Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.
His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.
He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).
10 maj 2010, kl 1:29 | Metaverksamhet Universitetets internrevisorer skickade mig en enkät. Fastnade för fråga sex:
Fint i sin enkelhet. Undrar vid vilken andel icke-ja de tänker slå larm.
9 maj 2010, kl 17:13 | Samhälle och politik, fairtrade, real development Hade en riktigt trevlig diskussion om Fairtrade med UF Linköping för några dagar sedan. Åtminstone en i publiken verkar ha uppskattat det.
För intresserade rekommenderas alltså Helena Johanssons rapport om ämnet. Här diskuteras en artikel i Ordfront om svårigheterna i att verifiera att kraven vid etiska märkningar (i det här fallet Rainforest Alliance) faktiskt efterlevs.
Dessutom är följande intressant: På Caribou Coffe (I washington DC) upptäckte jag nyss en affisch från just Rainforest Alliance. I punkter ges där skäl att välja kaffe certifierat av dem snarare än av Fairtrade.
Jag får intrycket att Rainforest Alliance är ganska vag om vad deras märkning betyder, men har bra poänger i sin kritik av Fairtrade. Bland annat påpekas att Fairtrade bara arbetar med små kooperativ när det gäller kaffe, medan även stora, icke-kooperativa odlingar kan få Rainforest Alliance-märkning.
Och just det, kaffet var utomordentligt gott.
Uppsatstips: Jämför Fairtrade och Rainforest Alliance ur något intressant perspektiv. Blir perfekt för Ohlininstitutets uppsatstävling!
Dessutom: Fairtrade har numera en egen etikett på bloggen.
6 maj 2010, kl 11:02 | Samhälle och politik Ang. diskussionen om att avknoppade förskolor plötsligt har vinstmarginaler på 10-15 procent: Visst kan man fundera över om priset vid utförsäljningen var det rätta.
Men man kan också fundera hur det kommer sig att verksamhet som tidigare snarast ansågs underfinansierad (termen "går på knäna" har sannolikt använts) nu plötsligt är en veritabel kassako.
Det verkar alltså inte vara en kvalitetssänkning som skapar debatt, det är vinsten som sådan. Men om kvaliteten äör densamma, har vinsten skapats genom effektiviseringar:
Vi har inga overhead-kostnader, relativt lite sjukskrivningar, vi köper inga dyra möbler och vi tänker över våra inköp. Till exempel i stället för att köpa på Kinnarps så köper vi billigare, säger Britt-Marie Juhlin.
Var det ingen som tänkte över inköpen tidigare? Vad som hänt är naturligtvis att incitamentstrukturen ändrats: Nu har någon plötsligt personliga ekonomiska incitament att effektivisera. Vinsten visar att det faktiskt fanns rationaliseringsmöjligheter. Stora sådana.
Tack vare vinsten kan politiker i framtiden kräva högre kvalitet, eller sänka kostnaderna med bibehållen kvalitet. De höga vinstmarginalerna kommer sannolikt inte att bestå.
Så vad är kruxet? Exempelvis följande: Om man misstänker att det finns hög rationaliseringspotential i en verksamhet, kommer den att vara lukrativ de första åren efter en avknoppning. Avknoppningen kan ses som att kommunen köper den långsiktiga effektiviseringen mot att någon får en kortsiktig windfall-gain.
I små kommuner är det lätt hänt att denna någon är någon politikerna känner. Och tjänster brukar ju betalas med gentjänster...
4 maj 2010, kl 10:12 | Samhälle och politik För årskullen född 1990 måste arbetslivet förlängas med 3 år och 3 månader för att denna årskull ska få samma pensionsersättningsnivå som de födda 1930. Samtidigt kommer de födda 1990 att trots den högre pensionsåldern kunna se fram emot att vara pensionärer 1 år och 11 månader längre än de födda 1930 (sid. 30)
4 maj 2010, kl 5:47 | Samhälle och politik En effektiv beskattning ger största möjliga intäkt med minsta möjliga snedvridande effekt på ekonomins funktionssätt. Problem uppstår med exempelvis skattekilar [...] och skattemässiga snedvridningar som uppkommer antingen genom att olika varor och tjänster är olika beskattade, genom att det uppstår en svart och lågproduktiv sektor eller genom att det lönar sig att arbeta hemma och utföra produktionen själv.
Om ett skattesystem inte är helt likformigt bör de varor vars efterfrågan inte kraftigt reagerar på prisförändringar beskattas hårdare än andra. På så vis påverkar skatten inte konsumtion och produktion i allt för hög utsträckning.
2 maj 2010, kl 23:34 | Samhälle och politik 
Uppdrag granskning var nyligen högintressant för alla korruptionsforskare. Än en gång är det Göteborg som utmärker sig.
Kortversion: Byggmästaren Stefan Allbäck fick salta ett antal fakturor till kommunen rejält. Kommunala tjänstemän fick förmåner som gratisjobb av byggmästaren.
Som framgår av bl a den här boken är jag särskilt nyfiken på hur det kommer sig att skandaler avslöjas. Tesen är att någon måste ha ett egenintresse i att motverka det korruptionsliknande beteendet, och så verkar vara fallet här:
Efter en skilsmässa från kommunaltjänsteman Sune Larsson letade hustrun Lena Larsson vid bodelningen efter fakturor på diverse byggjobb. Hon fann att dessa saknades eller var felaktiga. Skilsmässan ändrade alltså Lenas incitamentstruktur.
Det mest oroväckande är kanske det sätt på vilket övrig förvaltning i Göteborg agerar: Lena uppmärksammar både idrotts- och föreningsförvaltningen och stadsrevisionen på sin före detta makes affärer utan att få svar.
Först när Janne J kopplas in, är det någon som har egna incitament att nysta vidare i frågan.
Stefan Allbäck menar sig vara utsatt för förtal, men en förundersökning om mutbrott har inletts.
28 apr 2010, kl 15:59 | Samhälle och politik Vid dagens Timbro-seminarium om statliga myndigheters opinionsbildning inställer sig frågan: Vad är problemet?
Alternativet till att staten styr med opinionsbildning är inte nödvändigt vis att staten helt avstår från att styra. Alternativet kan mycket väl vara att staten styr med våldsmonopolet i ryggen. Vad är då det stora problemet med att staten innan den tar till lagstiftningsmakten via myndigheter och verk pekar på fördelarna med exempelvis jämställdhet och nackdelarna med nazism?
När statlig opinionsbildning kritiseras från höger nämns ofta exempelvis skatteverkets reklamfilm mot skattefusk, eller energimyndighetens opinionsbildning mot att äta kött.
Vänstern kan istället irriteras över statlig opinionsbildning mot kommunism och för fri konkurrens. För att inte tala om Globaliseringsrådet!
Jag tycker inte allt detta är självklart bra. Man jag tycker inte att alla lagar är bra heller. Styrning genom opinionsbildning har dessutom den tilltalande egenskapen att det vädjar till människors förnuft och tankeförmåga, och den som inte håller med kan säga emot och lägga fram motargument.
Ett samhälle där politisk förändring kommer till genom goda argument snarare än hot om våld känns som ett ganska sympatiskt samhälle.
I varje fall känns det inte som något jag av princip är emot.
26 apr 2010, kl 10:59 | Lite väl akademiskt Björn Johnson undrade för någon vecka sedan vad jag tyckte om Stefan Fölsters debattartikel i Expressen om The Spirit Level/Jämlikhetsanden. Nu kommer min kommentar.
Fölsters artikel har vissa poänger, men jag tycker inte den är välavvägd och den är inte skriven på ett sätt som skulle kunna få någon att tänka till och ändra uppfattning i frågan. Fölster tar till väldigt många argument från många olika håll, och det funkar inte i en kort debattartikel.
En hel yrkeskår lever på att odla klasskampsmyten. De är avlönade av en mängd intressegrupper, fackföreningar och delvis skattefinansierade ideella organisationer. [osv]
Dålig inledning. Dylikt misstänkliggörande hör inte hemma i en seriös debatt. Även forskning finansierad av fackföreningar - eller av svenskt näringsliv - kan vara bra forskning.
I den vetenskapliga litteraturen ges däremot i huvudsak den omvända bilden. Fördelningen av levnadsstandarden i världen och i Sverige blir tvärtom allt jämnare.
Njae, det finns en del som talar för detta, men det beror på vilka mått man använder (vad är levnadsstandard och vad är en jämn fördelning?).
Däremot är forskningen någorlunda enig om att de globala klyftorna inte ökar i alarmerande takt, vilket är vad många inom vänstern tycks tro. Kunde Fölster inte nöjt sig med denna poäng? Påståendet följs av statistik över absolut fattigdom (i Sverige och globalt), som mycket riktigt minskar, men det är ju något annat än en jämn fördelning.
Därefter kommer något intressant:
Ändå underskattas utjämningen i statistiken. Globaliseringen har lett till kraftiga prissänkningar på en hel del varor som låginkomsttagare i högre grad konsumerar jämfört med höginkomsttagare. En borrmaskin från Clas Ohlsson har till exempel fallit kraftigt i pris för den som meckar själv, medan lagning av lyxbilen har blivit dyrare.
Helt korrekt, men inte självklart hur detta ska tolkas. Daniel Ankarloo har invänt. Det faktum att människor har olika konsumtionsmönster är ju i sig en klyfta.
Därefter byter Fölster spår igen:
Svenskars årliga inkomster ser ut att vara mer ojämna enbart [sic!] därför att de svänger mer under livet än tidigare. I inkomststatistiken omfattar "låginkomsttagare" exempelvis läkarstudenten som snart får en hög lön resten av livet, miljonären som slutat jobba och lever på sparat kapital, [...]
Åter ett korrekt resonemang, en av mina egna käpphästar faktiskt. Men mig veterligen finns ingen systematisk studie av hur mycket av den ökade ojämlikheten på årsbasis som förklaras av dylika faktorer. Ordet "enbart" verkar väl starkt.
Vidare:
Svenskars livsinkomster är däremot extremt jämnt fördelade. Om bara ytterligare 9 procent av livsinkomsterna omfördelades skulle alla svenskar tjäna exakt lika mycket sett över livet. Sannolikt har utjämningen redan drivits för långt.
Denna siffra blir jag mycket nyfiken på var den kommer ifrån. Korrekt är att livsinkomstfördelningen är mycket jämnare än årsinkomstfördelningen.
Så kommer Fölster in på The Spirit Level:
Haken är bara att vartenda diagram är gravt manipulerat enligt de forskare som har granskat materialet. Detta hindrar dock inte den svenska vänstern från att låta sig fortsätta att tjusas - i dagarna är Richard Wilkinson i Sverige för att sprida sina myter inom arbetarrörelsen.
Det finns en utmärkt diskussion om detta hos August Thorngren Wartin, där Tino Sanandaji och Richard Wilkinson själv granskar varandras data. Tino avgår med segern, men jag tycker inte statistiken i The Spirit Level är gravt manipulerad. (Se även diskussion maa skattebetalarnas granskning av The Spirit Level)
Dessutom, missar denna diskussion den grundläggande poängen att kausala effekter av ojämlikhet på människors hälsa inte kan beläggas (eller vederläggas) med hjälp av bivariata samband på aggregerad nivå.
Det är faktiskt väldigt svårt att ens tänka sig vad en kausal effekt från inkomstfördelning på individuell hälsa är, eftersom det är svårt att ändra inkomstfördelningen utan att ändra människors inkomster. Därmed blir det svårt att göra politik av de samband som redovisas i The Spirit Level, oavsett om de är robusta eller inte.
23 apr 2010, kl 19:01 | Samhälle och politik Här kan man se ekonomiklubben med Anders Borg, som hävdar att regeringen återupprättat den Keynesianska stabiliseringspolitiken (!).
Här finns en krönika där jag driver tesen att läget för Sverige när finanskrisen utbröt var så gott, att regeringen kunde kosta på sig lite Keynesianska stimulanser utan att det ställde till med någon större skada.
Först i morse kom jag på vad jag borde frågat hr Borg:
Vad är skillnaden mellan att staten lånar upp pengar och ger dessa till kommunerna för att dessa ska kunna behålla personal, och att kommunerna själva lånar pengar för att kunna behålla sin personal?
(och då menar jag skillnad utöver att regeringen får bra press och goodwill bland keynesianer, samt utöver att kommunerna får svårt att planera sin verksamhet).
OBS: det är inte en retorisk fråga, det kan säkert finnas någon makroekonomisk finess med detta som jag inte känner till...
23 apr 2010, kl 15:42 | Lite väl akademiskt, Metaverksamhet hr Karlsson-Chacker (var det så?) är briljant här.
Jag kan bara lägga till en anekdot till Johans många exempel:
På ett av Sveriges universitet var proceduren nyligen följande när en forskare ville uppdatera en forskningshemsida: Skriva ett worddokument med de ändringar som skulle göras och skicka detta (jag tror att mail var ok) till en särskild funktion som, så småningom, uppdaterade hemsidan.
23 apr 2010, kl 11:32 | Lite väl akademiskt, Samhälle och politik Hämtad från senaste inkomstfördelningsundersökning (där f ö alla tabeller är på hushållsnivå per konsumtionsenhet). Var tusan finns det data på individers inkomster?
Endast för ensamhushåll är alltså individens inkomst den som används i statistiken. När två bor ihop, summeras deras inkomst och delas med 1,51. Flyttar det in ytterligare en vuxen, finns det plötsligt 2,11 konsumtionsenheter i hushållet. Förmodligen anses det otroligt att alla delar säng, men TV och brödrost är kanske inte lika rivaliserande i konsumtionen...
Således: Den som vill veta hur inkomster fördelar sig på individer, ska inte titta i inkomstfördelningsundersökningen, ty där redovisas ett mycket specifikt mått på hushållens levnadsstandard, vilket är något annat än en inkomstfördelning.
