Lästips, februari

Danne Nordling sammanfattar senaste vändningen i den så kallade climate gate. Även p1 rapporterade nyss!

Jesper Roine rapporterar om ny forskning kring sambandet mellan kaffepris och konfliktnivå, relaterat till den så kallade resource curse.

Fastighetsägarna har sammanställt hur lång tid det i genomsnitt tar att få tag i en central hyresrätt (lagligt) i några olika städer: Stockholm 307 veckor, Berlin 0.

Om "Om konsten att vara människa"

Väldigt mycket av vad vi gör som människor idag, det vill vi nog helst inte göra. [...] i och med att vi måste försörja oss så måste vi delta i ett spel som vi delvis inte vill vara med i.

Håkan Hydén, sociologiprofessor i Lund, förklarar hur det är att vara människa, i SVT-dokumentären konsten att vara människa (kan ses på SVT play. En kort bit in i programmet förklarar en kvinna hur arg hon blev på sin man, för att han frågade henne vad hon ville göra idag:

Det spelar ju väl ingen roll vad jag vill. Vi måste ju handla och fixa en massa grejor!

Gosh.

Tycker folk verkligen att livet är så hemskt och ofritt?

Eller är det sociologiprofessorer som menar att folk tycker det?

Eller är det sociologiprofessorer som tycker att livet är så hemskt och ofritt?

Om sjukförsäkringen

Utmärkt artikel om och med Björn Johnson, statsvetaren som skrivit bok om sjukskrivningarna, i Sydsvenskan. Två viktiga poänger:

Fusk förekommer, men förklarar inte ökningen:

I själva verket låg 1990-talets ekonomiska kris och den allt sämre rehabiliteringen bakom nästan hela ökningen i sjukfrånvaron, enligt Johnson (som stödjer sig på forskning av sociologen Tor Larsson). Arbetsgivare hade inte längre råd med omplaceringar och dämpande anpassningsåtgärder. Sjukskrivningstiderna blev längre.

Den politiska enigheten har varit betydligt större än vad den politiska retoriken nu antyder:

– Alla viktiga förändringar på 1990-talet – de beslut som ledde fram till de höga sjukskrivningstalen – fattades av S-regeringar, i bred politisk enighet över blockgränsen, säger Björn Johnson. Han påminner om att den tidigare socialförskringsministern Anna Hedborg (S) beskrivit sjukförsäkringen som ”för mjuk”.

En fundering: Tanken/förhoppningen var ju att Anna Hedborgs utredning skulle ligga till grund för en bredare och större utredning och uppgörelse över blockgränsen, likt pensionsreformen. Så blev det inte - kanske för att borgerliga tyckte om att kunna kritisera socialdemokraterna för att det förtidspensionerades 30-åringar och det så kallade utanförskapet ökade.

Detta val slår nu tillbaks mot regeringen: Nu kan oppositionen kritisera regeringen för att sjuka utförsäkras.

Jag gissar att regeringen nu inte alls skulle haft något emot att frågan vore begravd i en utredning - men det är förmodligen för sent.

Detta känner jag igen...

Visst har exakt denna korrigering gjorts tidigare, i samma tidskrift, av samma person?

Update on 11 feb 2010, kl 22:20 by bergh

Jodå, jag minns rätt:

det var bara två år sedan Nils G Åsling skrev en snudd på identisk korrigering, på samma ställe i Fokus. Detta ledde till en lustig diskussion i kommentarstråden här:

http://www.andreasbergh.se/blogg/2008/12/11/nara-att-varvsstodet-upphorde-1978-asling-i-fokus.html

Och enligt Gunnar Andrén så minns Åsling fel: De två folkpartisterna röstade till slut med regeringen och därmed för varvsnedläggning. Å andra sidan säger tydligen årsboken När Var Hur annorlunda...

Hur vetenskaplig är The Spirit Level / Jämlikhetsanden?

Det skrivs allt mer om Wilkinsons bok the spirit level / jämlikhetsanden.

Johan Norberg och Dan Josefsson täcker ganska bra in extremerna (men Johan är verkligen inte särskilt extrem...)

Jag anade detta, så jag har förberett en liten promemoria för alla som undrar hur korrekt boken är vetenskapligt sett, hur mycket som bevisas av scatterplots och hur stor effekten är jämfört med andra effekter.

Idealiskt skulle jag vilja skriva mer och längre, men de fem sidor jag hittills totat ihop finns här finns här.

Kortversionen för stressade läsare, är att datasetet som användes i den här artikeln, passar bra för att testa sambandet mellan ojämlikhet och förväntad livslängd.

Resultat:

Kolumn 1 är vanlig OLS (det samband som syns i skatterplots).
Kolumn 2 innehåller landdummies.
Kolumn 3 innerhåller lands- och tidsdummies.
Kolumn 4-5 korrigerar för BNP/capita, läkartäthet och kaloriintag.

Resonemang om hur dessa resultat bör tolkas, finns i promemorian.

Update on 10 feb 2010, kl 11:26 by bergh

Även Andrew Leigh har bloggat intressant i frågan, här och här.

Vidare bör noteras att W&P fokuserar på rika länder. Wilkinson menar t o m att vi i västvärlden nått gränsen för vad ekonomisk tillväxt kan göra för vårt välbefinnande.

Detta underliga yttrande hindrar inte att det finns studier som pekar på att i rika länder, och för vissa mått på hälsa (exempelvis självskattad hälsa), finns ett negativt samband: 

Karlsson et al (2009). "Income inequality and health: Importance of a cross-country perspective." Forthcoming in Social science and medicine. Betallänk m abstract

Två andra duktiga och hederliga forskare som tagit sig an frågan på ett seriöst sätt är Matt Sutton och Hugh Gravelle. Här är två av deras papper i fritt tillgänglig form:

http://www.york.ac.uk/depts/econ/documents/dp/0026.pdf 
http://www.york.ac.uk/depts/econ/documents/dp/0606.pdf

Update on 17 feb 2011, kl 20:09 by bergh

Wilkinsons tidigare böcker har också fått kritik. Här är en recension av Johan P Mackenbach i International journal of epidemiology.

It has recently become clear, however, in a paper by Lynch and others in the Lancet in 2001, that the findings in Wilkinson's 1992 paper were an artefact of the selection of countries.

På publikationsfronten...

... kan noteras att en reviderad version av detta wp numera är antagen för publicering:

Bergh, Andreas and Therese Nilsson. 2009. "Good for living? On the relation between globalization and life expectancy." Forthcoming in World Development.

Tack till chefen för den fiffiga titeln, tack till Henrik som övertygade oss om att man inte måste ha med svårtolkade GMM-skattningar och till alla andra som gett synpunkter på tidigare versioner.

Roligast av allt är väl att resultatet är mycket trevligt:

Abstract
This paper analyzes the relationship between three dimensions (economic, social, and political) of globalization and life expectancy using a panel of 92 countries covering the 1970–2005 period. Using different estimation techniques and sample groupings, we find that economic globalization has a robust positive effect on life expectancy, even when controlling for income, nutritional intake, literacy, number of physicians, and several other factors. The result also holds when the sample is restricted to low-income countries only. In contrast, political and social globalization have no such robust effects.

Nörderier för den intresserade: World Development var en trevlig tidskrift att skicka till, trots att de kräver att man skickar in papperskopior samt en diskett (!). I första vändan kom synpunkter från tre referees på mindre än fyra månader. Efter revideringar gick CD-skivan (hittade ingen floppy) sönder på väg till Kanada, så jag tilläts maila. Besked två veckor senare.

Relaterat: Artikel i Sydsvenskan om min medförfattare Therese.

På vad sätt blev svensk arbetsmarknad mer flexibel 2008?

I OECDs index för employment protection laws (EPL) har Sverige länge legat konstant på 2,49 (jämfört med snittet på 2,1 och Danmarks 1,8. Skalan är 0-6).

Det senaste som hände var väl 1997 när två-personersundantaget från turordningsreglerna infördes för företag med färre än 10 anställda.

Men 2008 föll Sverige i index från 2,49 (som vi haft sedan 1998) till 2,18. Vad är det jag har missat? Har regeringen fått igenom en flexibilitetsreform trots (på grund av?) all retorik kring att gilla den svenska arbetsmarknadsmodellen?

Någon som vet? Indexet ska inte mäta akassans generositet, så det borde inte vara förklaringen...

Om sysselsättningsstatistik

Som jag brukar påpeka lite då och då, är sysselsättningskvoten ett trubbigt mått eftersom den inte säger något om hur mycket folk arbetar - bara om de arbetar eller ej. Att bara räkna antalet sysselsatta är om omöjligt ännu sämre, eftersom man då inte ens korrigerar för befolkningstillväxt.

Om någon, exempelvis inför en viktig TV-debatt, ändå vill räkna antalet sysselsatta, tar det inte lång tid att via scb.se få fram de relevanta siffrorna:

Aningen intressantare är, som jag räknade ut för fem (!) år sedan, antalet arbetade timmar satt i relation till befolkningen i arbetsför ålder.

Tyvärr ingår detta mått inte i SCBs standardstatistik vad jag kan se: De envisas med att sätta antalet arbetade timmar i relation till arbetskraften, som ju är en politiskt manipulerbar delmängd av befolkningen (till skillnad från antalet människor i vuxen ålder).

Om demokrati och naturresurser i utvecklingsländer (dagens Collier-citat)

Jag börjar ana vad hr Bjørnskov syftade på, i kommentaren om att Paul Collier drar slutsatser som inte riktigt har täckning i data.

Samtidigt gillar jag hans sätt att i populärvetenskaplig form spinna en liten historia (ofta övertygande) kring varje koefficient och interaktionseffekt i sina papper.

I kapitel 3 i The bottom billion diskuterar han the resource curse (fenomenet att fattiga länder med värdefulla naturtillgångar snarare drabbas än gynnas av resurserna).

Problemen med naturresurser har visat sig vara särskilt stora i demokratier. Faktum är att oförmågan att hantera värdefulla naturresurser enligt Collier kan förklara varför demokratier i allmänhet inte växer snabbare än icke-demokratier:

In the absence of natural resource surpluses a fully democratic polity outperforms a despotic autocracy by around two percent per year. By the time natural resource rents are around eight percent of national income, the growth advantage of democracy has been eliminated. Beyond this, the net effect of democracy is adverse.

Collier menar sig också ha undersökt vad i demokratin som skapar problem. Hans svar: brist på "checks and balances", alltså maktdelning, minoritetsskydd och granskningsinstitutioner som fri press.

Demokratiska val utan en tydlig avgränsning för vad majoriteten får göra och hur det får ske, leder helt enkelt till att folk köper röster för att vinna val och komma över naturresurserna, som sedan extraheras för att finansiera röstköpen.

Ännu en trevlig s-blogg med kloka frågor om DKV

Upptäckte nyss bloggen "produktionen av socialdemokrati", där jag är länkad under rubriken "Socialdemokratiska bloggare och bloggare som borde vara socialdemokrater". Intressant.

Dessutom finns en ganska lång kommentar till Den kapitalistiska välfärdsstaten, med flera intressanta frågor och funderingar:

Vi devalverar visserligen inte längre, men motsägs inte påståendena om större stabilitet efter 1990 delvis av den reformtäthet som Bergh själv utförligt beskriver?

Detta är en mycket bra poäng: Å ena sidan är vissa institutioner bra för att de skapar stabilitet, å andra sidan skapas onekligen viss instabilitet när institutioner reformeras... Jag ska skriva ett svar i deras kommentarsfält när jag funderat en smula på deras kommentarer!

lite universitetsgnäll...

Jag vet inte hur mycket av Lunds universitets budget som går till olika former av IT-stöd. Jag har dock fått intrycket att det utvecklas mycket system och plattformar på alla möjliga nivåer.

Därför är det lustigt att när kommunikationsavdelningen vid universitetet bjuder in till seminarium om social medier (rubrik: Hur startar man en debatt i dagens medielandskap?) kan jag inte hitta info om det på deras hemsida, annat än genom att söka på föredragshållaren PM Nilsson, vilket leder till medicinska fakultetens nyhetsbrev. Via ekonomihögskolans nyhetsbrev har jag också uppmärksammats på seminariet.

Ännu roligare att ironisera över är följande: För att hantera anmälningarna till seminariet använder kommunikationsenheten gratislösningen google spreadsheet. (!)

Googles webbaserade gratisprogram är lustigt nog även vad jag använde när jag behövde snickra ihop kurshemsidor åt kursen i institutionell ekonomi för något år sedan.

En stilla undran: Om både lärare nere på föreläsningsgolvet och den centrala kommunikationsenheten använder googles gratislösningar för dagliga IT-relaterade göromål, läggs då universitetets IT-budget på rätt saker?

(notera att jag nu kör lite 'dom där uppe - vi här nere'-retorik. det är inte ofta man som medelklasslyngel kan formulera sig på detta vis...)

SVT och Sydsvenskan om fenomenet landgrabbing

Tidigt i januari hade Sydsvenskan en utomordentligt intressant artikelserie om landgrabbing: Fenomenet att företag (ofta från västvärlden) och stater (ofta asien/arabländerna) köper/leasar/hyr mark i fattiga länder för att bedriva storskaligt jordbruk. Jag tänkte tipsa om artiklarna då, men av någon anledning lades bara en ut på nätet (vad jag kan se, vilket är synd). Här är ett utdrag ur den artikel som finns tillgänglig, och som handlar om en saudi-etiopisk miljardär nu bedriver storskaligt jordbruk i Etipoien:

Den etiopiska regeringens logik är enkel. Den anser att det i Etiopien finns mer bördig och brukbar jord än den egna befolkningen kan ta hand om. Åtminstone med den begränsade tillgång till teknik och kapital som nu finns.
Idag plöjs det mesta av Etiopiens åkerjord med oxar. På fälten ser man bönder skörda för hand med en skära. Hugg för hugg. Farmen i Awassa har den senaste gödningstekniken och sköter bevattningen med datorer.
– Snart ökar vi vår odlingsyta från tjugo till tusen hektar. Då ska vi anställa runt 20 000 arbetare. Det är inget problem. Det finns en och en halv miljoner människor här i närheten. Runt hälften av dem är arbetslösa, säger Geieta Bijiga, farmens direktör.

I artikeln finns också en faktaruta som lyftar fram positivt och negativt med fenomenet:

Positivt
• Jorden brukas i alla fall inte (ibland).
• Tekniklyft för Etiopien. Anställda lär sig hantera ett modernt jordbruk, nya maskiner importeras.
• Kapitalinflöde i landet.
• Jobbtillfällen.
• Mer mat kan säljas lokalt.
• Vägnät och andra kommunikationer byggs ut.
• Förpackningsindustrin utvecklas lokalt.
• Nya industrier, som blomsterproduktion, uppstår.

Negativt
• Extremt låga priser. Landets bästa jordar skänks i princip bort.
• Lokalbefolkningen skuffas undan. Ibland brutalt.
• Ingen hänsyn tas till traditionellt jordbruk.
• Mat som skulle kunna föda Etiopien går på export.
• Inga reglerade former för hur jorden ska återgå till lokalbefolkningen.
• Jorden utarmas med ensidig produktion.
• Tär på höglandets vattenresurser.
• Ingen minimilön på farmerna.

Jag skulle kunna invända mot resonemanget kring vissa av punkterna ovan ('Mat som skulle kunna föda Etiopien går på export' är en klassiker i sammanhanget). Sedan SVT klampade in i frågan, framstår dock Sydsvenskans artiklar som ett under av initierad och nyanserad journalistisk.

Från SVTs Rapport

Den här nya affärsidén har blivit en ny typ av kolonialism .. Marken har blivit en en global handelsvara som riskerar att göra fattiga länder ännu fattigare.... Säljare: fattiga länder, som sällan har något val ... enorma områden av Amazonas regnskogar har blivit sojafält...

Ännu värre blir det om man går till något SVT kallar Korrespondenterna:

...globala riskkapitalbolag köper jordbruksmark som en bra investering och eftersom de spekulerar i att livsmedelspriserna kommer stiga i en värld som lider av klimatförändringar och befolkningsökning

För tydlighets skull:  Utan tvekan är det så att mycket landgrabbing verkar helt förkastlig. I hur stor utsträckning har en regering rätt att flytta på sina invånare? Och nog blir man nyfiken på vad Etiopiens jordbruksminister har för metoder när han svarar så här:

– Vi garanterar alla investerare att ta hand om eventuella tvister med lokalbefolkningen. Vi tar oss an att förklara för dem varför jordreformen ligger i deras eget intresse.

Och om lokalbefolkningen inte håller med?
– Då övertygar vi dem.

Men på SVTs sidor antyds inte med många ord att det finns en rad positiva effekter både på kort och lång sikt. Den intressanta frågan är hur vi bäst hjälper fattiga länder att dra nytta av denna plötsliga investeringsvilja!