Gissningar om RUT-avdragets framtid

Vad kan tänkas hända med RUT-avdraget efter ett regeringsskifte i höst? Tre tänkbara alternativ, modellerade efter tre helt andra frågor: A. Turordningsreglerna i LAS; B. kärnkraften eller C. friskolorna.

Vad menas?

Alternativ A innebär att RUT avskaffas omedelbart efter en rödgrön valseger, så resolut att framtida borgerliga regeringar inte ens kommer att bry sig om att försöka återinföra avdraget.

B innebär att de rödgröna enas om att avskaffa avdraget i en takt förenlig med målet om full sysselsättning dock senast 2020.

Jag gissar att båda ovanstående är ganska osannolika, och satsar mina slantar på alternativ C, att hus-avdraget är den nya skolpengen. Jag tillåter mig att brodera ut lite...

C. Avdraget avskaffas under mandatperioden, men återinförs omedelbart under annat, mer socialdemokratiskt klingande, namn.

Det nya avdraget är riktat mot låginkomsttagare och äldre, men efter några år har gränserna glidit så att de flesta kvinnor räknas som låginkomsttagare, och alla över 55 räknas som äldre. 

Historien skrivs om så att utländska statsvetare kommer att hävda att socialdemokraterna införde avdraget (jfr skolpengen).

Daniel Lind utvärderar avdraget och kommer fram till att den höga sociala rörligheten i Sverige gör att avdraget inte blivit en fattigdomsfälla, utan snarare en väg in på arbetsmarknaden.

Mona Sahlin påpekar stolt att hon redan 1996 insåg att detta var framtidens melodi för socialdemokratin.

Frågan är väl bara vad det kommer att heta.

Hushållsstöd för arbetarklassen, kanske? Förkortat: Husa.

Nationell konferens i nationalekonomi - på tiden!

Statsvetarna här länge haft sina årliga möten i statsvetenskapliga förbundet, medan svenska ekonomer mest åkt utomlands för att presentera papper och diskutera.

I år ändras detta:

En första nationell konferens för svensk nationalekonomi hålls i Lund hösten 2010 med start på förmiddagen fredagen den 1 oktober, och med avslutning på eftermiddagen lördagen den 2 oktober. Uppsatser inom nationalekonomins alla områden välkomnas.

Inbjuden huvudtalare är professor Torsten Persson, IIES, Stockholms universitet.
...
Utöver sessioner med presentation av forskningsresultat kommer konferensen att erbjuda plenardiskussioner kring undervisningsfrågor, utbildnings- och forskningspolitik samt praktisk ekonomisk politik. En postersession kommer att organiseras, med framför allt doktorander och nydisputerade som målgrupp.

Mer här. Dyk upp!

Tips till alla som gillar RUT-avdraget...

Så ett tips till andra sidan: Skippa genast argumentet att man ska leva som man lär, nyligen vevat i Aftonbladet. Det finns nämligen ingen poäng att systematiskt leva som man lär. Ibland är det direkt korkat att leva som man lär.

Det man förespråkar som politiker är en idé om hur samhället skulle kunna fungera. Hur man lever är ett privat rationellt beslut baserat på hur samhället ser ut just nu.

I spelteoretiska termer: Jag kan argumentera för att en annan jämvikt är överlägsen, men min strategi bygger på förväntningar om folks beteende i nuvarande jämvikt.

Fortfarande inte övertygad? Ok. Jag anser att man bör köra på höger sida vägen. Men jag sätter ingen dygd i att göra detta överallt, exempelvis i London. Hyckleri? Snarare hänsyn och självbevarelsedrift.

När politiker inte lever som de lär, är det ofta mer fruktbart att kritisera lärorna än levernet. Så låt socialdemokrater anställa hemhjälp, bo i bostadsrätter, sätta barnen i friskola och så vidare. Men fråga gärna dem på vilket sätt samhället skulle bli bättre om ingen betedde sig så.

Ingen ny debatt f ö. Men en av de frågor där jag håller med Ali Esbati.

Lena Westerlund & Stefan Fölster i radio i morse

LO:s chefsekonom Lena Westerlund i radio i morse:

"Skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt"

Verkligen Lena? Är detta faktiskt är LOs åsikt? Ett antal egenheter i skattesystemet har funnits just för LOs skull (avdragsrätt för fackföreningsavgifter, den grundavdragsvariation som brukar kallas LO-puckeln, se exempelvis debattartikel av Feldt) och jag tror knappast att LO i neutralitetens namn vill harmonisera momsen så att exempelvis den sänkta matmomsen avskaffas.

Därtill kan läggas att det retoriskt inte är någon vinnare att ställa skattesystemets neutralitet mot bilden av människor som får konkreta jobb.

Och för den som undrar: Jag tyckte inte Stefan Fölster fick fram sina bästa argument heller.

Tips 3, angående argumentet "Varför ska just den här typen av tjänster subventioneras/skattegynnas"

Ett tilltalande argument mot RUT-avdraget är att retoriskt fråga varför just den här typen av transaktion ska subventioneras eller skattegynnas.

Jag har tidigare påpekat att det är underligt att kalla avdraget för en subvention eftersom verksamheten fortfarande är beskattad, om än aningen lägre. Mot detta kan då invändas att en subvention är som en negativ skatt och att felet ligger i asymmetrin mellan olika branscher/anställningar/transaktioner.

Gott så. Självklart kan en skattenedsättning ses som en subvention. Enklast blir diskussionen dock om även subventioner ses som subventioner, varvid frågan blir endimensionell: Hur mycket subventioneras olika aktiviteter i ekonomin?

Jag har inte hela listan, men väl en partiell dito. Den visar att det även utan ROT & RUT varierar kraftigt hur mycket olika anställningar subventioneras/beskattas. Det är således mindre troligt att det är principen om neutral beskattning som är den genuint ömmande tån.

Här kommer listan. Bland det minst subventionerade/mest beskattade hittar vi...

Anställning (ej hushållsnära) av höginkomsttagare som betalar värnskatt. Summan av lagstadgade sociala avgifter, värnskatt, vanlig statlig inkomstskatt och kommunalskatt gör att nästan bara storföretag och statliga verk har råd med dylika.

Därefter hittar vi anställning av höginkomsttagare som inte betalar värnskatt. Aningen billigare, men fortfarande inget Svensson kan unna sig.

Anställning av vanlig löntagare är i jämförelse med ovanstående rena kapet: För en totalkostnad på 14000 kan personen få uppemot 8000 i handen. (tidigare bruttokostnad var 16 000 - passa på innan jobbskatteavdraget ryker!)

På ännu högre subventionsgrad hittar vi anställning av unga, gamla och flyktingar, enligt de så kallade nystartsjobben som ger dessa grupper sänkt arbetsgivaravgift. Rabatten gjordes nyligen ännu större som en krisåtgärd.

Prylar är enligt detta synsätt mer subventionerat än att anställa människor. På de flesta grejor utgår bara 25 procents moms.

Livsmedel är ännu mer subventionerat (dock ej levande djur, förutom ostron, som är levande men räknas som livsmedel och därför omfattas av undantaget och endast momsbeläggs med 12 procent. Gäller dock ej om ostron säljs som naturläkemedel).

Ännu högre subventioner får böcker och tidskifter (dock ej e-böcker och e-tidskrifter, eller böcker där mer än hälften av sidorna är avsedda för urklippning), med bara 6 procents moms.

Viss idrotts- och kulturverksamhet är helt momsfri, liksom terapi hos legitimerad psykolog.

Lönebidragsanställning i idéell förening med kommunalt bidrag måste anses synnerligen högt subventionerad.

Bland de allra mest subventionerade hittar vi de 156 personer som åtnjuter Statlig inkomstgaranti för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv.

Visst kan man tycka att det är fel att det finns så många skattesatser/subventionsgrader, och att staten av neutralitetsskäl bord ha samma skatt/subvention på allt.

Frågan är bara om den skatten/subventionen ska vara positiv eller negativ.

Tips 2 till alla som ogillar (skatteavdrag för /subvention av) hushållsnära tjänster

Ett vanligt argument mot RUT-avdraget för hushållsnära tjänster är att dylika särlösningar krånglar till skattesystemet.

Argumentet var tveklöst korrekt. Men även detta argument kan numera slå tillbaka: Efter ett riksdagsbeslut förra våren är RUT- och ROT-avdrag samordnade till ett och samma avdrag: Hus-avdraget. Från skatteverkets hemsida:

Följande räknas som husarbete:

• reparation och underhåll, ombyggnad, tillbyggnad (ROT-arbete)
• hushållsarbete som städning, klädvård, enklare trädgårdsarbete samt barnpassning och annan tillsyn

Jämfört med situationen när det fanns separata ROT och RUT-avdrag, är alltså Hus-avdraget en marginell förenkling av skattesystemet, och det är knappast krångligare än när det bara fanns ett ROT-avdrag.

Jag misstänker även på denna punkt att de flesta som ogillar tanken på skatteavdrag för hushållsnära tjänster gör detta oavsett om avdragets konstruktion krånglar till eller förenklar skattesystemet en smula.

Skattesystemet är redan förhållandevis krångligt, och på marginalen gör detta avdrag faktiskt inte särskilt stor skillnad. Det finns argument som biter betydligt bättre...

Tips 1 till alla som ogillar hushållsnära tjänster

Mycket debatt om RUT-avdraget för hushållsnära tjänster nu. Jag har ett antal tips i all välvilja till de som instinktivt ogillar RUT-avdraget, men jag hinner bara plita ned det första nu:

Häng inte upp argumentationen på att avdraget är dyrt och  tar resurser från mer angelägna delar av den offentliga sektorn. Sådan argumentation kommer sannolikt att slå tillbaka.

Förr eller senare kommer det att göras en rejäl utvärdering av kostnaden för denna skattereduktion (Maud har tydligen redan bett RUT skriva en pm...) Vad kommer en sådan att visa?

Det rör sig alltså om en minskad total skattebelastning på sysslor som

a) var väldigt sällsynta innan skattesänkningen

b) har obetalt hemarbete som nära substitut, och

c) har informella svartjobb som nästan lika nära substitut.

Man behöver inte ha någon övertro på dynamiska effekter för att inse att det är ganska troligt att avdraget ökar de totala skatteintäkterna.

Och jag anar att de flesta som ogillar avdraget gör det oavsett om effekten på skatteintäkterna är plus eller minus 100 miljoner.

Sida formaliserar äganderätter i Etiopien!

Av Aktuellt igår (15 minuter in i programmet SVT-play) kunde utläsas att Sida verkar göra något mycket smart i Etiopien: De formaliserar äganderätter i en grön bok, med effekten att jordbrukare investerar mer och/eller får betydligt starkare förhandlingsposition vid så kallad landgrabbing.

Tidigare var äganderätten uppenbarligen oklar:


Någon som kan hitta något om detta på Sida.se? Jag anar att det har med lantmäteriverksamheten att göra, men nog borde mer info finnas någonstans?

En statistiker läser Superfreakonomics

Uppföljaren till Freakonomics är ute sedan ett tag: Superfreakonomics. Har själv bara läst första kapitlet, i likhet med den här statistikern, vars inlägg är läsvärt, inte som en sågning, snarare för en rad nördiga redaktörsliknande kommentarer:

p.29 -- "At least 3 of the 160 prostitutes who participated died during the course of the study." Don't use the phrase "at least"! It sounds sloppy, and it is sloppy as "at least 3" includes "everyone". This is a documented study with a small sample; they should know exactly how many died. 

...

p.33 -- A table of sex acts and their average prices. It's important to establish the sample sizes underlying the average prices. The researcher documented 2,200 sex acts, and the least frequent act accounted for 9% of those, so about 200 acts. To establish the margin of error around those averages, I'd also need the spread of the individual prices.

Icke desto mindre: Det verkar saknas gedigna källor för en del av kapitlets mer kontroversiella påståenden, inklusive

"women used to have shorter life expectancy than men"

och 

"a Chicago street prostitute is more likely to have sex with a cop than to be arrested by one"

Uppdatering om multipla partimedlemskap

Krönikan i Neo i somras ledde till en notis på DNs ledarsida, men när Riksdag & Departement skriver om mina multipla partimedlemskap (ej på nätet vad jag kan se) vaknar tydligen både Sydsvenskan (ej heller på nätet?) och Expressen.

Här finns flera bloggposter om mina multipla partimedlemskap. Inte särskilt mycket nytt har hänt, förutom att miljöpartiet skickade ett kandidatkontrakt till alla som ville kandidera till riksdagen för mp. I detta skulle man lova att stå bakom hela mp:s politik, vilket jag självfallet inte kunde göra (och jag undrar om de som skriver under verkligen delar sitt partis åsikter fullt ut, men det är en annan sak).

Eric Erfors i Expressen skriver:

Politisk polygami är förbjudet då det hotar hela idén med ett partiväsende

Verkligen? Jag är inte säker på var i lagen detta står. Och som sagt: jag kommer inte att protestera om något parti vill utesluta mig.

Finns empiriskt stöd för ett samband mellan skatter, akassa och arbetslöshet?

Då och då dyker påståendet upp att det saknas empiriska belägg för att länder med lägre skatt på arbete och mindre generös akassa har lägre arbetslöshet. I själva verket finns det så mycket bevis att man numera förmodligen inte publiceras i någon av de finare tidskrifterna om man inte dessutom visar något annat intressant.

I en ny artikel av Bassani & Duval (2009) är denna regression därför bara en utgångspunkt för en mer ingående analys, men den visar att sambanden är ungefär de ekonomer teoretiskt förväntar sig:

Beroende variabel är arbetslöshet, länderna är OECD, tidsperioden är årsdata för perioden 1982-2003.



Således: Skattekil och akassans generositet korrelerar med arbetslöshet, fackföreningsstyrka gör det inte, ej heller Employment Protections Laws (som exempelvis turordningsregler). Däremot spelar graden av produktmarknadsregleringar roll. OG är output gap och korrigerar för konjunkturen.

Resultaten håller även för ett antal känslighetstest, och vad studien i huvudsak undersöker är om olika typer av reformer får störst effekt om de görs tillsammans (sk komplementariteter).

Källa: Bassani, A., & Duval, R. (2009). Unemployment, institutions, and reform complementarities: re-assessing the aggregate evidence for OECD countries. Oxford Review of Economic Policy, 25(1), 40–59.

Mer spirit-level debatt för den nyfikne

En formulering i Dan Josefssons text om The Spirit Level / jämlikhetsanden, är värd att fundera över:

Författarna understryker att alla samband som redovisas är vetenskapligt belagda, att källmaterial hämtats från betrodda institutioner som FN och OECD och att bokens rön på sedvanligt sätt publicerats i vetenskapliga tidskrifter innan det samlats i bokform

Förutom att detta sannolikt är enda gången som Dan Josefsson kallat OECD för betrodd institution, är auktoritetstron här både charmig och skrämmande.

Men det finns ännu fler godsaker på nätet nu: August Torngren Wartin har lyckats koppla ihop Wilkinson och Pickett med allas vår (<-- OBS ironi) Tino.

Kan det bli bättre? Några smakprov:

Wilkinson

the fact that there are now about 200 studies looking at health in relation to inequality shows that inequality must be a factor yet it cannot be anything like the most important factor. [...] the right will be doing everything to get rid of our material but we don't have time for blogs etc now.

och så Tino:

Extraordinary claims require extraordinary evidence. But forger about extraordinary evidence, such as a direct casual link between inequality and shorter life that accounts for endogeneity, they don't even have a statistically significant correlation between their main variables!!! 

Did they then report this problem out in their presentations, as objective scientists? No. Instead I, some random graduate student, had to waste my time reproducing their claims and finding it doesn't hold

Enjoy!