag kan ganska bra och där innovationssystem sällan nämns. Jag hittade nu mängder av artiklar om andra aspekter på innovationssystemen, liksom resonemang om hur de bäst utformas, men inget om huruvida ens de bäst utformade systemen faktiskt fungerar.

Till slut googlade jag ”public funding of innovation systems” vilket gav två (!) träffar, båda rörande samma forskning, en genusanalys av Malin Lindberg vid Luleå Tekniska Universitet:

My survey of national and regional policy documents regarding public funding of innovation systems and clusters, exposes how in half of the cases the state promotes the group of Basic and Manufacturing Industries. […] the groups of Basic and Manufacturing Industries and New Technologies, both primarily employing men as employees and entrepreneurs, has been given high priority within Sweden's innovations policy while the group of Service and Experience Industries, employing mostly women or both men and women to the same extent, has been given a low priority.

De skattefinansierade innovationssystemen tycks alltså ha prioriterat den (manligt dominerade) bas- och tillverkningsindustrin. Frågan om varför detta bör ske med skattemedel kvarstår onekligen.

onsdag
feb192014

Om arbetsförmedlingens svårigheter att förmedla jobb

Här skriver en IT-företagare om sina erfarenheter av arbetsförmedlingen:

Vi är en prisbelönt startup som vill anställa en ung medarbetare. På sex veckor ordnade Arbetsförmedlingen fram... noll sökande. […] 

Vi hade inga större krav på erfarenhet eller utbildning, men krävde datorvana och att man kan komma i tid. När jag efter en månad inte fått något svar skrev jag igen och upprepade samma sak. Jag fick fortfarande inget svar […] Till sist var jag så irriterad att jag helt enkelt åkte dit, slog näven i bordet och krävde att få träffa någon som kunde hjälpa mig. Jag fick då en tid och ombads återkomma två veckor senare. Jag berättade vad vi hade för behov och fick till svar att de skulle göra en kallelse, så att vi kunde komma tillbaka och träffa några av de 365 arbetssökande ungdomar vi hade i kommunen. Dagen D kommer. En timme innan vårt möte mejlar förmedlaren och säger att de tyvärr inte hunnit få ihop några ungdomar, så vi var tvungna att skjuta på mötet.

Anekdoten är nästan identisk med vad en städföretagare i Södertälje berättade för mig under arbetet med boken om nystartszoner.

För den som vill veta om detta bara är anekdoter eller illustrationer på något systemfel, kanske 15 januari 2016 är ett datum att se fram emot: Då redovisas en utredning som enligt direktiven bl a ska "analysera om Arbetsförmedlingen använder de insatser som myndigheten har till sitt förfogande på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt."

Vissa gillar dock inte att det är Agneta Dreber som utreder.

måndag
feb172014

Påverkar arvodessregler när kommunpolitikers möten slutar?

För ett bra tag sedan tipsade Johan Richter om en intressant uppsatsidé i mitt forum för tips om uppsatsidéer:

I Lund, och säkert andra kommuner, är arvodesreglerna för politkerna konstuerade så att arvodet endast betalas ut till en viss högsta gräns. Det innebär att om nämndsmötet håller på tillräckligt länge blir marginalarvodet noll.

Vad som bör testas är om möten slutar extra mycket kring just den tid då den arvoderade tiden upphör.

Till slut högg någon på idén, och i maj 2012 var uppsatsen klar: Greedy Politicians? An Empirical Test of the Public Choice Theory av Handelsstudenterna Max Rylander och Lukas Kvissberg.

Data ordnades bl a med hjälp av den utmärkta publikationen Dagens Samhälle och insamling från kommunernas websidor, där möteslängd ofta finns noterad. När man kikar på data grafiskt, kan man ana visst stöd för hypotesen att politikerna anpassar möteslängden till arvodesreglerna…

[…] there is a dip in the number of observations in the ten-minute interval just before cut-off point and an increase in the following time period.

image

Men effekten är varken särskilt stor, och inte heller statistiskt signifikant. Så här sammanfattas resultaten i abtract:

we examine whether local politicians in Sweden take the opportunity to exploit the compensation systems for municipal assembly meetings. We use two different approaches to examine if this behavior exists. The first is to look at municipalities with a cut-off point system that allows for clear strategies to maximize economic return. The other is to compare whether politicians in municipalities with a fixed compensation arrange their meeting time differently than those with an hourly pay in order to increase their compensation. We find no evidence of such behavior in neither of the cases,

Således: Andra faktorer (politiskt intresse) tycks dominera och förhindra att arvodesreglerna spelar någon större roll för när nämndmötena i svenska kommuner slutar. Kanske är det trots allt ett ganska upplyftande resultat?

måndag
feb102014

Uppföljning om ekonomisk frihet och löneandelen i ekonomin

Noterar att pappret som jag bloggade om i wp-version för ungefär ett år sedan nu kommit ut i mars-numret av European Journal of Political Economy. Ur abstract:

We examine the empirical relationship between the institutions of economic freedom and labor shares in a panel of up to 93 countries covering 1970 through 2009. We find that a standard deviation increase in the Fraser Institute's Economic Freedom of the World (EFW) score is associated with about a 1/3 standard deviation increase in a country's labor share.

Jämfört med wp-versionen tycks de lägga mindre vikt vid kausalitets-diskussionen i den publicerade versionen. Det verkar klokt, av två skäl:

a) IV-strategin skulle ändå inte ha övertygat någon skeptiker, och

b) associationen är intressant nog i sig själv.

Båda skäl gäller f ö betydligt fler papper än detta.

lördag
feb082014

Ännu mera forskning om det fria skolvalets konsekvenser

Det har kommit ytterligare en studie som utvärderar det fria skolvalet som infördes med skolpengen i Sverige 1992.

Wondratschek, Verena, Karin Edmark und Markus Frölich (2013), The Short- and Long-Term Effects of School Choice on Student Outcomes - Evidence from a School Choice Reform in Sweden, ZEW Discussion Paper No. 13-105, Mannheim.

Identifikationsstrategin den här gången är att utgå från det faktum att reformen trummades igenom oväntat snabbt, vilket gör att elevers och skolors geografiska position före reformen inte påverkades av reformen.

Using the pre-reform measures for choice implies that our estimates capture how the effect of the school choice reform differs between students with varying degrees of potential choice (in terms of number of schools nearby) available at the outset of the reform. 

Resultaten (ur abstract):

We find that increased school choice had very small, but positive, effects on marks at the end of compulsory schooling, but virtually zero effects on longer term outcomes such as university education, employment, criminal activity and health

och ur pappret:

we can to some extent test for grade inflation, and our test suggests that grade inflation is unlikely to explain all of the effect. In any case, it can be emphasized that irrespective of whether grade inflation partly explains the result or not, the effect that we measure is small. 

Sammantaget betyder detta att det nu finns ett flertal artiklar och studier som visar ungefär samma sak: De kausala effekterna av skolvalsreformen har varit små men positiva (se detta inlägg om några tidigare studier).

Under det mycket konservativa antagandet att de studier som hittat lite större positiva effekter av konkurrens lider av endogenitetsproblem (dvs enbart fångat upp effekten att friskolor etablerar sig där det finns duktiga elever), blir slutsatsen att effekten är noll. Det kanske inte verkar så spännande, men det är i själva verket snudd på sprängstoff i debatten.

Det betyder nämligen att det är snudd på uppenbart att det inte är det fria skolvalet som orsakat försämringen av den svenska skolan - i motsats till vad som nyligen hävdades på DN-debatt.

lördag
feb082014

Krönika i Svd om vad kommuner bör göra - med bonusmaterial

Det är både lätt och tacksamt att raljera över kommunala påfund som julklappsutdelningar, tänkarhattar, sjöodjurscenter och dimmaskiner. Men så här skriver jag i min femte Svd-kolumn:

Det främsta problemet med dessa tilltag är inte att de kostar skattemedel. Problemet är att de signalerar bristande förståelse för vad kommunen bör göra för att främja invånarnas välfärd. I grunden är förhoppningen ofta att kommunen får PR och lockar till sig invånare, gärna av det välutbildade och skattebetalande slaget. Men de åtråvärda skattebetalarna lockas inte av ytliga jippon, och de kommunala beslutsfattarna lägger tid och energi på fel saker. 

Så vad borde kommuner fokusera på istället? (bortsett från det uppenbara: kvalitet och tillgänglighet i välfärden)

både ekonomisk och statsvetenskaplig forskning under lång tid pekat ut kvaliteten på de offentliga institutionerna som en av de viktigaste faktorerna för ekonomisk utveckling och välfärd på lång sikt. Översatt till konkret kommunalpolitik kan detta betyda snabb och effektiv hantering av exempelvis bygglov, serveringstillstånd och barnomsorgsköer. Framför allt innebär det att dessa frågor ska hanteras opartiskt, enligt transparenta regelverk och utan inslag av svågerpolitik och godtycke.

Här kommer lite bonusinfo om projekten som nämns i krönikan:

Om Storsjöodjurscenter (vars hemsida www.storsjoodjurscenter.se av någon anledning omdirigerar till Facebook) har Radio P4 Jämtland rapporterat kritiskt:

- Vi jobbar hårt för att få hit besökare, både turister och företagsbesök. Vi kör med tv-reklam just nu, skyltar efter vägarna med mera säger Susanne Kindström.

Centret och kamerabevakningen i vattnet kostade nio miljoner kronor - det mesta skattepengar. Kamerorna som skulle visa Storsjöns vattenliv live - visade samma bilder på hemsidan i ett halvår. Hemsidan fick man därför stänga ner, kamerorna fungerar dock i centret numera.

På facebook kommenterar centret det kritiska inslaget i lokalradion så här:

Radio Jämtland är varmt välkomna till Storsjöodjurscentret på guidning. Ni som lokal radio station är viktiga för länets utveckling och lyfta fram innovationer som Storsjöodjurscenter. Att som ni grunda era teser på personer som vare sig har varit här eller är nöjda med produkten är märkligt. Hur kan man då veta hur Storsjöodjurscenter är som upplevelse! 

Om tänkarhattarna (som ju bara kostade 18000 och således gissningsvis inte upphandlades i knivskarp konkurrens)

modellen är designad och sydd speciellt för ändamålet av ett lokalt företag. Pris: 300 kronor stycket oavsett färg (det finns sex olika kulörer att välja bland) 

Om dimmaskinen (som faktiskt kunde tas i bruk efter lite intrimning)

Kan du förstå om det här uppfattas som slöseri med skattepengar?

– Nej, för det är det inte. Går inte maskinen att fixa kan vi kanske flytta på den. Det finns många andra platser i Landskrona som kan bli trolska, säger Peter Siilak.

 Om Katrineholms poplåt (från Martin Borgs slöserimuseum)

Katrineholm är läge för liv och lust. Därför har Katrineholm också en kommunal poplåt till en kostnad av 70 000 kronor.  När den lanserades i november 2012 kallade kommunchefen Mattias Jansson det hela för en historisk händelse. Lagom till mellandagarna bubblade låten på P4 Sörmlands Topp 5, för att sedan debutera på listan som nummer ett. 

Det blev bara en vecka på tronen. Kanske slutade helt enkelt de kommunanställda att ringa och rösta trots tydliga instruktioner från kommunledningen om hur man SMS-röstade. 

 Om Skellefteås julklappsutdelning har Sakine Madon skrivit i Norran:

Skellefteå är en rik kommun och målet är som bekant att växa i invånarantal. Genom välkomnandet vid flygplatsen, där julklapparna delades ut, ville kommunen skapa ”positiva associationer för Skellefteå”, som en kommunanställd uttrycker det när jag frågar om projektet. Eventet sägs ha ”belyst Skellefteå på kartan” och nyheten spreds i såväl riksmedia som i sociala medier. Men det är inte primärt pengarna som kommunen lade på detta projekt som är det centrala, eller ens det goda syftet. Det viktiga är kommunens roll och prioriteringar. Kommunen valde samtidigt att inte dela ut något extra generellt julbidrag till barnfamiljer som lever på försörjningsstöd (Norran, 2013-12-30). De borde ha fått beslutsfattarnas fulla uppmärksamhet.

Återigen: Exemplen ovan torde visa att det i många fall inte är stora summor det rör sig om i utgifter - men även i dessa fall läggs det ner mängder av arbetstimmar på att tänka ut, genomföra och försvara tilltagen. Som så ofta är den största kostnaden alternativkostnaden: Vad kunde de kommunalt anställda gjort med de arbetstimmar som nu gått åt till att reklamera och försvara en dåligt inställd dimmaskin?

måndag
jan272014

Skattesänkningar och offentliga resurser

I förra veckan släpptes den omdiskuterade rapporten om skattesänkningar och offentliga resurser. (Min presentation, SVT videolänk för debatten, själva rapporten från Svenskt näringsliv)

Generellt sett är rapporten faktaspäckad och fylld av diagram av den här typen:

image

Diagrammen visar olika varianter på måttet reala resurserna per brukare.

Min kommentar gick i allt väsentligt ut på att detta är ett bra mått, men det faktum att kurvorna oftast pekar uppåt inte säger särskilt mycket om vare sig sittande politikers kompetens eller prioriteringar, eftersom det är en följd av att vi lever i ett samhälle med real tillväxt. Som komplement hade det därför varit trevligt att se samma mått dividerat med BNP per capita. Detta mått visas i rapporten bara för skolan (det har ökat under 00-talet – men under 90-talet föll det).

Slutligen ska noteras att rapporten endast rör den offentliga konsumtionen. Skattesänkningarna under alliansens maktinnehav har framförallt finansierats genom minskade utgifter för transfereringar.

Om diskussionen

Småtrevlig – möjligen för att både PM Nilsson och Hanne Kjöller var ganska vänligt inställda (tolkade jag det som), medan Karin Pettersson valde att fråga vem det egentligen är SN argumenterar mot: Vem målar upp bilden av att den offentliga konsumtionen tagit stryk under alliansens styre?

Det hade nog blivit mer liv i luckan om Torbjörn Hållö varit där.

söndag
jan192014

Mer forskning om invandringens konsekvenser för natives

Det kommer mer och mer mikrodatabaserad empiri om effekterna av invandring. Här kan man läsa ett papper på väg ut i JEEA:

Abstract

In this paper we analyze the impact of immigrants on the type and quantity of native jobs. We use data on fifteen Western European countries during the 1996-2010 period. We find that immigrants, by taking manual-routine type of occupations pushed natives towards more “complex” (abstract and communication) jobs. This job upgrade was associated to a 0.7% increase in native wages for a doubling of the immigrants’ share. These results are robust to the use of an IV strategy based on past settlement of immigrants across European countries.

The job upgrade slowed, but did not come to a halt, during the Great Recession. We also document the labor market flows behind it: the complexity of jobs offered to new native hires was higher relative to the complexity of lost jobs. Finally, we find evidence that such reallocation was larger in countries with more flexible labor laws.

Källa: Francesco D'Amuri and Giovanni Peri (forthcoming) “Immigration, Jobs and Labor Market Institutions: Evidence from Europe”  forthcoming Journal of European Economic Association

söndag
jan192014

Veckan som kommer

Onsdag: Deltar i lunchseminarium i Bryssel med Philippe Legrain och Heather Grabbe. Legrains bok, Immigrants – Your country needs them, har f ö nyligen getts ut på svenska av Fores.

Date: 2014-01-22
Time: 12:30 to 14:15
Venue: ECIPE, Rue Belliard 4-6, 1040 Brussels

Torsdag: Seminarium om skattesänkningar och offentliga resurser på Svenskt Näringsliv 9-12. Sänds även på SVT24. SN:s rapport som släpps samma dag kommenteras av mig, Hanne Kjöller, Karin Pettersson och PM Nilsson.

Seminariet har föregåtts av en något förvirrad debatt i DN: Artikel, replik, slutreplik.

Fredag: Agerar opponentMats Landströms avhandling “Determinants and Effects of Central Bank Independence Reforms” i Luleå.