Apropå utarmningen av den högre utbildningen...

Om man klickar 'faculty' på ett riktigt universitet ser det inte ut så här. Gamla goda Friktion tycks ha något nytt på spåren.

Fakta om utbildningsexpansionen, förkunskaperna och resurser per student

Är det verkligen sant att den högre utbildningen i Sverige expanderats kraftigt samtidigt som resurserna per student minskat och deras förkunskaper försämrats? Förmiddagen har rymt lite efterforskningar i ämnet, och det tycks i stort sett stämma.

Förkunskaper
Svenska högskolenybörjares dåliga matematikkunskaper, vilket fick förra regeringen att anslå särskilda resurser för att åtgärda problemet (artikel i SULF).

Svenska högstadieungdomars matematikkunskaper har minskat rejält bara mellan 1995 och 2003, mer än i de flesta andra länder. Källa: TIMSS

En undersökning från Skolverket visade 2005 att högskolelärarna upplever att förkunskaperna försämrats, i synnerhet i  matematik och läsförståelse (SR-inslag om rapporten).

Antalet studenter
Antalet registrerade studenter låg nästan still från 1977 till 1990, för att plötsligt öka under hela 90-talet, allt enligt SCB.



Resurser per student
När det gäller resurser per student är det svårare att hitta exakta uppgifter, men många källor talar om en minskning på 20% mellan 1994 och 2001, ex vis en SULF-skrift av Fritzell och Birath (2002). Ulf Nilsson (fp) har antytt att denna siffra är förra regeringens beräkning som de ogärna spred.

Med hjälp av SCB-länken ovan borde det väl knappast vara något större problem att räkna ut resurser per student under hela perioden 1977-2005. Någon som orkar - eller kan sätta RUT på saken?

Lätta poäng på Koh Lanta?

Som noterats tidigare: Distanskurser tycks blir allt vanligare på svenska lärosäten eftersom de är ett billigt sätt att få upp volymen i produktionen av examina (en kassako, tror jag den företagsekonomiska termen är).

För studenter kan distanskurser innebära andra fördelar. Som till exempel möjligheten att använda studiemedel till att åka till Thailand. Ur FAQn på Lanta Learning Center:

Hur går det till?

1. Leta upp en distanskurs som du vill läsa och ansök (det finns tusentals från komvux, högskolor, universitet och folkhögskolor).

2. Boka plats på hos oss på Lanta Learning Centre (vi tillämpar"först till kvarn-antagning") samt boende (om du vill) och flyg- ellertågbiljett.

3. Se fram emot en härlig vistelse i Thailand som även ger dig meriter till ditt CV.

Brännpunkt utmanar DN-debatt

DN-debatt blir bara underligare och underligare. Det sägs att de får in 50 artiklar om dagen. Då har jag svårt att tänka mig att exempelvis en artikel vari gamla före-dettingar i m, c och kd uppvisar mossiga värderingar är det mest angelägna att publicera - någonsin.

För publiceringen av forskningsrön baserade på en icke framlagd magisteruppsats får Mats Bergstrand ytterligare kritik i senaste Axess (ej på nätet).

För några år sedan, var de ganska generösa med repliker och kommenterar på publicerade artiklar. Nu är policyn den motsatta förstår jag på denna vassa kommentar från Sune Olofsson, debattredaktör på SvD Brännpunkt, som uppenbarligen ser chansen att konkurrera.

Lästips juni

Karl Palmås om skatteflykt.
Dysterkvisten om globalisering.
Niklas J om distributiv rättvisa.
Jonas om ännu en av Expressens underliga artiklar.

Det våras för nypositivismen?

På fest i fredags träffade jag en litteraturvetare som berättade för mig att postmodernismen var lite på väg ut, även i tämligen relativistiska kretsar. Det hade jag ingen aningen om, men det verkade ändå vältajmat att Axess som kom igår har tema postmodernismens kris.

Christofer Edlings artikel var  mitt sällskap i solen igår:

Vad är poängen med skattefinansierad forskning om den kunskap somproduceras inte är mer värd än någon annan? Christofer Edlingefterlyser en uppvärdering av positivismen och naturvetenskapenskunskapssyn

Nu gäller det dock att inte åter kasta ut barn med badvattnet, vilket skedde när den mest naiva positivismen förkastades. Om nu postmodernismen förkastas, vad är trots allt värt att bevara? Själv lutar jag åt idén om sociala konstruktioner.

Acemoglu om möjligheterna till demokrati i Irak

Det här var uppfriskande: Acemoglu tar till orda i debatten om utsikterna för Irak att bli demokratiskt, genom att såga standardidéerna om att det krävs utbildning och demokratisk kultur för att demokrati ska funka:

While the accepted theory [Lipset] claims that democracy will remain no morethan a dream in Iraq  until the Kurds and Shiites develop a culture ofdemocracy and the educational level of the Iraqi people  risessufficiently, the alternative maintains that instead these groups needto get enough out of  democracy that they have no incentive to undermineit or secede.

Fortunately for the citizens of Iraq, the evidence is much moreconsistent with the alternative theory  than the widely accepted one.Over the last century, there has been no tendency for countries that have become richer or more educated to become more democratic.Moreover, there are numerous  historical examples of successfuldemocratic societies starting with very low levels of education and no trace of a culture of democracy.

Servar tennisspelare optimalt?

I den klassiska Wimbledon-finalen mellan Borg och McEnroe 1980, vann Borg 81 procent av sina servepoäng på lika-sidan om han servade till vänster - men bara 63 procent när han servade till höger.

Likförbaskat servade han till höger mycket oftare.

Som framgår av tabellen nedan är Borg dock ett sällsynt undantag: Tennisspelare är generellt mycket bra på att spela den optimala blandade strategin.

(tabell ur senaste American Economic Review (!) på tips från Henrik)

(Som vi vet, vann Borg ändå.)

Tännsjö har ganska rätt om välfärdsstaten

En bra sak med att jobba på Ratio: När jag kom till jobbet i morse (nåja, tillräckligt tidigt för att hinna blogga innan lunch), har någon klippt ut den här funderingen av Torbjörn Tännsjö i dagens DN och lagt på min stol. Det var snällt.

Tännsjö funderar på om det kan vara så att "medelklassen kapat välfärdsstaten för att använda den för egna syften", och frågar (två gånger!) efter ekonomer som kan ge upplysning i frågan.

Anledningen till att han undrar är, vad jag kan förstå, att han funderar kring på vilket sätt regeringsalliansen är lurig: antingen vill de innerst inne avskaffa välfärdsstaten - eller så har välfärdsstaten kapats av medelklassen.

Det korta svaret är att Tännsjö har rätt: Det finns både teori och empiri som pekar mot att stora välfärdststater får en medelklassbias. Så även Sverige. Några randanmärkningar bör dock göras:

1. Det är fortfarande så att de allra rikaste är stora nettobetalare, och de fattigaste stora nettomottagare. Däremellan finns dock en mycket bred medelklass som betalar ungefär vad de får, och får sådant de vill ha. I en rapport jag skrev en gång, finns ett försök till beräkning:


2. Även om det finns en medelklassbias, kan det vara så att de fattigaste har det bättre i en medelklassanpassad välfärdsstat än de skulle ha det annars.

3. Huruvida de fattigaste har det bra eller ej i den svenska välfärdsstaten, beror till stor del på om man anser att "ha det bra" betyder ha hyfsad disponibel inkomst eller om det betyder att man har ett jobb.

I huvudsak slår dock Tännsjö huvudet på spiken; det har länge pågått en betydande medelklassanpassning av den svenska välfärdsstaten. Ur denna Independent Review-artikel:

The Swedish welfare state is becoming more generous, not to the poor, but to the middle class. However, because the standards methods used to quantify redistribution are inadequate, most welfare-state scholars in economics, sociology, and political science have not noticed this development.

Neoklassisk ekonomi nyttig för vänstern

Niclas tipsar om en smart betraktelse av Brad DeLong. Han menar att neoklassisk ekonomi är nyttig för folk som ideologiskt ligger lite till vänster, eftersom de därmed tvingas slipa sina argument, beakta allmän-jämviktseffekter som uppstår när människor ändrar sitt beteende som en följd av att politiken påverkar incitamenten.

Trots alla orealistiska antaganden, blir vänsterpolitik ofta mer realistisk om den utformas i samklang med lite enkel neoklassisk nationalekonomi:

The result is that the neoclassical economics toolkit makes you asmarter, stronger, more powerful, more effective, more reality-basedleftie.

Å andra sidan, står du ideologiskt till höger är risken att du fördummas:

It functions like a kind of crack, reducing their [högerns] arguments to emptyslogans: "the market takes care of that"; "acts of capitalism betweenconsenting adults"; "they hired the money, didn't they?"

Så vad är det högerfolk skulle behöva läsa för att bli smartare? Institutionell ekonomi? Sociologi? Psykologi?

Varning för Richard Florida-sjukan i Svenska kommuner

Richard Floridas idéer om hur man får städer att växa tycks sprida sig oroväckande fort i svenska kommuner. Vad sägs om följande citat, ur Malmö Stads "Vision Norra Sorgenfri"

Richard  Florida, professor och författare, menar att kreativa människor föredrar spännande, mångsidiga städer där alla människor kan känna sig hemma. De vill ha tillgång till ett myllrande nattliv, teatrar och konstgallerier men också till forskningscenter, invandrarbutiker och annorlunda affärer.

Den nya ekonomin trivs bäst i städer med liv och rörelse 24 timmar om dygnet. Richard Florida kallar dessa kreativa förmågor för The Creative Class. Som ekonomisk grupp består den av konstnärer, musiker, kläddesigners, men även av forskare, entreprenörer och skickliga konsulter. Detta avantgarde föredrar städer med de tre T:na; Teknologi, Talang och Tolerans.

Det verkar påkallat att påminna om ekonomen Ed Glaesers recension av Floridas bok. Han visar att när man inkluderar ett enkelt mått på utbildningsnivå i analysen, blir Floridas egenkonstruerade index insignifikanta och får ofta "fel" tecken.

Glaeser är artig gentemot Florida:

I have felt compelled to engage in this critical dialogue only because these ideas have
entered into the policy arena, not because I see this as a flaw in the book.

Men naturligtvis är det en miss av enorma proportioner att inte ha med utbildning i regressionerna. Risken är nu uppenbar att Malmös politiker kommer att försöka få liv i Norra Sorgenfri med konstgallerier, forskningscenter och "annorlunda affärer" - men vad de borde göra är förmodligen att rusta upp och förbättra Malmös skolor.

Slutligen: Googla "Richard Florida" + kommun, och det visar sig att det inte bara är i Malmö dessa tokerier slagit rot. Underlaget för profilering av Ronneby (Ronneby Creative City Initiative, förkortat Ronneby 3T, naturligtvis) går inte av för hackor.

i? Andra bloggar om: Richard Florida, 3T, kommunpolitik, tillväxt, kluster, ekonomi

Update on 2 jun 2007, kl 22:48 by bergh

Se även Dennis

Krönika om tunneln genom Hallandsåsen

Ännu en orealistisk idé lanseras i en LNB-krönika: Nu senast att tunnelbygget genom Hallandsåsen bör avbrytas och göras om till en utställning med public choice-tema.

Notera även Anne Lindén som skriver bra om "sociala turister".