Tidskriftranking, ekonomi, statsvetenskap och sociologi

Detta är posten för akademisk rangordning av olika slag.

Institutioner och forskare:

Repecs rangordning av lärosäten och institutioner i Sverige.

Repec, svenska ekonomer rangordnade på downloads de senaste tre månaderna

SSRN top business schools

Tidskrifter, alla ämnen:

www.journal-ranking.com

Publish or perish sammanställning (pdf)

Ekonomi:

ABS-guide

Tyler Cowens personliga favoriter här

Artikel i JEEA från 2003 med flera listor här

Kodrzycki & Yu (2006) här

Keele university: här

Handelsblatt 2007: här

University of Leicester: här (excel-fil)

Kiel Institute: Här

Tinbergen: Här

Köpenhamn: Här

Statsvetenskap:

Köpenhamn: Här

Sociologi:

Köpenhamn: Här

Ge gärna fler tips i kommentarsfältet!

Kurser på Malmö högskola

Ett urval:

• Fashion, body and technology, 30 hp
• Experimentell medieproduktion, 30 hp
• Praktisk filmkurs II
• Introduktion till omvärldsanalys 1–15 hp
• Sexualitet, religion och politik, 15 hp

Samt:

• Djurs medverkan i vård och socialt arbete, 15 hp
• Fenomenologisk forskningsmetod, 8 hp

Om bruksorternas framtid, Göteborg, Malmö och strukturomvandlingen

P1 i morse: Min Ratio-kollega Henrik Lindberg och Stig Henriksson, vänsterpartistisktkommunalråd i Fagersta var eniga om att det är en dålig strategi för bruksorter som drabbas av strukturomvandlingen att hoppas på att storföretagen eller staten ska komma till undsättning.

Något liknande antydde f ö den klok-festlige Karl Palmås för några veckor sedan - fast då gällde det Göteborg och Karl blev anklagad för bristande lokalpatriotism när han antydde att Göteborgs identitet var lite väl knuten till fordonsindustrin.

Funderar på om Göteborg borde lära lite av Malmö om hur en industristad hanterar strukturomvandlingen. Låt se:

• Ignorera och förneka den internationella konkurrensen.
• Kräv subventioner, sysselsättningsgaranti och devalveringar för att bibehålla konkurrenskraften.
• Misslyckas trots subventioner, sysselsättningsgaranti och devalveringar.
• Skyll på borgarna.
• Fastna i arbetslöshet och handlingsförlamning några år. Utnyttja framför allt inte kustläget genom att bygga hus folk faktiskt vill bo i.
• Gör plötsligt helt om och stressa fram en ekonomiskt havererad bomässa. Betänk särskilt att när bomässan gått i konkurs behöver man inte betala fakturor till alla småföretagare som tror att de är nåt (se sydsvenskan)
• Lobba fram en högskola med konstig struktur och helskumt kursutbud. Särskilt viktigt är att precis allt akademiseras.
  
• Lyckas hyfsat mot alla odds.

Som Malmöbo säger jag till Göteborgarna: Lycka till. Fast den har ni kanske hört förut?

Back to basics: Ska vi införa socialism?

Kris för kapitalismen, och ropen på förstatliganden duggar tätt: (Adaktusson i SvD, Ehrenberg i Aftonbladet).

Men hur klokt är det att döma kapitalismen som ekonomiskt system på basis av några turbulenta månader just denna höst?

Vi vänder oss istället till samhällsvetenskapens motsvarighet till tvillingstudier: Snarlika länder som råkade hamna på olika sidor om järnridån.

Paldam & Guldlach (2008) har sammanställt resultatet i en tabell som visar hur mycket som skilde länderna åt när det institutionella experimentet började och hur mycket som skilde när kapitalism resp. socialism frått härja fritt ett bra tag.
 

Källa: Martin Paldam och Erich Gundlach, “Two Views on Institutions andDevelopment: The Grand Transition vs the Primacy of Institutions.,” Kyklos 61, no. 1 (2008): 65-101.

Bästa tvillingstudien är utan tvekan Nord- och Sydkorea: Ingen skillnad alls 1946 och i övrigt mycket snarlika förutsättningar. 60 år senare är sydkorea 12 gånger så rikt.

Med hjälp av Penn World Tables har jag illustrerat utvecklingen över tiden (jämförelseland USA).

Notera hur det onekligen funnits tillfälle då det kapitalistiska Sydkorea halkat efter. Då har det sannolikt varit högkonjunktur för Göran Greiders sydkoreanska motsvarighet. Men i det stora hela torde saken vara biff.

Mer från The Human Web: Kopplingen mellan samarbete och ojämlikhet.

En trevlig aspekt av McNeill & McMeills bok, The Human Web, är att de använder ett språk som gör världshistorien begriplig för såna som jag: rationalistiska samhällsvetare.

Väldigt tidigt slår de fast att utvecklingen går framåt genom att människor lyckas lösa collective action problems. Dessutom påpekas att samarbetet ofta går ut på att skapa arbetsdelning som i sin tur gör samhället ojämlikt:

The ultimate basis of social power is communication that sustains cooperation among people. [...] If a cooperative framework can be maintained, the larger the web gets, the more wealth, power and inequality its participating populations exhibit. (p. 5)

Samarbete skapar alltså ökat välstånd och ojämlikhet samtidigt. Ojämlikhet uppstår

• inom den samarbetande gruppen, givet att det man samarbetar kring är någon form av arbetsdelningsprincip (ex demokrati, marknadsekonomi, planekonomi), och
• mellan den samarbetande gruppen och andra grupper, eftersom olika grupper kommer att lyckas olika bra.

Samarbete för att vinna.

Calmfors om effekter av outsourcing

Enligt ekot: Lars Calmfors har filat ihop en rapport till globaliseringsrådet, som släpps i december.
Det visar sig att outsourcing och utrikeshandel inte är skadligt för sysselsättningen, men möjligen ökar inkomstspridningen inom landet:

snarast så tyder data på det omvända, alltså att det kan vara bra för sysselsättningen på sikt att ha mycket utrikeshandel med låglöneländer, att ha mycket outsourcing till dem. [...] risken med lobaliseringen menar Calmfors snarare är ökade inkomstklyftor än större arbetslöshet.

För vem är mormors bageri en framgång?

I morse: Reportage i P1 om Mormors bageri i Lund. Som de själva skriver: "Det började i Lund 1995 med en trång lokal på Botulfsplatsen där statsbussarna möts."

Nu har de centralbageri, tre butiker och exporterar knäckebröd. En framgångshistoria - men för vem?

Av reportaget får man veta följande:

• De var inte bagare när de kom till Sverige.
• De finansierade sin första butik med intäkter från fruktförsäljning.
• De var bland de första med Bagels och Ciabatta, vilket funkade bra i studentstaden Lund.

En lista över framgångsfaktorer kan dessutom knappast ignorera följande:

• Läget.

(Själv var jag en early adaptor av deras sesambröd, till vilket jag åt olika olivröror från Salehans livs alldeles intill. Ack vilka tider.)

P1 anlägger naturligtvis ett integrationspolitiskt perspektiv och följer upp med en lång intervju med näringslivsansvarig på Region Skåne.

Det skulle dock vara intressant att se en lite grundligare genomgång av historien: I vilken utsträckning har olika politiska åtgärder bidragit till (eller försvårat) den lyckade historien kring Mormors bageri? (Timbro Syd kanske kan hitta någon som vill ta sig an detta?)

Jag kanske har fördomar, men det känns inte som om deras slogan har värkts fram på SFI:

Ingen beställning är för stor eller för liten, hos mormor jobbar eliten!

Från ekonomistas: Om sjukförsäkringsfusk och nivågruppering i skolan

I ett av experimenten fick ett slumpvis antal arbetslösa med sjukpenning ett brev där de kallades till ett informationsmöte om vilka rättigheter och skyldigheter som sjukförsäkringen förknippades med. Det visar sig att bara det faktum att detta brev skickades ut minskade sjukfrånvarons längd jämfört med de som inte hade fått brevet.

Eva Mörck, utifrån en en doktorsavhandling av Erika Lindahl

Faktum är att alla elever — även de riktiga högpresterarna — verkar lära sig mindre i nivågrupperade länder

Jonas Vlachos, om en tysk studie (pdf) av nivågruppering i grundskolan.

Det nya: Arbetskraftsinvandring. Och bambuser.

Hamnde igår i en paneldiskussion om arbetskraftsinvandring på Fores. (Förslaget i korthet, träder i kraft 15 december)

Några spaningar:

1. Tobias Billström är påläst och har järnkoll, även på detaljer som de flesta ministrar överlåter åt tjänstemän och sakkunniga.
2. Billström och miljöpartiets Mikaela Valtersson kom väldigt bra överens, och det är uppenbart att förslaget blivit bättre av miljöpartiets inblandning (vilket Tobias också framhöll).
3. Valtersson har också järnkoll.
4. Längst fram satt en kille och höll upp sin mobil. Hela debatten. Och mycket riktigt: Den kunde ses live (och i efterhand) på Bambuser.
5. Tack vare live-sändningen kom en fråga till ministern från någon på nätet: Vilka yrken gäller reformen? Tobias och Mikaela tittade roat på varandra, och förklarade: Reformen gör slut på tidigare diskussioner om yrken, bristyrken och kvoter. Det är arbetsgivarens bedömning som är utgångspunkten. Reformen gäller alla yrken. Tufft!
   

Talande citat från Göran Bexell

– Vi vill skapa en frizon för fritt och kritiskt tänkande.

Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet, beskriver varför det ska öppna ett Institute for Advanced Study inom Lunds universitet. (ur Fokus).

Nu undrar vi bara vad hr Bexell vill med resten av universitetet.

Frågorna en feminist inte får ställa

Lyssnade i förrgår på Petra Östergren, på 90-talet känd som en anarkist-feminist som pysslade mycket med feministiskt självförsvar.

Petra var onekligen på G inom feministiska kretsar - tills hon skrev den här artikeln i Bang 1996. Då slutade gänget kring BANG att hälsa och numera får Petra dras med gummiskällsordet nyliberal.

För mig framstod Petra som resonerande och sympatisk, vilket gjorde mig nyfiken på de förbjudna frågorna. Dessa är (citerade ur artikeln)

[A] Jag skulle vilja veta hur det kommer sig att misshandeln och våldet bland homosexuella par förtigs.
[B] Jag skulle vilja veta varför kvinnor som arbetar som prostituerade så sällan kommer till tals i feministiska sammanhang
[C] Jag skulle också vilja veta, och det här kan nog vara en av de mest brännande frågorna, varför kvinnors utforskande av sin egen sexualitet blir fördömt [

Om Petra har rätt i sin beskrivning av reaktionen är det bekymmersamt, eftersom frågorna ingalunda är omöjliga att besvara för en feminist:

A: Det beror på att man vill fokusera på det våld som är ett uttryck för könsmaktstrukturer.
B: Det beror på problemet med falskt medvetande / kognitiv dissonans (Frågar man någon som har det taskigt hon hen mår, kan svaret mycket väl bli "jo tack bara bra" som ett led i människans förmåga att anpassa sig och uthärda i svåra situationer).
C: Den svåraste frågan. För mer liberala feminister torde folks pereferenser i sovrummet vara beside the point, enligt andra synsätt kan det kanske finnas skäl att fördöma en del.

Nåväl, poängen är nu inte att svaren är självklara, eller ens att frågorna nödvändigtvis var centrala.

Poängen är att reaktionen i en rörelse när någon ställer de förbjudna frågorna är talande. Petra förtjänade givetvis att bemötas med argument, inte med social utfrysning.

Petra är numera doktorand i Lund (socialantropologi), lärde jag mig. Välkommen får man väl säga!

Vilken studentorganisation blir först med att ordna en diskussionskväll mellan henne och Tiina Rosenberg?

Update on 12 nov 2008, kl 11:15 by bergh

Se även Federley pch PLC.

Blir länder med öppen ekonomi så volatila att de behöver större välfärdsstat? (Svar: nej)

Avrapporterar härmed dagens forskningsinsats:

Ett ofta förekommande påstående inom statsvetenskap och nationalekonomi, är att länder med öppen ekonomi mot omvärlden utvecklar större välfärdstater som ett sätt att hantera de svängningar som det innebär att vara exponerad mot de globaliserade finansiella marknaderna.

Tänkt orsakskedja: globalisering -> volatilitet -> försäkringsbehov -> välfärdsstat.

Som källa nämns (beroende på om man är statsvetare eller nationelekonom, och hur långt tillbaka man orkat söka) Rodrik (1997), Katzenstein (1985), Cameron (1978) och Lindbeck (1975).

Kruxet är att argumentet faller redan i första ledet: Mer öppna länder är inte mer volatila. Rodrik är misstolkad, övriga hade fel.

Kim (2007) kallar argumentet “not only theoretically ambiguous but empirically moot” (p. 210). Han visar empiriskt att "more open economies are not necessarily more volatile externally or internally" och konstaterar att "economic volatility is a mistaken link in understanding the causal impact of economic openness on government size".

Han är inte ensam om att hugga på denna boll: Down (2007) gör samma poäng (men Kim verkar ha fått publikationen).

För övrigt förkastades argumentet helt utan källor på empirisk grund i en fotnot någonstans i Alesina och Glaeser (2005), (som f ö inte står på sin plats i bokhyllan.)

referenser:

Alesina, Alberto och Edward Glaeser 2005. Fighting Poverty in the US and Europe : A World of Difference. Oxford: Oxford University Press.

Cameron, David R. 1978. "The Expansion of the Public Economy: AComparative Analysis." American Political Science Review 72:1243-1261.

Down, Ian 2007. "Revisiting The Compensation Hypothesis of WelfareState Development: Trade Openness, Country Size and EconomicVolatility." Paper presented at the annual meeting of the MidwestPolitical Science Association, Palmer House Hotel, Chicago, IL, Apr 122008.

Katzenstein, Peter. 1985. Small States in World Markets: Industrial Policy in Europe. Ithaca, N.Y.: Cornell University Press.

Kim, S. Y. 2002. "What if More Open Economies Are NOT More Volatile?Implications for the Compensation Argument." Paper presented at theannual meeting of the American Political Science Association, BostonMarriott Copley Place, Sheraton Boston & Hynes Convention Center,Boston.

Kim, So Young. 2007. "Openness, External Risk, and Volatility:Implications for the Compensation Hypothesis." InternationalOrganization 61:181-181.

Lindbeck, Assar. 1975. "Business Cycles, Politics, and International Economic Dependence." Skandinaviska Enskilden Bank Quarterly Review 2:53-68.

Rodrik, Dani. 1997. "Has Globalization Gone Too Far?" Washington, DC: Institute for International Economics.