Måsta man skicka in vetenskapliga artiklar i MS-DOS format bara för att det faktiskt står så?

Härligt: Alex Tabarok på MR bekräftar att rådande norm när man submittar artiklar till vetenskapliga tidskrifter faktiskt är att strunta i formateringen tills artikeln är accepterad:

In their instructions to authors just about all of the economics journals require that papers be submitted with a certain format for the references, bibliography, figures and so forth.  Except no one I know actually does this until after a journal has accepted the paper; thus no wasted effort.

Man behöver inte skicka in sin artikel på 5.25 tums diskett heller, även om flera tidskrifter har detta i sina instruktioner. Alex menar dock att normflexibiliteten är unik för ekonomi, och att andra områden avvisar bra artiklar för att referenslistan är felformaterad.

Verkligen? Att vid en revise&resubmit skicka med en styleguide är en sak, men har någon verkligen refuserat ett annars ok papper för att radavståndet och notsystemet inte var det föreskrivna?

MPS-2009

Här finns en del intressanta papper från konferensen "The market economy in the welfare state" som avslutades igår. Här finns min egen presentation.

Till piratpartiets försvar

Rick Falkvinge meddelar idag att Piratpartiet kommer att ställa upp i flera kommuner 2010. Intressant.

Å ena sidan är piratpartiet än så länge ett enfrågeparti.

Å andra sidan: Jag vet inte hur många gånger jag sagt att den klassiska konflikten mellan höger och vänster är överspelad i Sverige. Det råder sedan länge de facto enighet kring att Sverige ska ha en universell välfärdsstat på kapitalistisk grund. De skiljelinjer mellan marknadsekonomi och planekonomi som präglade 1900-talet är inte särskilt heta längre. Vi behöver knappast sju partier för att täcka in åsiktsspektrat mellan 75 och 90 procents ersättning i socialförsäkringarna.

Socialdemokraterna och de borgerliga har i praktiken länge varit eniga om ett konkurrenskraftigt näringsliv, universella trygghetssystem och skatter och bidrag som ger trygghet och arbetsincitament i en rimlig kombination. Den exakta utformningen är en fråga för teknokrater och sociala ingenjörer. Den engagerar inte väljarna i någon större utsträckning, så länge systemen funkar som de ska.

Därför är det oklokt att kritisera piratpartiet för att det saknar exempelvis skatte- och välfärdspolitik. Det bästa Piratpartiet kan göra är förmodligen att ansluta sig till den utredningsdrivna konsensus som i praktiken redan råder.

Samtidigt är det uppenbart att tekniska förändringar aktualiserat frågor som får de etablerade partierna att framstå som minst sagt omoderna. Och då är det väl utmärkt att de får konkurrens?

En amerikansk ekonoms förväntnngar på Sverige och Danmark...

En viss Bryan Caplan flänger just nu omkring i Danmark och Sverige, och dyker snart upp i Stockholm. Hans förväntningar på resan:

2. Middle-class Danes and Swedes will be noticeably poorer than middle-class Americans, especially on the vital dimensions of living space, car ownership, and meat consumption.

3. There will be 75% fewer beggars per block than in major U.S. cities, but somehow even in "the People's Home," they'll be there.

4. I will perceive the Danish and Swedish systems to be extremely oppressive of high-ability and materialistic people.  In fact, all things considered, I will deem Singapore a freer country.

5. However, aside from a few indigenous libertarians, these oppressed classes will suffer from false consciousness - just like the Singaporeans who laughed in unison when I denounced conscription as state slavery.

Vad säger ni, får han sina fördomar/gissningar bekräftade?

Och hur ska jag övertyga honom om att det inte är falskt medvetande när jag säger att jag trivs ganska bra här i välfärdsstaten?

Kurser i att kringgå LOU?

Det råder ingen tvekan om att lagen om offentlig upphandling kan vara ganska jobbig att uppfylla i praktiken. En ledare i Östersunds-Posten tar i rejält (tack Magnus för tipset):

Det är för övrigt svårt att få i hop ekvationen, hur kommunernas företrädare ofta talar om betydelsen av ökat företagande, lokala krafter och bra klimat i sina handlingsprogram, men sedan motarbetar det genom att handla annorlunda i den offentliga upphandlingen. Visst, lagen om offentlig upphandling ställer till det. Därför borde kurser hållas i hur tjänstemännen ska kringgå LOU i stället för att lära ut vilka begränsningar den kan innebära.

Nåväl, nu kan man ju gynna företagande på flera sätt: Fri konkurrens och regler lika för alla är förmodligen bättre än att varje kommun tillämpar särregler för att gynna just sina egna företagare.

På förekommen anledning: Jag är inte Växjöforskare

...jag är lektor i Lund och välfärdsforskare vid Ratio i Stockholm. Men vårt projekt om korruption hamnade genom en rad tillfälligheter i Växjö (huvudsökande fick jobb där medan vår VR-ansökan behandlades).

Kan Växjö-kopplingen möjligen förklara Smålandsmedias stora intresse för vårt projekt? En programledare var oerhört mån om att nämna Växjö universitet upprepade gånger under en ganska kort sändning...

Ironiskt, eftersom ett av budskapen jag tjatat om är att politiker tyvärr verkar vara alltför benägna att ge det lokala positiv särbehandling...

Om korruption: Bakgrund, länkar och kommentar

Med anledning av turerna kring Marianne Samuelssons avgång, har korruptionsforskningsprojektet blivit populärt bland journalister, inte minst efter denna artikel i Svenska Dagbladet.

Länkar:
Projektets hemsida
Arbetsrapport 1, med en översikt av enkätsvaren.
Konferensartikeln "How corrupt is a non-corrupt society", presenterad vid Canadian Political Science Association 2008.

Ingen av ovanstående är publicerad forskning, men kan användas för att få ett hum om hur politiker och tjänstemän svarat på vår enkät. Det finns dock inga färdiga slutsatser och resultaten är preliminära.

För resonemang om vad som kan förklara och motverka korruption i Sverige, se artikeln
Erlingsson, G. O., A. Bergh, et al. (2008). "Public Corruption in Swedish Municipalities - Trouble Looming on the Horizon?" Local Government Studies 34(5): 595 - 608. (kostar pengar, om du inte sitter vid ett universitet)

Mina kommentarer:
Vad visar då vår forskning hittills? Svarande på vår enkät är höga tjänstemän och politiker i Svenska kommuner. Två frågor är centrala:

1. Är det mycket eller lite att 95 procent svarar "aldrig" på frågan
"Hur ofta blir du i egenskap av förtroendevald eller i tjänsten, erbjuden pengar eller annan förmån, för
att du ska fatta ett beslut som gynnar den som erbjudit ersättningen?"

Jag tycker det är ganska mycket. Det innebär förvisso att en på tjuga faktiskt säger sig varit utsatta för korruptionsförsök, men vi kan inte jämföra vare sig över tiden eller mellan länder, så var och en får bilda sig en egen uppfattning.

2. Hur allvarligt är det att ungefär 25 procent i ett av våra scenarier uttrycker acceptens för att handla upp blöjor lokalt trots att det blir dyrare?

Det är anmärkningsvärt, men behöver inte betyda att de anser det ok att bryta mot lagen om offentlig upphandling (som vi inte nämner i frågan). Det kan vara så att de inte tänker på att det finns en konflikt, och det kan vara så att de av miljöskäl tycker det är bättre att handla upp lokalt, även om det blir dyrare.

Utmärkt granskning av Sveriges Radio i Medierna

För några år sedan blev det ett väldigt rabalder när Sveriges Radio skulle spara, bland annat genom att köpa in program från externa produktionsbolag istället för att producera "in house". Granskningen skulle bli lidande utan en rejäl Public Service radio, hette det.

Hur blev det? Ingen aning. Men jag noterar följande: Programmet medierna har nyligen gjort ett hästjobb när det gäller granskande arbete:

• En medarbetare på Destination Gotland fick sparken av oklara skäl efter att ha varit med i radio
• Sveriges Radio brukade förr regelbundet, men utan systematik och principer, betala politiker (även statsministrar) när de var med i Radio

samt den festligaste:

• När Kjell Albin Abrahamsson i radioprogrammet På spaning efter Europa säger "Jag sitter på ett Café i Sarajevo med Carl Bildt", sitter båda i själva verket på UD i Stockholm med fejkade Café-ljud pålagda i efterhand.

Två av dessa tre granskningspunkter (i ett och samma program) är alltså kritiska granskningar av Sveriges Radio! Ska vi förvånas över denna höga grad av självkritik?

Kanske inte. Medierna görs numera av Tredje statsmakten Media AB med inriktning på samhällsjournalistik.

Ett fristående bolag klarar alltså av att granska både privata bolag och public service-radion. De kanske till och med gör vinst på kuppen?

Gräsrotsarbete i folkpartiet

Nu har jag utövat demokratiskt inflytande igen, denna gång som medlem av fp-norrmalm. Föreningens sekreterare, Lennart Fremling, skickade mig en enkät som vid närmare granskning visade sig vara lokaldemokrati när den är som bäst. (OBS: jag är nu inte det minsta ironisk)

Någon form av arbetsgrupp har tagit fram ett visionsprogram för min omedelbara geografiska närhet, och vill dessutom veta jag jag tycker. Föredömligt nog kunde jag svara med enkla JA/NEJ-frågor, och frågorna var i högsta grad väsentliga.

Jag har nu (som en av hittills 19 svarande) tagit ställning för höga höghus, en enorm galleria vid Odenplan och allmän förtätning av bebyggelsen. Gillar man inte dylikt, kanske man inte ska bo i Stockholms innerstad. Ansåg även att biltullarna bör höjas, men jag är öppen för argument i frågan.

Med tanke på att jag ganska nyligen träffade en folkpartist med betydande inflytande, som på fullt allvar argumenterade emot höghus (han menade att höghus var något för städer som Västerås och Malmö, inte Stockholm), tror jag det är angeläget att utöva inflytande som gräsrotsmedlem i denna fråga.

Mer om kön och skandaler: Ännu en datapunkt...

Med anledning av Zaida Catalans newsmill-artikel, finns anledning att påminna om den här snart tre år gamla spaningen: Att det finns ett könsmönster i vilka makthavare som avgår efter skandaler.

De flesta i kommentrarstråden tycks dock oförmögna att inse att man kan tycka att avskedandet var sakligt motiverat och samtidigt se att det finns ett könsmönster.

Krönika, augusti. Om vinster och kvalitet i välfärden

Augusti månads krönika finns redan i VK, (och som osignerad ledare i ST!) och handlar lämpligt nog om vinster inom välfärdsföretagen:

Ett vinstförbud sänder en tydlig signal till alla företag som lyckas
effektivisera: Sätt genast sprätt på insparade slantar igen. Hur de
används spelar mindre roll. Det viktiga är att bokslutet inte uppvisar
vinstsiffror!

Vid skrivandet igår hade jag inte läst Carin Jämtins svar i dagens DN, som dock är upplysande på sitt sätt. Jämtin verkar mena att kvalitet korrelerar väldigt högt med många anställda:

Drivkraften att skära ner är särskilt olycklig i en sektor där vi vet
att det oftast är personalen som utgör kvaliteten. Ett exempel som
illustrerar detta är den genomsnittliga lärartätheten. I kommunala
grundskolor ligger riksgenomsnittet på 8,5 lärare per hundra elever. I
friskolorna är den 7,7 lärare per hundra elever. Dessutom är andelen
behöriga lärare betydligt lägre i friskolorna.

Notera att Carin inte hänvisar till något output-mått på vad skolor faktiskt producerar (dvs kunskap, mätt exempelvis som resultat på standardprov). Använda dylika, visar det sig att om konkurrens mellan skolor har någon effekt på kvaliteten, är den positiv.

Se exempelvis Sandstrom, F.M., and Bergstrom, F. (2005). School vouchers in practice: competition will not hurt you. Journal of Public Economics, 89, 351-381.

Coase, Åkarp, rökning och advokater

Visst är det trevligt när nyhetsrapporteringen levererar nyheter som vore skapade för en lärobok i mikroekonomi med institutionell inriktning? (ur Kristianstadsbladet):

Tvisten mellan grannarna [i Åkarp] har pågått sedan 2006. Den rökkänslige grannen, en advokat, stördes så mycket av blossandet i kvinnans trädgård att han använde en andningsmask när han var i sin trädgård samtidigt som kvinnan rökte.

Äganderätter har alltså fastställts, låt vara att det tog rättsväsendet tre år. Nu återstår att se hur mycket advokaten är beredd att betala grannen för att hon ska sluta röka i trädgården! Ska vi gissa att det är betydligt mindre än vad processen kostat?